Når Sverige de nationella klimatmålen?

Granskad: ‎den ‎8‎ ‎maj‎ ‎2023

Trots att förutsättningarna för omställningen i flera avseenden har förbättrats, bedömer Naturvårdsverket att det är osäkert om Sverige når etappmålen till 2030 och 2040. Osäkerheten gäller framför allt framtida reduktionspliktsnivåer och består efter beslutet att sänka nivåerna under åren 2024–2026.

Naturvårdsverkets underlag till regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplan och klimatredovisning 2023 visar att Sveriges klimatmål till 2030 inte kommer att nås om en omfattande sänkning av reduktionsplikten på diesel och bensin genomförs och bibehålls. Avståndet till det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 har minskat, men det behövs förstärkta insatser inom flera områden för att möjliggöra en omställning.

Underlag till klimatpolitisk handlingsplan och klimatredovisning

Naturvårdsverket har haft i uppdrag att ta fram ett underlag till den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen ska lämna under 2023. Arbetet med underlaget har i stora delar bedrivits i samarbete med andra myndigheter. I samma rapport lämnas även underlag till klimatredovisning.

Trots att förutsättningarna för omställningen i flera avseenden har förbättrats, bedömer Naturvårdsverket att nuvarande styrning är otillräcklig för att nå det långsiktiga nettonollmålet till 2045. Måluppfyllelsen för etappmålen till 2030 och 2040 är osäker.

Bedömningen om avstånd till klimatmålet har inte kunnat färdigställas när det gäller detaljerna i den av regeringen aviserade sänkningen av reduktionsplikten. På vilken nivå en sådan sänkning kan komma att hamna, och över hur lång tid, påverkar i hög utsträckning hur utsläppen från vägtransporter och arbetsmaskiner kan komma utvecklas, framför allt på kortare sikt fram till 2030. Bedömningarna rörande etappmålen kommer därför behöva utvecklas ytterligare, när det finns konkreta förslag för hur reduktionsplikten fortsatt ska utvecklas.

Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning

Pressmeddelande: Avståndet till klimatmålet 2045 minskar – osäkert om etappmålen till 2030 nås

Handlingsplan för att nå Sveriges klimatmål

Youtube video

Avståndet till klimatmålet 2045 minskar, under vissa villkor

De totala utsläppen av växthusgaser år 2045 bedöms i scenarier med beslutade och föreslagna styrmedel, inklusive utfallsrum då det inte finns ett konkret förslag på reduktionspliktsnivåer, hamna omkring 70 procent lägre jämfört med 1990. Det innebär att målet till 2045 inte nås med nuvarande styrmedel, utsläppsgapet till målet är 9–12 miljoner ton 2045, om kompletterande åtgärder används fullt ut.

Avståndet till målet har minskat något jämfört med föregående års bedömning i underlaget till klimatredovisning och jämfört med motsvarande bedömning i underlaget till den första klimathandlingsplanen.

Scenarioresultaten som presenteras i underlaget utgår från att viktiga grundförutsättningar som tillförsel av fossilfri el, elnätsutbyggnad, råvaror och andra komponenter, kompetensförsörjning och effektiva tillståndsprocesser kommer på plats. Likaså förutsätter de att beslutade styrmedel och styrmedelsskärpningar behålls över tid.

Det finns flera förklaringar till varför avståndet till målet har minskat något jämfört med föregående års bedömning. En av de främsta förklaringarna är att flera större teknikskiften inom industrin nu bedöms genomföras i scenariot. När i tiden investeringarna kommer på plats och i vilka steg de till slut genomförs beror samtidigt på ett antal osäkra faktorer. 

Att målet i EU:s utsläppshandelssystem har skärpts och ska kompletteras med klimattullar bidrar till bedömningen. Dessutom har möjligheterna att finansiera klimatinvesteringar med olika medel från EU eller nationellt också ökat.

Det minskade avståndet till nettonollmålet senast 2045 förklaras också med att elektrifieringstakten i transportsektorn ligger på en högre nivå i det nya scenariot, jämfört med tidigare bedömningar 2022 och 2019.

Svårare att nå de nationella klimatmålen till 2030

Det finns två nationella etappmål till 2030 och ett till 2040. Ett mål till 2030 berör utsläppen från inrikes transporter och det andra gäller för den så kallade icke-handlande sektorn (framför allt utsläpp från inrikes transporter, jordbruket och arbetsmaskiner).

Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk

De nationella etappmålen till 2030 nås med beslutade styrmedel, men avståndet till målen ökar om regeringen genomför och bibehåller den aviserade sänkningen av reduktionsplikten på diesel och bensin. Med en sänkt reduktionsplikt blir det också svårare för Sverige att klara sitt utsläppsåtagande gentemot EU för den icke-handlande sektorn. En mer exakt bedömning av avståndet till målen kan inte göras förrän det finns ett konkret förslag på reduktionspliktsnivåer.

