Så följer vi upp klimatmålen

Granskad: ‎den ‎30‎ ‎juni‎ ‎2025

Klimatmålen följs upp utifrån utsläppen inom Sverige gränser – de territoriella utsläppen. Senast år 2045 ska Sveriges sammanlagda nettoutsläpp nå nettonoll. På vägen dit finns olika etappmål för ESR-sektorn och för inrikes transporter.

Utsläppen inom Sveriges gränser – de territoriella utsläppen – kan delas in i utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ETS 1, övriga utsläpp samt utsläpp och upptag av växthusgaser inom markanvändningssektorn.

Övriga utsläpp som sker utanför ETS 1 kallas för utsläpp från ESR-sektorn och omfattar utsläpp från inrikes transporter, jordbruk, avfallsbehandling, arbetsmaskiner, produktanvändning, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, samt de utsläpp från industrin, el- och fjärrvärmeproduktion som inte omfattas av utsläppshandeln.

ESR-sektorn omfattas av etappmålen som definierats i det klimatpolitiska ramverket. Dessa mål omfattar dock inte utsläpp och upptag inom markanvändningssektorn.

ETS 1 omfattar de flesta utsläpp som kommer från el- och fjärrvärmeproduktion, tillverkningsindustrin samt flygoperatörer som flyger inom EU.

De svenska klimatmålen

Sveriges långsiktiga klimatmål är att nettoutsläppen ska vara noll senast år 2045. Det innebär att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än 1990 samt att resterande utsläpp kan täckas fullt eller till viss del av kompletterande åtgärder.

Det finns även ett antal mål formulerade för den ESR-sektorn, varav det första målet som gällde för utsläppsår 2020 nåddes.

Enligt det klimatpolitiska ramverket är målet att utsläppen inom den ESR-sektorn bör minska med 63 procent till år 2030 samt 75 procent till år 2040 (jämfört med utsläppen år 1990). För att nå dessa etappmål kan kompletterande åtgärder som motsvarar 8 procentenheter respektive 2 procentenheter nyttjas.

Kompletterande åtgärder omfattar upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder, utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser, samt avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

Dessutom ska utsläppen från inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg) minska med minst 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010. 

Figur som visar Sveriges klimatmål (med och utan möjligheten att utnyttja kompletterande åtgärder) och historiska utsläpp.
Figuren visar Sveriges klimatmål (med och utan möjligheten att utnyttja kompletterande åtgärder) och historiska utsläpp.

Klimatredovisning och klimathandlingsplan

De nationella klimatmålen följs upp av regeringen i den klimatredovisning som årligen presenteras tillsammans med budgetpropositionen. I klimatredovisningen presenteras bland annat utvecklingen för utsläppen inom Sveriges gränser, för utsläppen inom den ESR-sektorn samt för utsläppen från svenska anläggningar inom utsläppshandeln.

Regeringen presenterar dessutom en klimathandlingsplan en gång per mandatperiod om hur regeringens samlade politik bidrar till att nå det långsiktiga klimatmålet samt etappmålen till år 2030 och 2040. Det klimatpolitiska rådet gör sedan en oberoende utvärdering av om regeringens politik är förenlig med målen.

För den ESR-sektorn jämförs utvecklingen med en indikativ utsläppsbana. Om utsläppen ligger över utsläppsbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken. Utsläppen från ESR-sektorn har sedan 2015 legat över eller på den indikativa bana som nyttjar kompletterande åtgärder, med undantag för pandemiåret 2020.

Figuren visar historiska utsläpp inom ESR-sektorn
Figuren visar utsläppsutvecklingen för ESR-sektorn samt indikativa utsläppsbanor för fullt utnyttjande och inget utnyttjande av kompletterande åtgärder.

Sveriges del av EU:s klimatmål till 2030

EU:s övergripande klimatmål, enligt den klimatlag som antogs i juni 2021, är att senast 2050 vara klimatneutralt. År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990.

För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen inom den ESR-sektorn inom unionen minska med 40 procent jämfört med 2005. Detta mål har fördelats mellan medlemsländerna baserat på ländernas BNP/capita-nivå. Sverige är ett av flera länder som har fått ett beting att minska sina respektive utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. Mellan 2021 och 2030 finns en målbana som ger ett utsläppsutrymme som alla länder behöver hålla sig inom varje år.

Figuren visar utsläpp i ESR-sektorn
Sveriges utsläpp av växthusgaser inom ESR-sektorn för åren 2005–2023 tillsammans med en preliminär målbana för Sverige.

LULUCF

För att nå målet om -55 procent nettoutsläpp till 2030 krävs att EU har ett samlat upptag från skog och mark (LULUCF) om 225 miljoner ton. I EU:s klimatlag står det även att EU ska sträva efter att ha ett större upptag i LULUCF-sektorn än 225 miljoner ton.

Kommissionen lade i sitt förslag till LULUCF-förordning fram målet att EU ska ha ett upptag om 310 miljoner 2030. För att nå detta mål har EU enats om att, baserat på länders andel av EU:s brukade landareal, fördela mål mellan medlemsländer utifrån hur stor deras upptag/utsläpp i LULUCF-sektorn i genomsnitt var under perioden 2016–2018. Det innebär för svensk del att upptaget ska öka med drygt 3,9 miljoner ton.

Hitta vidare