Kommunikation och skyltning i skyddade områden

Om målgrupp inte är klargjord finns  stöd i arbetet för att tydliggöra målgrupper. Det finns inom följande vägledningar: 

Kommunikation och skyltning i skyddade områden

Att skylta i skyddad natur

Naturvägledning, att kommunicera om natur

När du har gjort ditt urval kan du välja vilka element som du kan välja på skylten. Elementen är skyltens olika delar.  

På skyltar i skyddade områden är följande element viktiga: 

• bilder som illustrationer eller fotografier 
• karta/kartor  
• text 
• piktogram 
• grafik och logotyp. 

Att välja element handlar om att reflektera över hur skylten bäst förmedlar informationen.  Vilken information kan bäst förmedlas genom text och vilken passar bättre som illustrationer? 

Ta stöd av skyltens funktion när du väljer ut vilka element du vill ha med. Funktionen är avgörande för vilken typ av skylt som ska tas fram. På entréskylt som presenterar hela området är en stor karta ett viktigt element. På en skylt som istället berättar om betesdjur i ett område är piktogram viktigt. 

• Den visuella hierarkin beskriver i vilken ordning besökaren uppfattar skyltens olika delar och vad som upplevs som viktigast.  
• Skapa en tydlig struktur med rubrik, ingress, brödtext och mellanrubriker hjälper läsaren att sortera informationen. Gör så att de olika typerna av text ser olika ut.  
• Placera gärna den viktigaste informationen i skyltens övre vänstra hörn. Ögat börjar ofta läsa i skyltens övre vänstra hörn, därför kan den viktigaste informationen placeras där.  
• Tips: Genom att kisa mot skylten kan du se vilket element som framträder tydligast – det är ofta där besökaren börjar läsa. 

• Låt skyltens olika element samspela och belysa samma tema. Temat sammanfattar vilket som är ditt övergripande budskap med skylten. 
• Temat kan beskrivas som en eller två meningar. Följande meningar är exempel på ett tema: “Ängen är full av spännande samarbeten mellan insekter och blommor. Därför riskerar mer än en art att minska i antal om en annan blir mer sällsynt.”  
• Tips:  Bestäm ditt tema genom att avsluta den här meningen: “När våra besökare går härifrån skulle vi vilja att de tänker/känner/inser att ...”. Välj vilken typ av text eller bilder som kan hjälpa dig att förmedla temat. Uppmuntra besökaren att titta, lyssna, känna eller lukta. Väck intresse genom att ställa oväntade frågor eller göra oväntade liknelser.  Ha ett interaktivt element där besökaren exempelvis kan känna på ett material eller titta ut genom ett rör.  Sträva efter att skylten ska nå både hjärna, hjärna och hand.    

Oavsett metod att kommunicera och förmedla information på är fokus på tillgänglighet och universell utformning viktigt. Allt från hur stor skylten är till hur texten är skriven påverkar hur tillgänglig en skylt är. Därför behöver tillgänglighet vara en central del i hela processen med att ta fram en skylt. Den grafiska profilen och mallarna har i grunden utformats med det fokuset. Fokus ligger bland annat på att arbeta med korta, enkla och intresseväckande texter samt använda tydliga bilder som ger skylten en extra dimension.  

Det finns bra vägledning på flera håll för hur du kan arbeta fram tillgängliga texter. Det utifrån till exempel typsnitt, ordval och meningsuppbyggnad. Några användbara verktyg och länkar är:  

• Läsbarhetsindex som är ett mått på en texts svårighetsgrad. Meningar testas och kan förenklas och förbättras utifrån hur lätt eller svår en text är.
  
  Lix-räknare (lix.se)
• Myndigheternas skrivregler som innehåller stöd kring att skriva klarspråk, hur man arbetar med text och form men även vanliga språkfrågor upp som stavning, avstavning, böjning, ordbildning, stor och liten bokstav, förkortningar med mera:
• Myndigheternas skrivregler (isof.se)
  
  Tips: Läs Handboken för tillgängliga natur-och kulturområden.  

Naturvägledning, att kommunicera om natur

Det finns olika metoder att använda för att skapa en skylt som är lättare att ta till sig för besökare. En metod som används inom kommunikation och i skapandet av utställningar är den så kallade 3-30-3 regeln.  