Även det nationella etappmålet för 2040 kan nås. Med en sänkt reduktionsplikt hamnar utfallsrummet som högst cirka 4–5 miljoner ton över de svenska etappmålet. Om den nu beslutade reduktionsplikten behålls nås däremot målet med kompletterande åtgärder.

Regeringen och samarbetspartiet SD har den 7 maj 2023 (efter att Naturvårdsverkets underlag till Klimatpolitisk handlingsplan lämnats in) aviserat att man kommit överens om att reduktionsplikten ska sänkas till sex procent för både bensin och diesel under resten av mandatperioden (2024, 2025 och 2026). Detta försämrar förutsättningarna att nå de nationella etappmålen på ett betydande vis och kommer att avgöras av om sänkningen av reduktionsplikten kommer bibehållas efter 2026 eller om avsikten är att skala upp styrningen därefter tillsammans med andra styrmedelsförändringar.

EU:s klimatmål till 2030

I Sverige har vi, förutom våra nationella klimatmål, även ansvar för att bidra till EU:s klimatmål. EU:s mål är uppdelade i tre områden: utsläppshandeln, den icke-handlade sektorn och nettoupptaget från skog och mark. Förutsättningarna att nå EU:s utsläppsmål till 2030 för den icke-handlande sektorn försämras om reduktionsplikten sänks. Utfallsrummet ger att Sveriges utsläpp under perioden kan resultera i allt från ett sammanlagt underskott på 18 miljoner ton för perioden 2021–2030 vid en borttagen reduktionsplikt och noll låginblandning, till ett överskott på 40 miljoner, om den nu gällande reduktionsplikten behålls.  

Sveriges del av EU:s klimatmål

Förslag som kan bidra till att klimatmålen nås

Naturvårdsverket presenterar dessutom i det överlämnade underlaget till klimatpolitisk handlingsplan flera förslag på styrmedel, styrmedelsförändringar eller andra åtgärder som kan ta Sverige närmare att nå de uppsatta målen.

Förslagen kan kortfattat summeras på följande vis:

  1. Utvecklingen av styrmedel för el- och värmesektorn och industrin kan i många fall flytta tyngdpunkten från förstärkning av styrmedel för utsläppsminskningar till att sätta fokus på tillgång på kompetens, effektiva tillståndsprocesser och energi- och resurseffektivitet.
  2. Reduktionsplikten kan endast sänkas under en kort period, för att utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner ska minska snabbt och 2030-målen nås. Ytterligare styrmedel som möjliggör en snabb elektrifiering och en ökad transporteffektivitet behöver komplettera. Incitamenten för klimatåtgärder i jordbrukssektorn behöver förstärkas när EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförs i Sverige.
  3. Ytterligare styrmedel som ökar kolsänkan behöver införas. Insatserna bidrar samtidigt till Sveriges skärpta mål för LULUCF-sektorn till 2030 och till uppbyggnaden av kompletterande åtgärder för att nå Sveriges mål om nettonollutsläpp. Även tekniska åtgärder för negativa utsläpp som bio-CCS, behöver prioriteras bland de kompletterande åtgärderna, eftersom de bidrar både till EU:s och Sveriges mål om nettonollutsläpp.

För att förslagen ska få önskad effekt och för att den omställning som nu pågår ska förverkligas behöver insatserna från det offentliga förstärkas inom tre huvudområden:

  • Klimatpolitiken behöver tydligare integreras och ges en framträdande roll i en rad relevanta politikområden.
  • Politiken behöver vara långsiktig och kunna genomföras utan tvära kast.
  • Det behövs legitimitet i samhället för klimatpolitiken. 

Se mer om förslagen och de möjliggörande insatserna som behövs i kapitel 7 i Naturvårdsverkets underlag.

Underlag till klimatredovisning

Rapportering till EU

Sverige ska enligt EU förordning 2018/1999 rapportera scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp fram till 2050 vartannat år. Som underlag till det svenska scenariot används bland annat Energimyndighetens långtidsscenarier för Sveriges energisystem, underlag från Jordbruksverket och från SLU. Scenariot beräknas sektorsvis med hjälp av modeller eller trendframskrivning. Även expertbedömningar görs för att bedöma hur olika sektorer utvecklas framöver.

Det underlag som rapporterades den 15 mars 2023 baserades på beslutade styrmedel fram till 1 juli 2022 och inkluderar därmed inte de senaste politiska besluten och aviseringarna.

Det senaste scenariot Sverige rapporterade till EU skedde den 15 mars 2023 och beskrivs i rapporten Report for Sweden on climate policies and measures and on projections. EEA sammanställer årligen EU:s medlemsländers scenarier i en rapport, den senaste sammanställningen gjordes i Trends and projections in Europe 2022.

Report for Sweden on climate policies and measures and on projections 2023 (pdf 1 MB)

Trends and projections in Europe 2022 på EEA:s webbplats

Hitta vidare