CBAM – koldioxidpris på importer

CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är ett klimatstyrmedel på EU-nivå som prissätter koldioxid på import av utsläppsintensiva varor, till exempel stål, cement, aluminium, konstgödsel, elektricitet och vätgas. Regelverket syftar till likvärdiga priser på växthusgasutsläpp för varor producerade inom EU och importerade varor.
Koldioxidpriset inom CBAM är kopplat till priset på EU:s utsläppsrätter. Därmed blir priset för koldioxidutsläpp likvärdigt, oavsett var i världen varan tillverkas. CBAM motverkar på så vis flytt av utsläppsintensiv produktion till länder med svagare klimatkrav – och säkerställer effekten av EU:s klimatpolitik.
CBAM införs i två steg:
- Övergångsfas (2023–2025): För importer från 1 oktober 2023 till 31 december 2025 ska importörer kvartalsvis rapportera hur stora utsläpp som är inbäddade i de importerade varorna. Rapportering sker i övergångsregistret och kan göras i efterhand. Tröskelvärdet för att omfattas är 150 Euro per sändning CBAM-varor. Under övergångsfasen kostar CBAM ingenting men sanktionsavgifter kan förekomma om regelverket inte följs, dessa ska i så fall vara proportionerliga till utsläppet.
- Definitiv fas (från 2026): För importer från 1 januari 2026 måste importörer, eller de indirekta tullombud (ICR) som företräder dessa, ha status som godkänd CBAM-deklarant. För importer från 1 januari 2026 ska importören/ICR dels rapportera utsläppen och dels köpa CBAM-certifikat för att täcka dessa utsläpp. Detta kommer ske i CBAM-registret i efterhand. Tröskelvärdet för att omfattas av CBAM-kraven är 50 ton CBAM-varor till EU per kalenderår. Certifikaten kommer bara kunna köpas via en EU-gemensam plattform och får inte handlas fritt. EU-kommissionen kommer under hösten 2025 publicera detaljer kring hur detta ska gå till.
Aktuellt om CBAM
Den 17 oktober publicerades ändringarna av CBAM-förordningen (EU) 2023/956.
Varför införs CBAM – och vad innebär det?
CBAM prissätter koldioxid på import av utsläppsintensiva varor, som till exempel stål, cement, aluminium, gödsel, el och vätgas. Regelverket syftar till likvärdiga priser på växthusgasutsläpp för varor producerade inom EU och importerade varor.
Läs om varför CBAM införsDet här behöver du som importör göra
Om CBAM är nytt för dig och du inte vet vad du ska göra, tipsar vi om att följa vår punktlista. Nedanför listan återkommer punkterna i förlängd form, med förklaringar och länkar till fördjupad och mer detaljerad information.
- Kontrollera om din import omfattas av CBAM-regelverket.
- Rapportera dina importer i övergångsregistret.
- Beräkna faktiska utsläpp genom kontakt med din leverantör.
- Ansök om status som godkänd CBAM-deklarant i god tid inför 2026.
- Håll koll på nya krav och uppdateringar i regelverket inför 2026 och framåt.
Kontrollera om din import omfattas av CBAM-regelverket
Varukoderna som omfattas av CBAM och annan relevant information som till exempel undantag från bestämmelserna hittar du i vår vägledning:
Vem omfattas av CBAM och vilka varor ingår?
Du hittar din importstatistik via Tullverkets e-tjänster.
E-tjänster för företag (tullverket.se)
Notera att du behöver söka i både det nya och det gamla tulldeklareringssystemet för att alla dina importer sedan 1 oktober 2023 ska framgå.
Rapportera i övergångsregistret
Du ska kvartalsrapportera dina CBAM-importer i CBAM-övergångsregistret för importer mellan 1 oktober 2023 och 31 december 2025.
Har du endast importerat CBAM-varor före 1 juli 2024 ska du rapportera dessa utsläpp med hjälp av standardvärden. För importer från kvartal 3 2024 till kvartal 4 2025 ska du rapportera faktiska utsläppsvärden (läs mer under nästa rubrik).
Har du inte rapporterat i tid ska du rapportera i efterhand.
Ansök om behörighet
Ansök om behörighet till CBAM-övergångsregistret via Tullverkets e-tjänster:
CBAM-systemet (tullverket.se)Få tag på och beräkna faktiska utsläpp
För importer mellan kvartal tre år 2024 och kvartal fyra år 2025 ska du rapportera varornas faktiska utsläpp. Det finns specifika regler för hur utsläppen ska beräknas för varje typ av vara. Du som rapporterar är skyldig att säkerställa att utsläppsuppgifterna är korrekta. Du behöver sannolikt involvera din leverantör eller tillverkare för att få fram dessa uppgifter.