Den beskriver att du har  3 sekunder på dig att fånga läsaren, 30 sekunder på dig att engagera och totalt 3 minuter  att förmedla hela din berättelse. Det här gäller framförallt på entréskyltar. Kortare temaskyltar eller platsspecifika skyltar som lyfter föreskrifter på en speciell plats i området ska ofta inte ha en text som tar längre tid än 30 sekunder att läsa. Kontrolläs din skylt och se hur lång tid det tar att läsa olika delar.  

Tänk på att alla typer av skyltar i ett område på ett eller annat sätt hänger ihop med varandra och förstärker berättelsen eller upplevelsen i sin helhet. Varje skylt kan därmed inte medföra 3 minuters läsning. Det kommer bli alldeles för mycket. Prioritera det som ska berättas om på rätt plats och på rätt typ av skylt. 

1. Använd stora bilder.
   Illustrationer, fotografier eller kartor fångar intresset. De är ofta uppskattade av besökarna. Låt dem hjälpa till med berättandet. På en entréskylt är en stor karta ett viktigt element för besökaren.
2. Arbeta med rubriken
   Låt den förmedla ditt huvudbudskap och vara intresseväckande. Formulera den som en fråga eller lyft något särskilt spännande. Ett exempel på en rubrik kan vara “Med nätet som ballong - så gör spindlar för att flyga”. Rubriken förmedlar då både information och lockar till mer läsning. 

1. Sammanfatta din text med en ingress.
   Den beskriver vad din skylt handlar om, summerar och lockar till mer läsning. Tänk på att en läsare slumpmässigt kan välja vad de läser. Bildtexter, rubriker och faktarutor blir ofta mer lästa än brödtexter. 
2. Använd mellanrubriker.
   Mellanrubriker kan vägleda och ge kort information. Fokusera på två eller tre huvudpunkter som fördjupar skyltens tema. Om skylten handlar om hur spindlar kan sprida sig i luften kan mellanrubrikerna berätta mer om det. Exempel kan då vara “flyger för att hitta eget hem” och “kan ta sig många mil”.

1. Kombinera olika element.
   På tre minuter läser en person ungefär 750 ord. De flesta skylttexter bör dock vara betydligt kortare än så.  Tänk på att besökaren ska kunna ta till sig allt från brödtext till illustrationer och karta på tre minuter. 
2. Prioritera och renodla din skylt.
   Förenkla ditt innehåll. Försök att begränsa antalet olika element till max sju stycken på en större entréskylt. Här räknas brödtext, bildtexter, karta, illustrationer, föreskrifter, översättning och faktarutor alla som varsitt element. Ofta är färre element att föredra över många. 
3. Erbjud fördjupning via webb, folder eller andra skyltar. Genom att din skylt har en qr-kod och hänvisning till en webbsida kan intresserade besökare få mer information. Webbsidan kan exempelvis erbjuda mer text, fler bilder, ljudguidning, digital folder, interaktiva moment eller filmer.   

• Utgå från besökaren och platsen. Vilka frågor har besökaren på platsen där skylten sitter?  
• Låt skylten ge en extra dimension till platsen. Exempel: En skylt vid en gammal ek kan visa hur det ser ut inuti eken.  
• Förenkla innehållet. Välj ut det viktigaste. Arbeta med korta och intresseväckande texter och illustrationer.  

• Låt innehållet ha en röd tråd/ett tydligt tema. Temat sammanfattar vilket som är ditt övergripande budskap med skylten.  
• Dela upp texten i rubrik, ingress, bildtexter och eventuell brödtext. Visa textens struktur genom att formatera den på olika sätt, exempelvis genom att fetmarkera rubriker.  

• Fånga skyltens tema med en intresseväckande rubrik. Exempel: “Seglaren som sover i luften”  

• Sans serifer  
• Open Sans Bold för rubrik 
• Open Sans Regular för brödtext 
• Undvik kursiv stil.  
• Undvik också att skriva med enbart versaler.  

• Vänsterjusterad text med ojämn högermarginal 
• Undvik centrerade texter i löpande text. Centrerade rubriker fungerar.  
• Tänk på att inte avstava ord.  
• Skriv gärna med frasriktigt radfall.  

• 55-75 tecken (inklusive blanksteg) 

• 3-5 meningar 

• 12 mm/meter i läsavstånd vilket motsvarar cirka 34 pt/meter läsavstånd 
• Exempel: En skylt där besökaren kan komma nära och läsa den på en halvmeters avstånd kan ha 34/2=17 pt som minsta storlek på text. På kartor kan dock texten behöva vara mindre än så. Beroende på kontrast mot bakgrund på kartan kan 12 pt vara ett riktmärke.  

