Fridlysta arter

Cirka 585 av de cirka 50 000 kända växt- och djurarterna i Sverige är fridlysta i hela landet. Alla orkidéer, groddjur, kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta. Ytterligare 43 växt- och djurarter är fridlysta i vissa län.

De regler som anger vilka arter som är fridlysta finns i artskyddsförordningen (2007:845). 

Alla växt- och djurarter som är betecknade med bokstaven N eller n i förordningens bilaga 1, samt alla växt- och djurarter i bilaga 2 är fridlysta. Dessutom är alla vilda fågelarter fridlysta. 

De fridlysta arterna är: 

  • 43 orkidéarter (alla Sveriges orkidéarter)  
  • 232 andra blomväxtarter (kärlväxtarter) 
  • 12 mossarter 
  • 8 lavarter 
  • 5 svamparter 
  • 1 algart 
  • 250 fågelarter (alla Sveriges fågelarter) 
  • 27 däggdjursarter 
  • 7 kräldjursarter (alla Sveriges kräldjursarter) 
  • 13 groddjursarter (alla Sveriges groddjursarter) 
  • 31 arter av ryggradslösa djur 

Förteckningar över alla fridlysta arter 

Vad fridlysning innebär 

Syftet med fridlysning är att skydda en växt- eller djurart som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring. Fridlysning kan också ske för att uppfylla internationella åtaganden. 

Fridlysningen ser lite olika ut för olika arter: 

  • För växtarter innebär fridlysningen oftast att man inte får plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada de fridlysta växterna. 
  • För djurarter innebär fridlysningen att man inte får döda, skada eller fånga de fridlysta djuren. Fridlysningen av fåglar gäller även deras ägg och bon. I fråga om jakt efter vilt ska istället bestämmelserna i jaktlagstiftningen tillämpas. Se nedan. 
  • Vissa arter har ett starkare skydd som innebär att man inte heller får störa djuren, eller skada deras fortplantningsområden eller viloplatser. 

Plockning av fridlysta växter 

En del av de fridlysta växtarterna är så attraktiva att det kan kännas frestande att plocka dem, till exempel backsippa och nattviol, men det är alltså förbjudet. Andra arter är mer oansenliga eller så ovanliga att man sällan kommer i kontakt med dem. 

De flesta fridlysta växtarterna är fridlysta mot all slags plockning i hela landet. Några arter, till exempel blåsippa, gullviva och lummerarter, får man plocka i större delen av Sverige, så länge man inte plockar för försäljning eller gräver upp dem. 

I vissa län är dessa arter dock även fridlysta mot all slags plockning! Det är till exempel inte tillåtet att plocka blåsippor i Stockholms län, medan det är tillåtet att plocka, men inte sälja eller gräva upp dem, i angränsande län. 

Insamling av orkidéer, grodor och kräldjur 

Sveriges samtliga orkidé-, grod- och kräldjursarter är fridlysta i hela landet. Det innebär att man måste ansöka om dispens hos länsstyrelsen om man vill samla in orkidéer, grodor eller kräldjur för sin forskning, eller för något annat syfte. 

Vissa begränsade generella undantag finns för de vanligaste arterna av grodor och kräldjur. Det är till exempel tillåtet att samla in lite rom av vanlig groda, vanlig padda och åkergroda för att studera deras utveckling. Om man sedan släpper tillbaka dem på samma plats som de samlades in. 

Fredning och andra skydd av arter 

Förutom fridlysningen är alla vilda fåglar och däggdjur (inklusive fladdermöss) dessutom fredade enligt jaktlagen (SFS 1987:259) och jaktförordningen (SFS 1987:905). 

Undantag från fredningen gäller för sådan jakt som är tillåten enligt jaktlagstiftningen. 

Fiskar samt blötlevande kräftdjur och blötdjur, till exempel musslor och snäckor, omfattas av fiskelagstiftningen och kan skyddas med stöd av den. 

Det är förbjudet att fiska mal och flodpärlmussla i hela landet enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen (SFS 1994:1716). Förbudet omfattar även tjockskalig målarmussla och sirlig skivsnäcka, eftersom de listas som fridlysta enligt  artskyddsförordningen. 

Mer information om fisk och fiske på Havs- och vattenmyndighetens webbplats