Stöd och information

Kommunikation och skyltning i skyddade områden

Två personer läser en skylt i naturen

Att planera för och skylta i skyddad natur

Granskad: 2 september 2026

En genomtänkt skyltning hjälper besökare att hitta rätt, förstå platsen och ta del av naturupplevelsen utan att området upplevs som överskyltat. Här får du vägledning för att planera, utforma och placera skyltar i skyddade områden.

Skyltar ska alltid fylla en funktion på den plats den finns. Det utifrån fokus på besökaren. Ofta är inte utmaningen att det finns för lite skyltning, utan för mycket. Det är också viktigt att planera för parkeringsskyltning.  

Sidan vänder sig till

För dig som på olika sätt arbetar med besöksförvaltning. Det utifrån att planera för skyltning för besökare. Vägledningen riktar sig mot skyddade områden så som natur- och kulturreservat. Vägledningarna kan också användas till stöd för planering för skyltning i andra områden.  

Bra att veta 

Vägledningen ersätter handboken “Att skylta i skyddad natur”, som är upphävd (i alla delar utom kapitlet om Markering av gränser). Vägledningen har bland annat baserats på enkätsvar från besökare om skyltar i skyddad natur, forsknings och kunskapsunderlag.   

Förutsättningar för en lyckad planering

För att lyckas bra med skyltning i skyddade områden behöver det planeras för . Det kan vara en utmaning att få till en genomtänkt och funktionell skyltning som ger information eller visar vägen. Skyltning i ett område består inte enbart av naturvägledning och information – utan även  av vägvisning av led och ledmarkering. Det gör att ett område med fler entréer, fler leder, upplevelser och aktiviteter blir mer komplicerat och utmanande.   

När skyltning planeras för ett område är det viktigt att ha en helhetsbild för all skyltning och inte fokusera på enstaka skyltar. Den grundläggande principen för alla områden är att planera skyltningen som ett system – inte som enstaka objekt.  

Därtill behöver den som planerar för skyltning (och naturvägledning) se skyltningen som en del av hela kommunikationskedjan.  Det eftersom skyltning endast är en metod för förmedling av information och naturvägledning. Fler metoder och plattformar kommunicerar som helhet det som önskas förmedlas om ett område. Om detta tankesätt finns minskar risken för överskyltning. 

Skyltar i ett skyddat område ska fylla en tydlig funktion, som att ge information eller visa vägen. Skyltar utan syfte bör undvikas, eftersom för många skyltar kan göra det svårt för besökaren att hitta rätt information. 

Informativa skyltar

Den mest grundläggande funktionen hos skylten är att den förmedlar information. Det utifrån flera syften, exempelvis:

  • att väcka intresse, lust och nyfikenhet hos besökaren  
  • att hjälpa besökaren att upptäcka vilken del av området som är intressant att besöka utifrån förutsättningar och intresse  
  • att bidra till att skapa en relation till platsen  
  • att öka kunskapen hos en besökare om vad en besökare kan uppleva i området och vilka möjligheter till friluftsliv som finns   
  • att öka kunskapen om områdets natur och växt-, svamp- och djurliv eller kulturhistoria.  
  • att öka kunskap och förståelsen för att natur (eller kulturområden) skyddas och varför  
  • att upplysa en besökare om exempelvis föreskrifter  
  • att informera om och tydliggöra områdets tillgänglighet  

Vägvisande skyltar 

En annan viktig funktion som en skylt kan ha är att den är vägvisande. Syftet med vägvisande skyltar är exempelvis att:  

  • ange riktning och avstånd 
  • öka orienterbarheten 
  • visa till var anläggningar finns, till exempel symbol och riktning till grillplats, dass, vindskydd att kanalisera besökare där vi önskar att de ska röra sig 
  • skapa trygghet för besökaren.  

Inom vägvisande skyltning finns också ledmarkeringar och avståndsskyltar. Syftet är att förstärka den vägvisande informationen och göra det lättare för besökaren att orientera sig till det specifika målet.

Skyddade områden (naturreservat, nationalparker och kulturreservat) delas in i nationella målklasser. Ambitionen och därmed omfattningen av skyltning, information och naturvägledning skiljer sig åt beroende på målklass för området. Tänk på det vid planering av skyltning.  

Målklass A

I målklass A är skyltning och digital information särskilt viktiga för kommunikation och för att göra besöken mer hållbara, till exempel genom att styra besökare i tid och rum. Varje skylt behöver ha ett tydligt syfte, och en skyltplan hjälper till att klargöra behovet samt att undvika överskyltning.

För skyltning inom målklass A-områden gäller minst att det finns en:  

  • Utförlig webbplats och strategi kring kommunikation. Se vägledning Webb och sociala medier gällande målklass A  
  • Tydlig skyltplan som tas fram för skyltning av området   
  • Tydlig skyltning från allmän väg till entrépunkter/parkering.  
  • Tydlig skyltning vid parkering som skapar förutsättning att besökare gör rätt. Storlek på Hk-platserna markeras.   
  • Entréskylt vid varje entré.  Oftast minst storlek A1. Ibland förekommer flera än en entréskylt – det utifrån behov.  
  • Information på entréskyltar som hänger väl ihop med informationen på webbplatsen.  
  • Tydlig information i text och symboler om områdets tillgänglighet. En kortare text på skylten kompletteras med bilder och/eller filmer via QR-koder på webben. Texter på webben beskriver hur området är tillgängligt men inte för vem. Exempelvis: “Leden är 1 kilometer lång den är hårdgjord och plan hela vägen. Men ett lite brantare parti finns ca 200 meter in på leden”. (Informationen kompletteras med bild eller film från den delen som kan vara ett hinder)  
  • Olanerad och genomarbetad naturvägledning med syfte och mål. Den utgår från behovet i skyltplanen och förmedlas på informationsskyltar som fungerar för ändamålet.  
  • Strukturerad och planerad vägvisning på leder.  

Målklass B

Målklassen B är indelad i två delar, B1 och B2. Främsta skillnaden mellan B1 och B2 är att områden i B1 har anläggningar i olika omfattning medan B2 inte anlägger friluftsfunktioner som eldstäder, vindskydd eller liknande alls. 