• 1,3 gånger textstorlek i punkter  
• Exempel: En skylt där besökaren kan komma nära och läsa på en halvmeters avstånd kan ha 17 pt som minsta storlek på text. Det ger ett radavstånd på 17*1,3=22,1 pt  

• För skyltar i naturmiljö rekommenderar vi i möjligaste mån svart text på vit bakgrund.  

• På exempelvis wc-skyltar och vid källsortering rekommenderar vi punktskrift. Där ger det konkret orienteringsstöd.
• För större informationsskyltar och kartor rekommenderar vi inte omfattande användning av punktskrift. I dessa fall är det mer effektivt att komplettera med en qr-kod som leder till en fullt tillgänglig webbsida där det exempelvis finns en audioguide.

I naturvägledningen finns stöd kring tonalitet:

Naturvägledning, att kommunicera om natur

• Använd inte AI-genererade bilder. 
• Ha god kännedom om vilket avtal som finns för bilderna. Ta stöd av jurister eller den som tecknade bildavtalet 
• Ha kunskap om vad som gäller kring upphovsrätt och publicering av foto eller bilder. Läs exempelvis på Patent och registreringsverkets hemsida. 
• Se till att du vet vad som gäller för bilder på besökare. Finns det avtal där personerna på bilderna godkänt att bilderna får användas? Vilka regler finns det internt för användning av personbilder?  

• Välj bilder utifrån vilken skyltens främsta målgrupp är och efter vilken information som bäst förmedlas med bilder.  
• Var medveten om vilka stereotyper som finns och hur bilderna framställer det.  
• Välj bilder med omsorg. En del platser eller arter i området kanske inte ska lyftas på bilder? Det för att minska risk för slitage eller störning.  
• Olika typer av bildspråk/stilar på fotografier och illustrationer kan tilltala olika målgrupper.  
• Exempel: Illustrationer på skyltar i en sagostil kan ha ett mer lekfullt utseende i jämförelse med skyltar som ska ge en mer verklighetstrogen bild 

• Använd bilder med god skärpa. Mellan 200-300 pixlar per tum kan vara ett riktmärke för skyltar som besökaren läser på ungefär en till två meters avstånd. 
• Undvik att ha texter på bilder. I vissa fall kan till exempel en bildtext läggas på en färgad platta på foton.  
• Skriv en bildtext som ger mervärde men också beskriver bildens utseende på ett övergripande sätt. Ett exempel på en sådan bildtext kan vara: "Kvilleken är verkligen enorm! Den grova stammen har en omkrets på 14 meter. Den är så stor att den nästan ihåliga stammen faktiskt använts som redskapsförråd.”  
• Använd bilder som är enkla och förstå, har ett tydligt motiv och inte är för komplexa. Det kan försämra tillgängligheten.  
• Välj illustrationer med tydliga kontraster. 

• Sträva efter att visa mer än det uppenbara. Väck intresse.  
• Använd bildens motiv i din layout. Tittar personen/djuret åt ett håll? Använd det för att leda betraktarens blick på skylten. 
• Exempel: Lyft oväntade detaljer i landskapet eller visa en historisk bild av hur landskapet sett ut.  

• Utgå från piktogram som är välkända och välanvända. Då ökar möjligheten till igenkänning.  
• Den grafiska profilen innehåller nedladdningsbara piktogram i de färger vi rekommenderar.  
• Undvik helst att skapa egna piktogram. Vid önskemål och behov om nya piktogram kontakta kundtjänst för vidare kontakt med handläggare på Naturvårdsverket 

• Piktogrammet har en tydlig kontrast mot den omgivande skylten. 
• Undvik att ha för små piktogram på skyltar. Hur stort piktogrammet ska vara beror på hur nära besökaren kan komma skylten. 

Översiktskartan visar området i sin helhet. Det är den vanligaste kartan som används. För att göra kartan tydlig kan information ibland behöva förenklas. Vandringsleder som är väldigt krokiga kan till exempel rätas ut för att bli enklare att visa.  

En översiktskarta bör innehålla följande grundinformation:  

• det skyddade områdets gränser, 
• skyltens plats, tydligt utmärkt med en röd punkt med svart streck runt – den röda pricken kan också vara en popnit som borras fast i skylten och därmed blir en upphöjd röd prick som också går att känna, 
• skalstock, norrpil och en teckenförklaring som tolkar den viktigaste informationen i kartbilden med hjälp av till exempel piktogram, 
• grundläggande naturförhållanden; öppen mark, skog och vatten, 
• anläggningar för service och tillgänglighet som stigar, parkeringsplatser, toaletter, eldplatser, sopställ och liknande, 
• viktigare attraktionspunkter som utsiktspunkter eller liknande 
• eventuella tillträdesförbud. 

