De årliga nettoupptagen och nettoutsläppen av växthusgaser genererade på skogsmark är uppdelade efter så kallade kolpooler:

Levande biomassa (levande träd och växter).
Dött organiskt material (döda träd och växter).
Markkol (mineraljord och organogen jord).
Övriga utsläpp (bränder och gödsling med mera).

Det årliga nettoupptaget på skogsmark har varierat under perioden 1990 till 2021 och har i genomsnitt varit 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. För 2021 redovisas ett nettoupptag på 36 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Den dominerande kolpoolen på skogsmark är levande biomassa. Förändringen i levande biomassa följer utvecklingen i förhållandet mellan tillväxt och avgång (avverkning plus naturlig avgång). Under den senaste tioårsperioden har tillväxten avtagit och under de senaste åren minskat samtidigt som både avverkningen och den naturliga avgången ökat. Tillsammans leder det till att nettoupptaget i levande biomassa är betydligt lägre nu än innan 2013.

Att nettoupptaget totalt sett trots allt inte är lägre beror på att tillväxten i levande biomassa fortfarande är högre än avverkningen och att kolförrådet i dött organiskt material ökar vid avverkning samt på en hög kolinlagring i mineraljord. De större förändringar förutom efter 2013 som går att se i redovisningen återfinns i levande biomassa framför allt runt 2005 och till viss del 2007 vilket beror på stormarna Gudrun och Per som tog ner mycket skog vilket ledde till ett ökat virkesuttag. Att avverkningen blev större dessa år avspeglas också i kolpoolen avverkade träprodukter, se websidan Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF).

Biomassa som används för bioenergi redovisas som ett omedelbart utsläpp, medan utsläpp från biomassa som används i träprodukter senareläggs.

Näst störst nettoupptag återfinns i mineraljorden. Upptaget i mineraljord är dock en långsam process som ger att förändringen inte syns årligen.

De huvudsakliga nettoutsläppen kommer från torvmarker. Nettoutsläppen kan vara både i form av koldioxid, metan och lustgas beroende på innehållet av kväve och vattennivå i marken.

Det är viktigt att notera att osäkerheten är stor i beräkningarna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Exempelvis är osäkerheten för levande träd och växter tre miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Årligt virkesförråd i skogen

Tillväxt och avverkningar i skogen