För skyltning inom målklass B1-områden gäller minst att: 

  • För skyltning inom målklass B1-områden gäller minst att: 
  • Utförlig webbplats och strategi kring kommunikation.  
  • Det finns en tydlig plan kring skyltning. Det gäller framförallt i mer förvaltningstunga B1områden med högre besökstryck där mer omfattande skyltning behövs. Det gäller också i områden med många leder och målpunkter.  
  • Tydlig skyltning finns från allmän väg till entrépunkter. 
  • Tydlig skyltning finns vid parkering och vid handikapplatser. Storlek på handikapplatserna markeras. 
  • En entréskylt finns vid varje entré utformat enligt den grafiska profilen. Oftast behövs storlek A1 men minst storlek A2. Storleken anpassas utifrån behov.  
  • Det finns naturvägledande skyltning. Omfattningen styrs av hur välbesökt området är och de behov som finns.  
  • Det finns tydligt strukturerad vägvisning på leder samt ledmarkering. 

För skyltning inom målklass B2 områden gäller minst att: 

  • Webbplatsen är det främsta informationskällan.  
  • Det finns Tydlig skyltning från allmän väg till entrépunkter. 
  • Parkering är skyltad utifrån behov. 
  • Det finns en entréskylt vid varje entré utformat enligt grafiska profilen. Oftast behövs storlek A-2. Storleken anpassas utifrån behov och kan skilja sig åt mellan entréer. 
  • Generellt är skyltningen inom målklass B2-områden ofta mer sparsam. Ofta finns det en markerad led med vägvisningar eller avståndshänvisningar. Det gäller dock inte alltid. 

Målklass C

Inom denna målklass finns ingen prioritet vad gäller skyltning alls förutom en Identitetsskylt. Identitetsskylten berättar platsens namn ibland även förvaltarens namn och symbol/logotyp kopplad till huvudmannen. Det kan finnas länk vidare till var besökaren kan hitta mer information.  

Det finns i övrigt inga krav gällande entréskylt, naturvägledning eller vägvisare. Den information som finns om området finns på webben.  

För skyltning inom målklass C gäller minst att: 

  • Webben är den grundläggande och viktiga informationsbäraren.  
  • Det finns en identitetsskylt. 

Fördjupade riktlinjer för ambitioner inom målklasser:

Klassa skyddade områden i målklasser

Så tar du fram en skyltplan

Ett sätt att planera skyltning är att ta fram en skyltplan. Det är ett strategiskt dokument som säkerställer att rätt information finns: 

  • på rätt plats 
  • i rätt form (med rätt typ av skylt) 
  • med rätt avsändare 
  • utan överinformation  

En skyltplan kan hjälpa för att steg för steg få en bild av vilken typ av skyltning som behövs och var den behövs. Det är ett verktyg som kan hjälpa dig att få en helhetsbild. Vilken typ av område det är och vilken målklass det har avgör dock om en skyltplan behövs eller inte.  Mindre välbesökta områden kanske enbart behöver en skylt och därmed finns inget behov av skyltplan.  

I de olika stegen prioriteras antalet skyltar utifrån vilken typ av skylt det är och hur viktig informationen är. I planeringen görs avvägningar mellan värdet av skyltarna för besökarna och när skyltningen inte behövs. Det för att undvika överskyltning i ett område 

Innan start av planering av skyltar och framtagande av skyltplan behöver områdets målklass vara tydlig. Det påverkar omfattningen och ambitionsnivån för skyltningen.   

Skyltning inom parkeringsytan ses i detta sammanhang som en egen kategori som tillslut ska hänga ihop med helheten. Den ingår inte i skyltplanen.  

Syfte

Skapa samsyn innan utformning och innehåll bestäms. 

Frågor att besvara
  • Vad ska skyltningen hjälpa besökaren att göra? Vad är målet med skylten? Ska den hjälpa besökaren att hitta, förstå något eller bete sig rätt i området? 
  • Vilka är huvudmålgrupperna? Exempel på några målgrupper är:  dagbesökare, internationella turister, barnfamiljer och lokalbefolkning.
  • Vem är huvudavsändare? (t.ex. länsstyrelse, stiftelse) 
  • Vilka andra avsändare eller skyddsformer är relevanta att lyfta? (Exempelvis kommun, UNESCO eller natura 2000) 

Ytterligare stöd kring målgrupper och besökarperspektiv: 

Kommunikation och skyltning i skyddade områden

Skyltning tillsammans med andra 

Grundprincipen är att besökaren alltid ska förstå vem som ansvarar för platsen – även om platsen har flera skyddsstatusar. Exempelvis om ett område både är naturreservat och världsarv. 

För besökaren upplevs skyltningen som en helhet oavsett vem avsändaren är. Därför är det viktigt att i möjligaste mån samordna skyltningen med andra aktörer och avsändare. Två skyltar intill varandra behöver inte båda ha kartor över ett område och liknande beskrivningar. Det leder till att det blir en konkurrens om besökarnas uppmärksamhet och därmed också blir svårare att nå ut.  

Det är istället ofta en fördel att det finns en större skylt även om det är flera olika avsändare och att skylten därmed har samma grafiska utseende. Här är en god dialog viktig. Vilken information är viktigast att kommunicera? Hur kan den paketeras för besökarna?  

Bland mallar i den grafiska profilen finns skyltmallar där information från olika aktörer kan samlas:

Utformning, grafisk profil och mallar

Syfte

Se verkligheten innan (nya) lösningar tas fram.

Förstå platsen genom att exempelvis kartlägga:  

  • Hur besökaren kommer in i området? 
  • Vilka platser som är naturliga samlingsplatser för besökare och passar på så sätt för skyltning?
  • Var finns begränsningar i framkomlighet?
  • Besök platsen och gå i området. Är det ett helt nytt område utan skyltning är det mycket viktigt att förstå nuläget. Hur den fysiska planeringen ser ut kring leder, målpunkter, upplevelser påverkar skyltningen. Landa i ledens sträckning först. Leden ska i första hand vara lätt att följa genom utformning i terrängen. 

