Plast i byggsektorn

Plast har många användningsområden inom byggsektorn och har flera goda egenskaper som gör den lämplig som byggmaterial. Byggsektorn står för drygt 20 procent av plastanvändningen i Sverige. Det innebär att byggsektorn har betydande potential att bidra till en hållbar plastanvändning.

Om plast används på rätt sätt har den ett stort värde och ger tydlig samhällsnytta. Plast har många goda egenskaper som gör den lämplig som byggmaterial.  

Samtidigt innebär dagens produktion och användning av plast stora utmaningar. Precis som andra material måste plast anpassas för att ingå i en cirkulär ekonomi, så att vi minimerar miljö- och klimatpåverkan, minskar nedskräpning och spridning av plast och farliga ämnen till naturen.

Byggsektorn stor användare av plast

Byggsektorn är den näst största användaren av plast efter förpackningssektorn och förbrukar cirka 21 procent av all plast i Sverige.

Plast finns i olika byggmaterial som golv, väggmattor, takdukar, olika slags membran, isolering, för, fönster och kablar. Majoriteten av bygg- och rivningsavfallet går till förbränning för energiåtervinning. År 2016 gick enbart 0,8 procent till materialåtervinning.

      Klimatpåverkan

      Plast som tillverkas av nytt, fossilt material och förbränns efter användning, ger ett utsläpp på cirka 5 ton koldioxidekvivalenter per ton plast, sett från tillverkning till förbränning. Byggsektorn genererar drygt 150 000 ton plastavfall varje år.

      Klimatpåverkan från plastanvändning i byggsektorn kan minska genom en mer cirkulär användning av plast.

       Det kan ske genom att: 

      • använda så lite material som möjligt
      • använda materialet under lång tid (till exempel genom återbruk)  
      • återvinna materialet så många gånger som möjligt
      • använda återvunnen plastråvara vid tillverkning av nya produkter 

      Till exempel kan en produkt som tillverkats av återvunnet plastmaterial ha cirka 3,5 gånger lägre klimatpåverkan än om samma produkt gjorts av nytillverkad plast, baserad på fossil råvara.  

      Det finns också betydande potential till ökad materialåtervinning från byggsektorn. Majoriteten av bygg- och rivningsavfallet går idag till förbränning för energiåtervinning. År 2016 gick enbart 0,8 procent till materialåtervinning. Materialåtervinningen kan öka genom separat insamling av fraktioner som plastförpackningar, plastgolv och plaströr. 

      Fler konkreta exempel på hur olika aktörer inom byggsektorn kan bidra till en mer hållbar användning av plast finns i rapporten Möjligheter till minskad klimatpåverkan genom cirkulär plast i byggsektorn.

      Möjligheter till minskad klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast i byggsektorn

      Läckage av plast och mikroplast till naturen från byggsektorn

      Att plast hamnar i naturen är ett samhällsproblem. Risken att plast blir till skräp i naturen är större för plast som hanteras utomhus, som så ofta sker på byggarbetsplatser.  

      Bygg- och rivningssektorn har uppskattats stå för cirka 7-10 procent av skräpet på Östersjöns stränder. Det är ungefär lika stor andel av det skräp som kommer från fiskesektorn (exklusive fritidsfiske). 

      Risk för nedskräpning finns bland annat när:

      1. Produkter används utomhus. Ett riskmoment är när material packas upp ur sina transportemballage, eftersom förpackningsmaterial är relativt lätta och i vissa fall spröda, vilket ökar risken att plasten blåser iväg och skräpar ner.
      2. Avfall lagras utomhus. Om avfallet förvaras i containrar utomhus, som på byggarbetsplatser, är det viktigt att containern är övertäckt eller på annat sätt skyddad mot väder och vind för att förhindra att avfallet sprids till närmiljön.
      3. Avfall transporteras. Under transport beror risken för nedskräpning på hur lasten är täckt. Vanligtvis används nät eller presenningar på containrar vid transport. Maskorna på täcknäten är ganska grova, och särskilt EPS (frigolit) kan blåsa av och skräpa ner.

      För att minska nedskräpningen kan man förutom att minska riskerna för att plast blir skräp också sluta avtal som ställer krav på städning av anläggningen inklusive närområdet.

      Mer information om vanliga skräp och konsekvenser av nedskräpning hittar du i delredovisningen på detta tema från utredningen ”Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvänding” (SOU 2018:84).

      Nedskräpning och nedbrytning av plast i miljön (SOU 2018:84)   

      Förutom att nedskräpning är ett problem i sig är plastskräp också en betydande källa till mikroplast i naturen. Exempelvis har fragment av expanderad cellplast, som används bland annat inom byggsektorn, identifierats som en betydande kategori bland den mikroplast som hittas på framförallt på urbana stränder. Utsläpp av mikroplast vid byggplatser kan också ske genom kapning av plaströr och stelnat isoleringsskum, blästring och slipning. 

      Om mikroplast

      Mer information om utsläpp av mikroplast från byggsektorn hittar du på sida 20-22 i redovisningen av regeringsuppdraget ”Mikroplaster i miljön år 2019”

      Så kan byggsektorn bidra

      IVL har i en rapport för Naturvårdsverket samlat information om möjliga åtgärder för minskad klimatpåverkan genom cirkulär användning av plast i byggsektorn.  

      Åtgärderna presenteras i två olika nivåer för de olika aktörerna: 

      Basnivå: Detta betyder att det finns logistiklösningar, information och verktyg som gör det möjligt att genomföra åtgärderna redan idag. 

      Avancerad nivå: Detta betyder att en specifik åtgärd är kopplad till ett område som är mindre utvecklat eller under utveckling, och att man kan bidra till utvecklingen genom att genomföra den. 

      Nedan hittar du exempel på hur du och din organisation kan bidra.

      Kunskapsunderlag

      Nedan hittar du ett urval av rapporter och länkar som kan vara intressanta för dig som vill veta mer om hållbar plastanvändning i byggsektorn.