Ansök om status som godkänd CBAM-deklarant
För att få importera varor från 2026 behöver du ha status som godkänd CBAM-deklarant. Om det är viktigt att ha status som godkänd CBAM-deklarant på plats 1 januari 2026 är vår rekommendation därför att du ansöker om status som godkänd CBAM-deklarant i god tid för att undvika importstopp.
Håll koll inför den definitiva perioden 2026
Flera förändringar inom CBAM sker i och med övergången till den definitiva fasen 2026.
Den 17 oktober 2025 publicerades ändringarna av CBAM-förordningen (EU) 2023/956.
Viktiga förändringar i CBAM-förordningen
- Från 1 januari 2026 omfattas endast de som importerar 50 ton CBAM-varor eller mer per kalenderår
- De som ansökt om att bli godkänd CBAM-deklarant innan 31 mars 2026 kan provisoriskt importera CBAM-varor fram tills att behörig myndighet (Naturvårdsverket) tagit ett beslut i ärendet
- Första rapporteringen för år 2026 görs senast 30 september 2027
- Försäljning av CBAM-certifikat inleds i februari 2027
- Senast 30 september varje år ska CBAM-certifikat överlämnas som motsvarar utsläpp från året innan
- Från 2027 ska den godkända CBAM-deklaranten ha certifikat som täcker 50 % av varornas utsläpp vid varje kvartalsslut på sitt CBAM-konto i CBAM-registret
- Standardvärden för betalt koldioxidpris kommer kunna användas
- Förenklade utsläppsberäkningar för EU-prekursorer
- Förenklade utsläppsberäkningar för stål och aluminium
- Ackrediterade kontrollörer får tillgång till CBAM-registret
Frågor och svar om överenskommelsen som nåddes den 18 juni
Vad är syftet med CBAM-överenskommelsen?
Överenskommelsen syftar till förenkling och kostnadseffektiva förbättringar av CBAM-förordningen. Det övergripande målet är att minska den administrativa bördan samt efterlevnadskostnaderna för företagen i EU, särskilt små och medelstora importörer.
Kommer klimatmålen att äventyras?
Nej, EU-kommissionen uppskattar att CBAM fortsatt kommer omfatta 99 procent av de inbäddade utsläppen i de importerade CBAM-varorna. Detta eftersom de små importörer som nu undantas står för en väldigt liten del av de totala utsläppen.
Vilken är den största förändringen?
Den största förändringen är att tröskelvärdet, det vill säga gränsen för när import av CBAM-varor omfattas av regelverket, ändras till 50 ton per år.
Från 1 januari 2026 omfattas endast de som importerar mer än 50 ton CBAM-varor per år av regelverket. Importörer uppmanas att själva vara uppmärksamma på om de närmar sig tröskelvärdet. De som omfattas av CBAM måste ha ansökt och fått status som godkänd CBAM-deklarant för att få importera mer än 50 ton CBAM-varor till EU.
De aktörer som har svenskt Eori-nummer ska ansöka om status som godkänd CBAM-deklarant hos Naturvårdsverket.
Vilka övriga förändringar innehåller den nya lagstiftningen?
I överenskommelsen ingår ett antal förenklingar för alla importörer av CBAM-varor över tröskelvärdet samt för de behöriga myndigheterna. Detta gäller bland annat förenklingar i förfarandet för godkännandet av status som CBAM-deklarant. Deadline för årlig CBAM-rapportering senareläggs och importörer kommer att ha möjlighet att anlita en extern part för att sköta CBAM rapporteringen, till exempel en konsult. Kravet på att importörer ska ha CBAM-certifikat som täckning för utsläppen sänks till en mindre andel. Beräkningen av inbäddade utsläpp gällande vissa insatsvaror (prekursorer) och vissa nedströms varor förenklas och ackrediterade kontrollörer ges tillgång till CBAM-registret för dataverifiering. Dessutom införs en ny möjlighet att använda standardvärden för redan betalt koldioxidpris i tillverkningslandet.
Är den nya förordningen publicerad?
Ja, den 17 oktober publicerades (EU) 2025/2083 om ändring av CBAM-förordningen EU 2023/956.
När börjar lagstiftningen gälla?
Ändringarna gäller för den definitiva perioden av CBAM från 1 januari 2026. CBAM:s övergångsperiod påverkas inte av ändringarna.
Vad händer mer framöver?
Förenklingen av lagstiftningen är ett första steg inför en mer omfattande översyn om utvidgning av CBAM och åtgärder för att minska risken för kringgående.
Var hittar jag mer detaljer?