    Fältchecklista finns som stöd i arbetet (pdf)
  • Skapa en preliminär och enkel skyltkarta. Den visar exempelvis: 
  • entrépunkter 
  • korsningar 
  • mål (utsikt, rastplats, service) 
  • känsliga zoner 

Om skyltning redan finns i ett område och en skyltplan redan är framtagen kan den behöva revideras utifrån behov. Fotografera all befintlig skyltning. Om ingen skyltplan finns tas en ny fram.  

Noder och stegvis vägvisning 

När det gäller vägvisning är det viktigt att se över hela ledens sträckning och identifiera dess noder (skyltpunkter), det vill säga platser där besökaren kan välja mellan flera leder. Vid noder behövs vägvisande skyltar med pilar, medan det längs leden oftast räcker med ledmarkeringar. 

Vägvisningen bör ske stegvis, där varje skyltpunkt i första hand visar nästa relevanta målpunkt och vid behov ett övergripande slutmål. Samtliga målpunkter redovisas istället samlat i kartmaterial vid startpunkterna. 

När steg 2 genomförs kommer noderna bli tydliga utifrån de frågeställningar som finns i fältchecklistan. Många kommer vara ganska självklara, medan andra lite knepigare. De noder som identifieras behöver vägvisning och utgör grunden för planeringen. Syftet är att skapa trygghet för besökaren utan att ta över naturupplevelsen. För att säkerställa en väl fungerande vägvisning rekommenderas att leden vandras igenom mer än en gång. 

I en nod ska vägvisningen: 

  • visa alla möjliga riktningar exempelvis vid korsning  
  • ange vad som finns åt respektive håll. Men max 3 målpunkter per nod. 
  • vara giltig oavsett vilket håll besökaren kommer ifrån 

Exempel: 

← Parkering 1,2 km 

→ Badplats 0,6 km 

↑ Utsikt 0,9 km 

Stegvis vägvisning 

Längs en led bör vägvisning ske stegvist, där varje skyltpunkt främst anger nästa relevanta mål och vid behov ett övergripande slutmål. Samtliga målpunkter redovisas istället samlat i kartmaterial vid startpunkter. 

Tänk så här: 

  • Vägvisning = stegvis guidning 
  • Visa närmaste mål först 
  • Introducera senare mål längre fram 
  • Låt kartan visa helheten 

Ytterligare stöd och exempel för stegvis vägvisning:

Exempel och stöd för stegvis skyltning (pdf)

Rundslingor 

Grundprinciper för att planera för rundslingor med två möjliga riktningar:

“Rundslingelogik” –fungerar åt båda håll 
  • På rundslingor utformas vägvisning så att besökaren aldrig behöver veta eller välja vilken riktning som är ”rätt”.   
  • En enkel tumregel: Om du vänder dig om och läser skylten bakifrån – fungerar den fortfarande? Skyltarna kan läsas lika bra från båda håll  
Planering: Så bygger man ett fungerande system 
  • Identifiera noder! Det är nyckeln på rundslingor. Tänk ut och peka ut platser för noder i stället för ”sträckor”.  
  • Visa hela rundslingan vid varje entré dvs vid alla möjliga startpunkter, även sekundära entréer.   
”Bekräftelseprincipen”: Ledmarkering bekräftar  
  • En besökare bör aldrig behöva undra om leden fortfarande är rätt. När en besökare behöver bekräftelse på att man följer leden som man tänkt bör det helt enkelt finnas ledmarkering.  
  • Riktningsneutrala markeringar. Undvik markeringar som förutsätter ”framåt”.  

Fördjupat stöd om rundslingor (pdf)

Syfte

Att skapa en tydlig, gemensam ram för vilken typ av information som behövs och var – innan form och innehåll tas fram. 

Utgå från resultatet av den preliminära skyltkartan i steg 2 och det som kartlagts där.  

Vad menas med huvudfunktion? 

En skylts huvudfunktion beskriver vad som är den specifika skyltens viktigaste uppgift. Den beskriver vilket behov hos besökaren som skylten ska tillgodose. En skylt som sitter i entrén kan ha som huvudfunktion att hjälpa besökaren att hitta. Genom att bestämma vilken som är skyltens viktigaste funktion blir det enklare att välja vilket innehåll skylten ska ha.  

  • är oberoende av form, färg och layout 
  • avgör var skylten hör hemma i skyltsystemet, det vill säga det sammanhängande vägvisnings‑ och informationssystemet i hela området 
  • styr vilken information som bör finnas på skylten 

Genom att bestämma vilken som är skyltens huvudfunktion kan du prioritera vilken information som ska finnas på skylten.  Det kan också göra det enklare att undvika att flera skyltar innehåller samma information.  

Exempel på huvudfunktioner är att: 

  • Visa platsens identitet med platsens namn, logga, huvudman  
  • Ge besökaren vägvisning som hjälper besökaren att välja riktning med till exempel pilar och avstånd  
  • Hjälpa besökaren med orientering  genom att ge enöverblick och visa helheten med kartor och punkter som visar“här är du”  
  • Ge information och berätta om regler somgör det möjligt att följa platsens villkor och få vetavad som gäller här – och vad som förväntas av besökaren?”   
  • Förmedla en berättelse eller naturvägledning som skapar förståelse, engagemang och respekt ochger djup åt upplevelsen 

Fördjupande information om funktioner för skyltar (pdf) 

Syfte

Att bestämma när, var och i vilken ordning besökaren ska förstå saker – innan man bestämmer vad som står på en skylt.  

Steg 4 svarar på frågan: 

”Vad måste besökaren förstå just här – och vad (vilken information) kan vänta?” 

Vad menas med hierarki i skyltplanering? 

Informationshierarki betyder att: 

  • bestämma vilken information som är viktigast var,  
  • i vilken ordning besökaren ska få den, 
  • vilken information som inte ska ges samtidigt. 

För varje plats där det kartlagts behov av information ställs tre frågor: 

  • Vad behöver besökaren förstå inom 3–5 sekunder? 
  • Vad kan förstås efter 30–60 sekunder? 
  • Vad är frivilligt / kan hoppas över helt? 

Tre nivåer av information 

Svaret på frågorna gör att man kan dela in informationen i tre nivåer: 

  • Nivå 1 Primär information – den måste förstås direkt. Exempelvis vid entrén. Var är jag och vad heter området? 
  • Nivå 2 Sekundär information- där besökaren stannar upp för att orientera sig (t.ex. ledstart eller korsning). Det kan exempelvis vara en karta som visar var besökaren är, vägval och vägen till en utsiktsplats.  
  • Nivå 3 Tertiär nivå – Vid målpunkter eller upplevelser. Den är frivillig eller fördjupande. Det kan till exempel vara information om platsen.  

