Skydda och bevara

Sverige har ett stort ansvar för att antingen skydda eller hållbart nyttja de våtmarker som finns kvar.

Sverige är ett av de länder i världen som har mest våtmarker, cirka 20 procent av landytan består av våtmark. Många av de kvarvarande våtmarkerna är i relativt gott skick jämfört med andra länder, men genom tiderna har många svenska våtmarker skadats eller förstörts. Sverige har ett stort ansvar för att antingen skydda eller hållbart nyttja de våtmarker som finns kvar. Under de senare decennierna har förståelsen för våtmarkernas värde vuxit och lagstiftning både i Sverige och i EU har skärpts.

Skydda

Våtmarker skyddas i naturreservat, i nationalparker och i Natura 2000-områden, antingen som delar av ett större område, som Muddus nationalpark eller som värdefull våtmark, till exempel Florarnas naturreservat i Uppsala län. I Natura 2000-områden skyddas miljöer, naturtyper, som är särskilt skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. Palsmyrar och rikkärr är exempel på naturtyper där Sverige har ett särskilt ansvar i det perspektivet. Ett viktigt underlag för prioritering av vilka områden som ska skyddas är myrskyddsplanen. I uppföljningen av miljömålet Myllrande våtmarker kan man följa hur det går med att skydda av våra värdefullaste våtmarker.

Sveriges nationalparker

Florarna (Länsstyrelsen Uppsalas webbplats)

Natura 2000-områden

Myrskyddsplan för Sverige

Miljömålet Myllrande våtmarker (sverigesmiljomal.se)

Med internationellt perspektiv skyddas de värdefullaste våtmarkerna som Ramsarområden. De utses som Sveriges del i genomförandet av Ramsarkonventionen, som är den äldsta av världens miljökonventioner.

Våtmarker skyddade enligt Ramsarkonventionen

Biotopskyddsområden är biotoper som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Det finns biotoper som har ett generellt skydd i hela landskapet, företrädesvis i jordbrukslandskapet. Andra biotoper kan ges ett särskilt biotopskydd. Vilka biotoper som omfattas är särskilt angivna i lagstiftningen, bland annat är det källor, småvatten och våtmarker i jordbruksmark.

Biotopskyddsområden

Genom fridlysningen skyddas växter och djur som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring. Fridlysning kan också ske för att uppfylla internationella åtaganden. Till exempel är alla orkidéer och alla fladdermöss och groddjur fridlysta.

Fridlysta arter

Bevara

Förutom de lagskydd som finns för livsmiljöer och arter finns särskilda åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter. Totalt är 575 arter av de 3 612 bedömda arterna som finns i våtmarker är hotade, det vill säga att deras långsiktiga överlevnad som art är hotad. Genom åtgärdsprogrammen kan åtgärder genomföras så att arterna och deras livsmiljöer bevaras och förbättras. Bland åtgärdsprogram med särskilt inriktning på våtmarker kan nämnas rikkärr, vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos), grönfläckig padda (Bufotes viridis) och kalkkärrsgrynsnäcka (Vertigo geyeri).

Åtgärdsprogram