Årsvis rapportering och CBAM-certifikat
Från och med 2026 kommer rapportering att ske årsvis och då behöver du även börja betala för dina utsläpp genom att köpa CBAM-certifikat.
Lagstiftning för vissa detaljer av CBAM-regelverket kommer att beslutas under 2025. Exempel på ny lagstiftning rör detaljer kring CBAM-certifikat och ackreditering av kontrollörer som ska verifiera utsläppsuppgifter. Håll utkik efter ny lagstiftning hos Naturvårdsverket och EU-kommissionen.
Vägledningar
EU-kommissionens vägledningar
Importörer
Tillverkare
Informationsbyte mellan importörer och tillverkare
Sektorssspecifik information
Begrepp, frågor och svar
Här finner du som omfattas av CBAM svar på vanliga frågor.

Vad kommer CBAM kosta?
För att få en bild av kostnaden behöver du veta dina varors totala inbäddade utsläpp.
Lagstiftning
Lagstiftning CBAM
CBAM-förordningen 2023/956 innehåller de huvudsakliga reglerna för CBAM. Den ska läsas tillsammans med ändringarna i ändringsförordning 2025/2083.
I genomförandeförordning 2025/486 finns kompletterande regler kring ansökan att bli godkänd CBAM-deklarant vilket krävs från 2026.
I genomförandeförordning 2023/1773 finns kompletterande regler som gäller för övergångsperioden 1 oktober 2023 till den 31 december 2025.
Flera förordningar (akter) om CBAM förväntas publiceras under hösten 2025 som förtydligar reglerna.
Dessa EU-förordningar är direkt tillämpliga i Sverige. Dessa kompletteras av svensk lag om CBAM SFS-2024-364 och svensk förordning om CBAM SFS-2024-365. Finansdepartementet är ansvarigt departement för genomförandet av CBAM i Sverige.
CBAM-förordningen
CBAM Ändringsförordning (omnibus)
Genomförandeförordning om godkännande av CBAM-deklaranter
Genomförandeförordningen om rapportering under övergångsperioden
Tullkodex
Genomförandeförordning om CBAM-registret
Svensk lagstiftning om CBAM
Sanktioner och tillsyn
Här finns information om de sanktionsavgifter och andra konsekvenser som kan vara aktuella om regelverket för CBAM inte följs.
Naturvårdsverket och Tullverket
Naturvårdsverket är behörig myndighet för CBAM från och med den 1 december 2023 och är ansvarig för regelefterlevnaden i Sverige. Tullverket är tullmyndigheten i Sverige och ska bland annat underrätta importörer om rapporteringsskyldighet inom CBAM.
När ska jag kontakta Tullverket?
Kontakta Tullverket vid dessa frågor:
- Behörighet och inloggning till CBAM-övergångsregistret
- Behörighet och inloggning till CBAM-registret.
- Hur du hittar din importstatistik.
- Hjälp att klassificera en vara.
Koldioxidutsläpp, gränsjusteringsmekanism vid import (CBAM) (tullverket.se)
När ska jag kontakta Naturvårdsverket?
Kontakta Naturvårdsverket vid dessa frågor:
- Vilka varukoder och importer som omfattas av CBAM.
- Rapportering i övergångsregistret.
- Ansökan om att bli godkänd CBAM-deklarant.
- Övriga frågor kring CBAM.
Du kan mejla Naturvårdsverket på cbam@naturvardsverket.se
Du kan också kontakta kundtjänst via telefon. CBAM-handläggare finns tillgängliga tisdagar och torsdagar 9.00–11.30.
Telefon: 010-698 10 00
Om du behöver skicka känsliga uppgifter finns information om hur du använder vår tjänst för säker e-post, eller vad du bör tänka på om du skickar brev, på Naturvårdsverkets kontaktsida:
Personuppgifter
Behandling av personuppgifter rörande gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, CBAM
Naturvårdsverket är personuppgiftsansvarig och behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddsregler. Du har rätt att begära tillgång till och rättelse eller radering av dina personuppgifter eller begränsning av behandling som rör dig. Du har även rätt att invända mot behandlingen av dina personuppgifter.
Information om dina rättigheter och kontaktuppgifter till Naturvårdsverkets dataskyddsombud
Integritetsskyddsmyndigheten är ansvarig tillsynsmyndighet för personuppgiftsbehandling och dataskydd. Du kan vända dig dit om du har klagomål rörande dina rättigheter. Du kan också alltid kontakta Naturvårdsverkets dataskyddsombud.
Ändamål och rättslig grund för behandlingen
Naturvårdsverket är behörig myndighet för CBAM och ansvarig för regelefterlevnaden i Sverige enligt CBAM-förordningen (EU 2023/956).