Nivåerna kopplas till platser, inte till skyltar. 

Resultat av steg 4 är att kunna tala om vilken nivå som är primär på varje plats. 

Syfte

Få helhetskontroll genom en skyltförteckning.

Sammanställ din skyltplan. Syftet med den är att: 

  • ge en överblick över all skyltning i området  
  • tydliggöra varför varje skylt finns  
  • utifrån syftet bestäm vilken typ av skylt som behövs 
  • koppla samman plats, funktion, innehåll och ansvar för skylten  
  • minska risken för spontant tillkomna skyltar  
  • den fungerar över tid, vid byten av skyltar och kompletteringar.  

Vilka kategorier innehåller en skyltplan? 

En skyltplan innehåller bland annat: 

  • information om vilken typ av skylt det är 
  • skyltens (huvud)funktion (steg 3) 
  • plats/läge för skylten 
  • beskrivning av varför skylten behövs just där (steg 4) 
  • vilken typ av information som ska finnas på skylten (utifrån steg 3) 
  • vem som är ansvarig 
  • hur länge skylten kan sitta uppe och vilket skick den är i (livscykel/status) 

Fördjupad information: Innehåll i en komplett skyltplan (pdf)

Stöd kring hur parkeringsskyltar och trafikvägskyltar ska planeras finns längre ner på sidan.

I en skyltplan ska underhåll ingå, så att slitna, solblekta eller inaktuella skyltar ersätts eller åtgärdas – särskilt i målklass A och B1. Informationen ska vara aktuell och gärna hänvisa till mer uppdaterad digital information, till exempel via QR‑kod, om täckning finns. Webbadressen bör vara enkel, tydlig och även stå utskriven. Det är också viktigt att regelbundet kontrollera att QR‑koder fungerar och inte har manipulerats. 

Rekommendationer för planering av naturvägledning på vandringsleder (slu.se)

Typer av skyltar

Om en skyltplan finns har den tydliggjort varför en skylt behövs och utifrån vilket syfte. Syftet med skylten avgör sen vilken typ av skylt som behöver användas. Här nedan finns de typer som vanligtvis används.  

Identitet

Identitetsskylten är en skylt som berättar vilket skyddat område som besökaren har kommit till. Det är en skylt som finns i områden som klassas som målklass C. Skylten innehåller: 

  • namn på området,  
  • förvaltarens namn,  
  • symbol eller logotyp såsom exempelvis naturreservatsstjärnan eller logga för länsstyrelse,  
  • vilken typ av skydd som gäller 
  • hänvisning till var besökaren kan hitta mer information.  

Orientering och vägledning

Entréskylten är den skylt som besökaren möter när den anländer till ett skyddat område. Den är oftast startpunkten för vandringsleder. Den riktar sig till en bred målgrupp.  

Entréskylten ger en översikt och hjälper besökaren att orientera sig svarar på var jag är och vad jag kan göra. Den är välkomnande, lättillgänglig och inspirerar till upplevelser utan att överbelasta med information. Kartan är oftast den viktigaste delen, eftersom den ger det mesta av den information som behövs. 

Skylten är i regel i liggande eller stående A1-storlek eller A0.  

I områden som är mer välbesökta kan en ännu större skylt behövas. Samtidigt kan det i mindre välbesökta områden istället vara mer passande med en mindre skylt. Här är det upp till dig som förvaltare att avgöra vilken storlek som passar bäst. 

En annan aspekt kan vara att storleken bedöms utifrån hur utsatt den är för vind och is.

Grundinformation på entréskylten
  1. Naturvårdsstjärnan och områdets namn inom en blå bård i överkant. För kulturreservat gäller en brunröd färg i bården och symbolen för kulturellt eller historiskt intressanta sevärdheter.  Färgkoder finns tillgängliga i den grafiska profilen.   
  2. En stor karta över området med tydlig hänvisning till var skylten är placerad, var dass finns, hur leder går, var olika friluftsanläggningar finns och hur man tar sig till olika målpunkter. 
  3. En sammanfattning av de viktigaste föreskrifterna som gäller i området med hänvisning till var besökaren kan hitta alla föreskrifter. Ett viktigt tillägg kan vara att allemansrätten gäller där föreskrifter inte begränsar den. 
  4. Information om natur eller kultur, vad besökaren kan uppleva och varför området är skyddat – det både i form av bilder, illustrationer och text.   
  5. Information om området även är ett natura 2000-område och/eller är finansierat med Life-medel 
  6. Text om vem som förvaltar området ex Länsstyrelsen Västerbotten, hur stort det är och eventuellt vilket år det bildades. Andra kontaktuppgifter kan förändras och föråldras snabbt.  
  7. En majoritet av text på svenska och en sammanfattande del på engelska. Här avgör områdets målklass och besöksgrupperna vilket behov som finns och hur mycket av informationen som bör översättas och till vilka språk. Ibland kan flera skyltar behövas för att innehållet ska få plats och kunna presenteras på ett bra sätt.  
  8. Tydlig hänvisning till var besökaren kan hitta mer information exempelvis på Länsstyrelsens hemsida eller via QR-kod
Vägledning kring föreskrifter  

Det finns inga lagkrav eller andra krav på att fullständiga föreskrifter ska finnas på skyltar eller liknande anslag. Kraven finns varken i nationalparker eller i natur- eller kulturreservat. Det behöver inte heller finnas hänvisning till var besökaren kan hitta föreskrifterna. 

Trots det kan det vara till nytta att informera om sådant som gäller en vanlig besökare. Utifrån varje enskilt område bör en bedömning göras av vilka föreskrifter som är viktiga att lyfta för besökaren.   

I den bedömningen kan följande frågor besvaras; 

  • Finns det föreskrifter som inskränker eller förbjuder vissa friluftslivsaktiviteter som är viktiga att informera om? 
  • I vilken mån kan skyltning bedömas göra nytta ur säkerhetssynpunkt eller för att minska risken för att skador eller störningar sker i ett område? 