LÄGG IN EXEMPELKARTA FRÅN KRISTINA 

En detaljkarta innehåller samma grundinformation som översiktskartan. Den visar dock ett utsnitt av ett område. Den visar också tydligt var detaljkartans område ligger i det större området.  

Detaljkartan visar en särskilt intressant del av området där besökaren behöver få mer information. Det kan till exempel vara en del av ett område där flera vandringsleder går eller det finns många friluftsanordningar. Den kan också till exempel ge en mer detaljerad bild av var det finns kulturlämningar eller hur topografin ser ut. 

BILD PÅ EXEMPELKARTA (popp upp pdf) 

Även andra typer av kartor kan vara aktuella i skyddade områden.  

I områden med många välbesökta leder kan en så kallad linjekarta visa vilka olika stoppunkter som finns längs en led. Linjekartan ger då en snabb överskådlig bild av leden. Det kan vara ett bra komplement till en översiktskarta och kan användas på flera platser av en led. 

BILD PÅ EXEMPELKARTA 

Det finns inga tydliga krav i lagstiftning kring tillgänglighet för kartor på skyltar. Däremot gäller exempelvis den internationella standarden WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines) för digitala kartor (för navigering). Men följande punkter är viktiga rekommendationer för kartor på skyltar:   

• Logisk struktur och tydlig orientering (”du är här”) 
• Begränsa mängden information. Lyft fram det viktigaste (t.ex. huvudvägar, entréer, målpunkter)  
• Använd konsekvent symbolik och undvik detaljrikedom och plottrighet som inte är nödvändiga för besökaren. 
• Enkla, igenkännbara och standardiserade symboler. Förklara alltid symboler i en tydlig teckenförklaring. Kartans symboler ska matcha markeringar i terrängen  
• Hög kontrast mellan bakgrund och objekt  
• Använd inte bara färg för att förmedla information för exempelvis en led. Kombinera färg med mönster, linjetyper eller ikoner som återspeglas i ledmarkeringar på leder. Tydliggör gärna ledens längd. 
• Följ rekommendationer kring text och typsnitt enligt Myndigheternas skrivregler 
• Visa gärna landmärken som syns i verkligheten: sjöar, höjdryggar, broar, vindskydd 
• Testa gärna kartan innan färdigställande på relevant målgrupp 

En karta på en skylt får gärna kompletteras med digital information. För de som söker information om tillgänglighet i ett område inför ett besök är det viktigt att det finns aktuell information. Det kan till exempel vara i form av bilder på en vandringsled eller en kortare redogörelse av exempelvis underlaget på en led och lutningen. En film som visar vandringsleden kan också vara ett alternativ.  

• Gör ett urval av vad din karta ska visa. Sålla om du har mycket information.  
• Utgå från målgruppen och syftet med kartan. Vad är viktigast att visa?  
• Förenkla/generalisera delar av kartan som kan vara svårtolkade.  
• Exempel: För krokiga vägar kan rätas ut för att vara enklare att förstå. 
• Exempel 2: När många anordningar för friluftsliv finns samlade på en liten yta kan piktogrammen samlas utanför kartan och kopplas till rätt plats med en pil.  

• Välj ut vad som är viktigt att visa i teckenförklaringen.  
• Välj bort onödig information för att förenkla teckenförklaringen. 
• Exempel: Behöver markslag redovisas?  

• Lägg till text manuellt i slutet.  
• Välj färg på text utifrån vilken färg som kartans bakgrund har. Lägg en färgad platta bakom texten om bakgrunden är mönstrad. 
• Kontrastverktyg på internet kan vara till hjälp för att se till så att det blir en bra kontrast mellan bakgrund och text. Sök efter “color contrast check”.  
• Använd text i storlek 12pt/14 pt om besökaren kan komma nära kartan.   
• Placera inte texten på en gränsmarkering utan bredvid den.  

• Märk ut leder med både olika färger och olika former. Färgen ska inte vara den enda som bär information. 
• Exempel: En led i svart behöver också ha en annan typ av form eller tjocklek på linjen i jämförelse med en annan led. Led 1 kan vara utmärkt med en blå streckad linje. Led 2 kan vara utmärkt med en svart linje med prickar.  
• Förenkla kartans innehåll. Vilken är den viktigaste informationen? Arbeta inte med för många olika linjer och former.