Naturvårdsverket behandlar personuppgifter för att:
- administrera, handlägga granskning samt vägleda rörande kvartalsrapportering inom CBAM
- handlägga och utdöma sanktionsavgift
- utöva tillsyn över importörer på eget initiativ eller på uppdrag av EU-kommissionen
- handlägga ansökningar om godkännande som CBAM-deklarant
- inhämta utdrag ur belastningsregistret från Polismyndigheten avseende brott som är relevanta för ansökan om att bli godkänd CBAM-deklarant
- utreda vilka importörer som är rapporteringsskyldiga inom CBAM
- kommunicera med importörer
Naturvårdsverket samlar in och behandlar dina personuppgifter vid administration och granskning av inlämnade rapporter samt utredning av rapporteringsskyldighet eftersom det är nödvändigt för att uppfylla en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1c dataskyddsförordningen i enlighet med CBAM-förordningen (EU 2023/956).
Utdrag från belastningsregister sker för att uppfylla en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1c dataskyddsförordningen i enlighet med artikel 17.2 a CBAM-förordningen (EU 2023/956) och 16f § förordningen (1999:1134) om belastningsregister.
Inhämta information från CBAM-övergångsregistret och CBAM-registret, ta in uppgifterna i beslut om godkännande av CBAM-deklarant och lämna uppgifter till EU-kommissionen och andra behöriga myndigheter inom ramen för samrådsförfarandet som föregår ett godkännande av ansökan som CBAM-deklarant sker för att fullgöra en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c dataskyddsförordningen.
Naturvårdsverket behandlar även personuppgifter som ett led i sin myndighetsutövning vid föreläggande om inlämnande av vissa uppgifter till myndigheten inom ramen för godkännande eller i tillsynsprocessen, utövande av tillsyn och utdömande av sanktionsavgift enligt artikel 6.1 e dataskyddsförordningen.
Kommunikation med importörer ske enligt uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e dataskyddsförordningen.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om behandling av personuppgifter
Personuppgifter från annan källa
Vid utredning av rapporteringsskyldighet kan personuppgifter rörande importörer inhämtas från Tullverket och andra tullmyndigheter inom EU, Skatteverket och Bolagsverket.
Från Polismyndigheten inhämtas belastningsregisterutdrag innehållande uppgifter om brott samt personnummer.
Uppgifter om överträdelse mot regler om marknadsmissbruk kan komma att inhämtas från Finansinspektionen och Energimarknadsinspektionen.
Kategorier av personuppgifter
Personuppgifter som kan komma att behandlas rörande importörer är:
- för- och efternamn
- titel
- personnummer
- telefonnummer
- e-postadress
- företagsnamn som innehåller personnamn
- organisatorisk tillhörighet
- adress till privatperson
- adress till enskild firma om det utgörs av en privatadress
- EORI-nummer företag (SE+organisationsnummer)
- EORI-nummer privatperson: (SE+personnummer)
- uppgifter om enskilds firmas ekonomi rörande skulder
- ärendenummer till ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem
Personuppgifter som behandlas rörande kontaktperson för producenter är:
- för- och efternamn
- telefonnummer
- e-postadress
- land
Personuppgifter som behandlas i samband med uttag från belastningsregister rörande firmatecknare, vd/enskild näringsidkare, styrelseledamöter, verklig huvudman och andra företrädare för företag eller bolag är:
- för- och efternamn
- personnummer till privatperson
- personnummer som utgör organisationsnummer för enskild firma
- uppgifter om brott
Mottagare av personuppgifter
Utöver handläggare på Naturvårdsverket, EU-kommissionen, Tullverket, Skatteverket, Bolagsverket, Polismyndigheten, Finansinspektionen och Energimarknadsinspektionen kommer även Naturvårdsverkets leverantörer av it-drift samt it-förvaltning och utveckling komma att få tillgång till personuppgifter för att utföra sina uppdrag.
Uppgifter som lämnas in till Naturvårdsverket blir allmänna handlingar hos myndigheten och kan därmed begäras ut enligt tryckfrihetsförordningen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Naturvårdsverket gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar.
Överföring av personuppgifter till tredje land
Överföring av personuppgifter till tredje land utanför EU/EES förekommer inte.
Hur länge behandlar Naturvårdsverket personuppgifterna?
Personuppgifter i allmänna handlingar bevaras och gallras i enlighet med arkivlagstiftningen, Riksarkivets föreskrifter och myndighetens beslut om tillämpning av dessa föreskrifter.
Undantaget från gallring är handlingar av vikt som registrerats i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem och bevaras i myndighetens e-arkiv.