Möt därefter behovet utifrån det specifika området.  

Stöd i arbete kring tonalitet och utformning av föreskrifter tillkommer under 2026 på denna sida: 

Naturvägledning, att kommunicera om natur

Vägledning till digitalt innehåll  

Vid hänvisning till digitalt innehåll via QR-kod är det viktigt att säkerställa att platsen där skylten står har tillräcklig mobiltäckning. 

Det är viktigt att kort skriva vad länken leder till. Exempelvis Fördjupning om tillgänglighet eller Fördjupning om upplevelser. 

Ifall OR-koden leder till en fil, säkerställ att formatet är allmänt tillgängligt för mobila enheter och informera gärna målgruppen om att det inte är en hemsida QR-koden länkar till utom exempelvis en GPX-fil.  

Den digitala information som nås via QR-koden ska uppfylla kraven i WCAG och EN 301 549. De är båda standarder för tillgänglighet inom informations- och kommunikationsteknik (IKT).   

Vägvisningsskyltar visar riktning, mål och avstånd – vart jag ska. Denna typ av skylt hör hemma i noder, korsningar.

Vägvisande skyltar kan delas in i tre kategorier: vägvisare, avståndsskyltar och platsmärken:

  • Vägvisande skyltar anger riktningen, namn och ofta avståndet till målet och ibland även målets och vägens karaktär med en symbol.  
  • Avståndsmärken anger ofta återstående väglängd till ett mål Avståndsmärkena utformas som vägvisare men utan pil. 
  • Platsmärken används för att markera platsens karaktär exempelvis med stöd av piktogram för aktiviteter eller anordningar.  
Vägvisning 

En led bör i första hand vara lätt att följa genom utformning i terrängen (linjeföring, siktlinjer). Vägvisningsskyltar används där risken att gå fel är reell och konsekvenserna märkbara (korsningar, diffusa partier, öppen terräng). 

Vägvisning behövs vid noder, som vid en viss punkt/plats pekar ut ett behov. En nod kan exempelvis vara en tydlig korsning mellan två eller flera leder, en plats där en led delar sig eller en plats där en led ansluter till en annan. I den punkten ska vägvisningen: 

  • visa alla möjliga riktningar 
  • ange vad som finns åt respektive håll. Men max 3 mål per skyltpunkt. 
  • vara giltig oavsett vilket håll besökaren kommer ifrån.  

Vägvisningsskyltar använder ofta piktogram, och det är viktigt att välja välkända symboler. När flera används på samma vägvisare ska de som beskriver vägens karaktär placeras före eller över de som visar målets karaktär.  

Piktogram och annat grafiskt material för nedladdning tillkommer under 2026.

Material och montering 

Två material används främst för vägvisare i skyddade områden: blå/vita plåtskyltar och frästa träskyltar. Plåt har oftast längre livslängd. Vid träskyltar är tydlig kontrast viktig, ofta genom brunlasering med vit text – att låta träet gråna räcker inte. 

Vägvisare i trä kan sättas upp på flera olika sätt. Vanligast är att montera dem som ”flaggskyltar” dvs. vinkelrätt mot stolpen, med texten i ögonhöjd men ett annat alternativ är att montera vägvisare i trä är att använda två låga istället för en hög stolpe (bild) 

Långa texter undviks i vägvisare men generellt gäller förstås att ju längre text desto grövre stolpe 

Fler vägvisare kan fästas under varandra på samma stolp-par utan att minska vägvisarens stabilitet. De dubbla stolparna eliminerar risken för att vägvisaren börjar ”hänga” med tiden 

Avståndsmärken  

Avståndsmärken placeras där det finns behov längs en led, till exempel för att visa hur långt det är kvar till en målpunkt. Var sparsam och utgå från besökarens behov – uppstår frågan om avstånd kan ett avståndsmärke vara motiverat. 

  • Avståndsmärken/skyltar bör finnas utmed leden, där behov finns att tala om hur lång sträcka det är kvar till exempelvis ett mål eller servicefunktion. Det utan att behovet av att informera om riktning (med vägvisning) finns.  
  • De bör innehålla lednamn samt platsnamn med avståndsangivelse i kilometer. Avstånd anges i regel i km varvid beteckningen km kan utelämnas.  
  • När man anger kortare avstånd sätts beteckningen m (meter) ut 
  • Avståndsmärken/skyltar och vägvisare bör alltid kompletteras med ordinarie ledmarkering i korsningens riktningar för att bekräfta vägvalet. 
  • Om två platser anges på samma skylt bör fjärrmålet stå överst. 
  • Platser som anges på ledens avståndsmärken/skyltar ska finnas längs den markerade leden. 
Platsmärken 

Platsmärken används för enkel information på en viss plats. Vanligt är platsens namn och ett pictogram som ger upplysningar om platsen. Det kan exempelvis visa vilka anordningar som finns på platsen eller att fiske är möjligt. 

Ledmarkeringar svarar på frågan "är jag rätt?" och placeras längs en led.

De är till för att tydliggöra och bekräfta för besökare att de följer den specifika led de tänkt använda för att komma till ett specifikt mål. Här är det viktigt att planera så att leden på kartan vid entrén och leden i naturen följer samma ’symbolik’ (ex färg och mönster). Det samma gäller för digital karta så väl som i folder. Upplevelsen för besökaren av att ’hitta’ och följa leden lätt och enkelt och känna trygghet är viktigt.  

  • Ledmarkeringen bör vara visuellt tydlig och exempelvis utgöras av målad färgmarkering på träd eller trästolpe, band runt träd eller ledbricka på trästolpe. 
  • Visuell ledmarkering med två informationsbärare för ökad tillgänglighet. Det vill säga ledmarkeringen bör bestå av två typer av informationsbärare. Exempelvis färg och mönster. Exempelvis grön led har en svart prick, orange led har två svarta prickar. Det för att färger inte alltid kan uppfattas.  
  • Kontrasterande färger mot underlaget är viktigt. Ledmarkeringen behöver synas och vara tydlig. Mönster (om det är valt) ska kontrastera mot färgen som är vald för leden.  
  • Vid stig/vägskäl där vägvisare monteras bör ordinarie ledmarkering bekräfta vägvalet i ledens riktningar. Tänk på att på cykelleder bör markeringar komma tidigare före korsning på grund av högre hastighet. 
  • En ledmarkering precis efter ett vägskäl kan hjälpa besökaren att veta om den är på rätt led eller inte. Markeringar bekräftar det som vägvisningsskyltar redan sagt 
  • Ledmarkeringen bör om möjligt vara placerad på samma sida av leden längs ett ledavsnitt  
  • Avståndet mellan ledmarkeringarna bör anpassas efter sikt, terrängförhållanden och komplexitet. I skogsterräng bör besökaren alltid kunna se framförvarande markering. Ledmarkering bör finnas i gränsen mellan skog och öppen terräng och på passageövergång till betesmark (grind eller stätta).  
  • Avståndet mellan respektive ledmarkering bör dock ej överstiga 250 meter. 

Information och lärande

Interaktiva skyltar kan också vara en del av den mer omfattande kommunikation som finns i mer välbesökta områden i målklass A eller B.  

Det är dock alltid bra att ha med interaktiva moment i sin skyltning. De interaktiva delarna är ofta uppskattade och kan nå ut till fler besökare.  

Genom interaktiva inslag som luckor, taktila moment och tittrör kan besökare nås på ett mer engagerande sätt än med vanlig skyltning. De kan även kopplas till digital information, men det är viktigt att också erbjuda skärmfria alternativ eftersom många söker naturen för avkoppling. 

Fördjupat stöd gällande interaktiva skylta tillkommer under 2026 på denna sida:

Naturvägledning, att kommunicera om natur

En platsspecifik skylt beskriver något unikt för just platsen, till exempel en särskild naturmiljö eller upplevelse (exempelvis Kvilleken), till skillnad från en temaskylt som är mer generell (som exempelvis handlar om gamla ekars värden).  

Den kan också informera om viktiga föreskrifter eller varningar, som vid betesdjur. Utformningen kräver god kännedom om platsen och bör knyta an till det besökaren ser och upplever. Skylten ska samspela med omgivningen utan att dominera visuellt. 

De platsspecifika skyltarna kan vara i A3-format.  

Tillfälliga skyltar 

Inom de platsspecifika skyltarna ryms också tillfälliga skyltar. De kan exempelvis handla om att det är tillfälligt eldningsförbud eller att röjning av led pågår. 

Vid behov av tillfälliga skyltar är det viktigt att de placeras strategiskt i området. Genom att ha skyltställ med snäppramar kan du enkelt uppdatera skyltningen med tillfälliga skyltar. Den tillfälliga skylten bör också följa den grafiska profilen för att skapa en enhetlighet. 

Tillfälliga skyltar kan dock snabbt göra att ett område känns överskyltat. Därför är det viktigt att fundera på om den tillfälliga skylten verkligen behövs. Det är också viktigt att det finns en plan för när den tillfälliga skylten ska tas bort.  

Självguidande stigar med skyltar i en slinga är ett bra sätt att nå specifika målgrupper, till exempel barn. Skyltarna fungerar både var för sig och tillsammans som en sammanhängande berättelse, ofta med stationer som uppmuntrar lek, sinnesupplevelser och nyfikenhet på naturen. Exempel på självguidande stigar med skyltning är Stendoras äventyrsstig i Stendörrens naturreservat, Tjäderstigen i Tyresta nationalpark eller om vattenmolekylen i Mjällådalens naturreservat. 

Självguidande stigar är framförallt en del av skyltningen i mer välbesökta områden i målklass A eller B1.

Fördjupat stöd gällande självguidande skyltar tillkommer på denna sida under 2026:

Naturvägledning, att kommunicera om natur

En tema- eller ämnesskylt fokuserar på att informera eller naturvägleda generellt om ett speciellt tema eller ämne som är aktuellt på platsen.  

Det kan till exempel handla om pollinering, slåtterängar eller om vadarfåglar. Grunden är att temat har en koppling till platsen där skylten sitter.   

Temaskyltar är skyltar kan variera i storlek.  Gör en bedömning utifrån vad som passar bäst på platsen. 

Skylten har stora illustrationer eller bilder och kortfattad text som kopplar ihop skylten med platsen. Informationsrutor ger extra fakta. Skylten kan också innehålla frågor som väcker tankar och får läsaren att reflektera, till exempel “Hur tycker du att sötvatten luktar?”  

Temaskyltar är aktuella i målklass A och målklass B områden.  

Samma skylt kan finnas i flera olika naturreservat med liknande natur. Generellt är det dock ofta en fördel att ta fram skyltar specifikt för en plats istället för att använda samma på flera.  

Regler och säkerhet

Vägledningen kommer att kompletteras med ett stycke om förbudsskyltar i ett senare skede.

Ibland behövs förstärkande skyltar för att förtydliga förbud eller föreskrifter. Förklara orsaken på ett enkelt sätt, gärna med piktogram och kort text på relevanta språk. Exempelvis "att bygga stentorn förstör livsmiljön för art x..." Barnvänliga illustrationer kan också användas för att öka förståelsen. 

Områden med tillträdesförbud  

Skyltning av fågel-, säl- och övriga djurskyddsområden är viktigt. Färgkombinationen rött och gult är lätt åtskiljbar på långt håll. Inom den röda delen ska det framgå vilken tid förbudet gäller samt om vattenområde ingår (rött fält).  

Tillfälliga skyltar 

En tillfällig skylt kan vara viktig att använda under en viss tidperiod. Det kan vara exempelvis om man behöver informera om någon naturvårdsåtgärd, exempelvis bränning eller exempelvis att träd ligger över en led men att arbete pågår för att åtgärda hindret. 

Genom att komplettera det ordinarie skyltstället med exempelvis en snäppram kan tillfälliga skyltar med aktuell information enklare sättas upp.  

Snäppramar gör det enkelt att visa aktuell information genom att vända på skyltar, till exempel om betesdjur finns i en hage eller inte. Med dubbelsidigt tryck kan rätt budskap snabbt visas genom att vända skylten. Exempelvis att den ena sidan används och visas när betesdjur går i hagen och den andra när det inte längre går betesdjur där. 

Planering av parkeringsskyltning och vägvisning

Parkering upplevs som en del av platsen, men behandlas separat i skyltplaneringen och ingår därför inte i skyltplanen. 

Planera parkeringen som ett eget system, men säkerställ en tydlig och fungerande övergång till besöksområdet så att helheten hänger ihop. 

Eftersom parkeringen ofta är besökarens första möte med området är det viktigt att den är välstrukturerad och att skyltningen fungerar. Behovet av vägvisning från väg varierar beroende på målklass och krav. 

Mer om utformning och tillgänglighet:

Handboken för Tillgängliga natur- och kulturområden

Planering av skyltningen av parkeringsytan ingår inte i skyltplanen utifrån tre skäl: 

  1. Den är trafikstyrande. P-skyltar reglerar fordon, inte besökare och är ofta juridiskt bindande.
  2. Besökaren har ett kort fokus på skyltningen då den läses från bil, konkurrerar med säker trafik och ska vara omedelbart entydig.
  3. Den sker före besöksupplevelsen. Vid skyltplanering betraktas parkering ofta som något man ska “ta sig igenom så snabbt och tydligt som möjligt”. Därför är fokus att parkering ska vara funktionell. Platsens identitet tar över efter man lämnat bilen och parkeringen "bakom sig". 

Det är viktigt att tänka igenom parkeringsområdet och skyltningen. Återigen är det fokus på besökaren och besökarens väg in i området. Parkering ska ske på iordningställda ytor som gör övergången från bil till natur säker, tydlig och tillgänglig, samtidigt som trafik styrs och regler förmedlas. Några enkla steg att tänka på vid skyltplaneringen kan vara: 

Tydlig information på rätt plats

Får besökaren direkt vid infarten en snabb och tydlig bild av vad som gäller och om det är rätt plats att köra in på? Är informationen uppdelad så att man får rätt typ av besked vid rätt punkt i rörelsen – från infart till parkering till start av besök? Är det viktigaste (som påverkar beslut att köra in) prioriterat och lätt att uppfatta på några sekunder? Finns mer detaljerad information först där den behövs – när man har parkerat och är redo att ta till sig mer? 

Trafiksäkerhet är viktig

Trafiksäkerhet är viktig och påverkas av ovanstående punkt. Sitter skyltar så att de uppmärksammas i det ögonblick som behov uppstår? Undviks att folk stannar olämpligt för att läsa skyltar? Är gångstråk från parkering till entré tydliga och säkra? 

Tillgänglighet och inkludering

Finns information med fokus på universell utformning (enkelt språk, symboler)? Är skyltarna placerade i naturlig blickriktning (från bil och gång)? Är texten läsbar på avstånd? (storlek, kontrast, symboler)? Är viktiga skyltar nåbara utan hinder? Kan personer med olika förutsättningar orientera sig från parkeringen? 

Drift och underhåll

Tål skyltarna väder, slitage? Är de placerade så de inte skadas av plogning eller fordon? Är de lätta att nå för underhåll?

Vägmärke E19 Parkering används alltid för juridisk giltighet, och vid HK-platser krävs tilläggstavla T7 samt tydlig symbolmarkering. Platserna bör även avgränsas i sidled.

Kapaciteten styrs av antal platser, och markerade rutor hjälper till att utnyttja ytan och minska felparkering, särskilt vid högt tryck, i kombination med tydlig skyltning.  

E19 Parkering (transportstyrelsen.se)

Kompletterande skyltning förtydligar vad som gäller utöver grundmärket, oftast P (E19). Ett ensamt P‑märke innebär normalt parkering i 24 timmar vardagar och fritt på helger. Tilläggstavlor regleras av trafik- och vägmärkesförordningen, och på privat mark även lagen om kontrollavgift. Markeringar som stolpar eller målning stödjer reglerna men ersätter inte skyltning.  

Kort minnesregel: 

  • Skylt = regel.  
  • Markering = hjälp.  
  • Informationstavla = förklaring. 

Om regeln inte framgår av vägmärke och tilläggstavla är den svår eller omöjlig att upprätthålla. 

Hur kan kompletterande skyltning se ut? 

Kompletterande skyltning sker nästan alltid genom tilläggstavlor placerade direkt under ett vägmärke. Vanliga exempel:  

Exempel 1: Tidsbegränsning (t.ex. ”endast dagtid”) 

Utformas så här: 

  • E19 Parkering 
  • Tilläggstavla med tidsangivelse, t.ex. 08–18 eller 08–18 (vardagar) 

Det betyder att parkering: 

  • är tillåten endast under angiven tid 
  • är förbjuden övrig tid 

Regleras av: Vägmärkesförordningen (2007:90), 2 kap. och 8 kap. och Trafikförordningen (1998:1276) 

Exempel 2: Maximal parkeringstid 

Exempel: 

  • 2 tim 
  • Max 4 tim 
  • P-skiva 
  • Det anger hur länge ett fordon får stå parkerat. 

Regleras av: Vägmärkesförordningen (2007:90), bilaga om tilläggstavlor och Trafikförordningen (1998:1276), 3 kap. 

Exempel 3: Särskilda villkor (t.ex. endast dagparkering) 

Exempel på tilläggstavlor: 

  • ”Dagparkering” 
  • ”Ingen nattparkering” 
  • ”Ingen övernattning” 

Juridiskt giltigt endast om det: 

  • finns beslut om lokal trafikföreskrift (offentlig plats), eller 
  • används på privat mark med stöd av lagen om kontrollavgift. 

Regleras av: Trafikförordningen (1998:1276) och Lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering 

Exempel 4: Informationstavla 

Vid högt besökstryck kan en tydlig informationsskylt behövas för bättre förståelse och efterlevnad, särskilt i målklass A och B1, och informationen bör även finnas på webbplatsen. Exempel:

Nattparkeringsförbud under sommaren (kullabergsnatur.se)

Syftet med informationstavlan är att förstärka regler men i beskrivande form:

  • hjälpa besökaren att förstå varför reglerna finns 
  • visa hur parkeringen hänger ihop med platsen och vidare färd 
  • minska osäkerhet, konflikter och felparkering 

Skyltning från väg  

Vägvisning från allmän väg sker enligt Vägmärkesförordningen: 

Regeringskansliets rättsdatabaser (rkrattsbaser.gov.se) 

Vägvisning från allmän väg sker bara till områden som också har farbar väg fram till området, vägvisning även på det enskilda vägnätet, parkeringsplats och information vid området.   

Om du vill ha vägvisning till en anläggning eller ett turistmål ska du vända dig till väghållningsmyndigheten. För större vägar och på landsbygd är det oftast Trafikverket (i annat fall kommunen). 

Ansökan om vägvisning (trafikverket.se)  

Annan vägledning kring parkering   

Det finns annan vägledning kring reglering av parkering som riktar sig till uppdragstagarna som utför viss förvaltning av Naturvårdsverkets. Det är viktigt att veta om att den finns och ta stöd av den vid behov.  

Reglera parkering och laddpunkt för elfordon  

Att tänka på när du placerar skylten

Skyltplanen är klar. Även om en ungefärlig plats är utpekad behöver den exakta platsen bestämmas. När du placerar skylten behöver tänka på:

Ytan framför skylten behöver vara framkomlig och tillräckligt bred för att läsaren ska kunna komma nära. Ytan ska inte luta. Tänk på att personer med rullstol eller med andra hjälpmedel ska kunna komma nära. Det ska också vara möjligt för besökare att passera.  

  • Skyltar som är placerade på ett lutande skyltställ bör luta med mellan 40-60 grader. Avståndet till skyltens nedre kant kan vara mellan 70-90 centimeter.    
  • På vertikala skyltar kan en lutning på 5-10 grader framåt i överkant minska risken för ljusreflexer. Ett riktmärke till vertikala skyltar är att måttet till skyltens mittpunkt är cirka 130 centimeter.   

Mer information om viktiga aspekter kring tillgänglighet och skyltar finns i:  

Handboken tillgängliga natur och kulturområden   

Undvik att placera informationsskyltar direkt på parkeringar eller där trafik förekommer, av säkerhetsskäl. Eventuell kompletterande information ska placeras så säkert som möjligt. Skyltar får inte heller hindra plogbilar, traktorer eller räddningsfordon.  

Placera skylten i skugga eller norrläge för att minska solblekning. Undvik blåsiga platser och att placera den direkt under träd, eftersom dropp och nedfall ökar nedsmutsning och algpåväxt. 

Undvik att sätta upp större skyltar i beteshagar. Ett sätt att skydda dem kan annars vara att stängsla in den lilla yta där skylten står. Tänk på materialets hållbarhet och att exempelvis förankra skylten med längre stolpar eller plintar.  

Ledmarkeringar genom beteshagar kan göras på lägre stolpar för att skydda dem från kliande djur. 

Hållbarhet viktig i planeringen

Skylt och skyltställ bör utformas hållbart i både placering och material. Skyltningen bidrar till att styra besökare till mer tåliga delar av områden, vilket kan bidra till minskat slitage. Planera dessutom för framtida förändringar, så att skyltningen inte snabbt behöver uppdateras när området utvecklas.

Planera skyltning noggrant utifrån tydliga behov för att undvika onödig produktion och belastning på miljön. Prioritera, skala bort det som inte behövs, och tänk på att allt inte måste genomföras samtidigt. 

Material på skyltar och skyltställ bör anpassas efter platsens förutsättningar. I vissa naturområden kan en typ av material på skylt vara mer lämpligt än i andra. Det är därför svårt att ge generella rekommendationer om vilket material som du ska välja vid beställning av skyltar.  

Genomtänkta material- och vägval göras när skyltar tas fram Exempelvis:

  • Tidig styrning: Ställ krav redan vid upphandling på material och lösningar med låga miljö- och hälsorisker. Tänk på att skyltens yta inte bör ge upphov till reflexer (13 § ALM 2). För att undvika reflexer bör ytan vara matt. Glas är därför i detta avseende ett sämre material.  
  • Cirkularitet: Välj material som kan återanvändas eller materialåtervinnas när de tjänat ut.  
  • Planerad avfallshantering: Planera från start för resurseffektiv hantering av spill och uttjänt byggnation.  
  • Demonterbarhet: Prioritera lösningar som möjliggör demontering och separering av material.  
  • Klimatpåverkan: Välj alternativ med låg klimatpåverkan, särskilt med fokus på tillverkningsskedet. 
  • Har materialet säkerhetsdatablad som beskriver materialets egenskaper tillverkning m.m. kan det vara enklare att jämföra olika leverantörer. 

Så kan du tänka vid placering av skyltar

Nuvarande information säger: Skyltar bör placeras så att tillräckligt med ljus faller på dem samt så att reflexer minimeras.  

Höjd 70 cm till skyltens nederkant. 40–60 graders lutning. Vertikala skyltar utan vinkling - medelhöjd runt 130–140 cm till skyltens mittpunkt. Vid taktila skyltar bör skylten vertikalt sitta på en höjd på omkring 1,3 – 1,4 meter. Vinklad skylt med taktil information kan placeras på cirka en meters höjd och ha en vinkling på 20–45 grader.  

Designa för lång livslängd. Det är kostsamt att göra nya skyltar, både för ekonomi och för miljö. Det är enklare att revidera informationen på webbplatser som kan kopplas till skylten via exempelvis QR-koder.   

Generellt kan underhåll av skyltar och skyltställ göra att livslängden förlängs. Genom att exempelvis trycka skyltens innehåll på båda sidor går det att vända på skylten när den ena sidan blivit solblekt.  

Om en upphandling gjorts där bra underlag och kravställan utifrån exempelvis material och miljökrav har fått ett gott slutresultat, dela erfarenheten! Berätta för dina grannlän, lägg upp information på delade ytor, ge goda exempel till Naturvårdsverket som ni vill lyfta fram. 

Mer vägledning kring hållbarhet och miljö

Det finns annan vägledning kring hållbarhet och miljö som riktar sig till uppdragstagarna som utför viss förvaltning av Naturvårdsverkets. Det är viktigt att veta om att den finns och ta stöd av den vid behov.

Grafisk profil och material

Här får du stöd vid utformning av en skylt. Här finns också den grafiska profil som gäller för skyltar i skyddade områden som natur- och kulturreservat. Vägledningen ger råd om grafisk formgivning och innehåller skyltmallar.

Grafisk profil och material
Skylt, gränsmarkering Naturreservat

Hitta vidare