Jakt på säl

Naturvårdsverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigeten ansvar för sälförvaltningen. Naturvårdsverket ansvarar för delarna som rör jakt.

Naturvårdsverket kan fatta beslut om licensjakt på gråsäl och knubbsäl samt skyddsjakt på samtliga sälarter. Jakttiderna är satta för att ge så goda förutsättningar som möjligt för jakten samtidigt som hänsyn tas till sälarnas behov av ro under kutningstiden och pälsbyte. Vid inventering kan vissa områden under en period vara undantagna från jakttiden. 

Information till dig som jagar säl

Den som ska jaga säl måste före jakten kontrollera hur många sälar som finns kvar på respektive kvot. Jakten ska avbrytas när kvoten är fylld. Skjutna sälar ska rapporteras till Naturvårdsverket och bärgas när det är möjligt. Samtliga villkor som gäller vid jakt på säl som exempelvis jakttid, tillåtna områden, tilldelning, provtagning, jakt från båt, jaktmedel med mera, framgår av respektive beslut. 

Länkar om säljakt

Här rapporterar du in fälld eller påskjuten säl, ser aktuella beslut och antal rapporterade fällda sälar.

Provtagning av säl

Syftet med provtagningen är bland annat att övervaka sälarnas hälsa och fortplantning. Provtagningen rapporteras till Naturvårdsverket i samma formulär som rapportering av fälld säl. Proverna skickas sedan till Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för utskick av ekonomisk ersättning från Viltvårdsfonden. 

Så används viltvårdsavgiften

Så gör du en sälprovtagning och mer information om ersättning (Naturhistoriska riksmuseet)

Licensjakt på säl

Naturvårdsverket har bemyndigandet sedan den 1 februari 2022 att fatta beslut om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Det övergripande syftet med licensjakten är att en del av att skapa en adaptiv och ekosystembaserad förvaltning av respektive art. Licensjakt kan även bedrivas utan krav på de villkor som finns för skyddsjakt.  

Skyddsjakt på säl

Det förekommer skador på fisket från säl. Sälar kan trasa sönder fiskeredskap och äta upp fisken i dem. Sälar kan också skada känsliga fiskbestånd. Om förebyggande metoder inte räcker för att förhindra skadorna kan Naturvårdsverket ge tillstånd till skyddsjakt för att förebygga allvarliga skador och skydda fisk.

Det finns två olika former av skyddsjaktsbeslut: 

1 Beslut om skyddsjakt på Naturvårdsverkets initiativ 

När Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt på eget initiativ krävs ingen ytterligare ansökan. Skyddsjakt efter säl får enligt dessa beslut endast bedrivas i enlighet med de villkor som framgår av respektive beslut. 

2 Beslut om skyddsjakt efter ansökan från en enskild 

Naturvårdsverket kan också besluta om skyddsjakt på säl efter ansökan från enskild person. Ansökan om skyddsjakt på säl skickas till Naturvårdsverket.

Vem gör vad inom sälförvaltningen?

Naturvårdsverket ansvarar för skydds- eller licensjakt på säl, vilket kan tillåtas bland annat om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar tillsammans med Naturvårdsverket för sälförvaltningen och har gemensamt tagit fram en förvaltningsplan för gråsäl i Östersjön samt en förvaltningsplan för knubbsäl i Kattegatt och Skagerrak. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar även för utbetalningen av viltskademedel för skador orsakade av säl på fisket. 

Övervakningen av sälpopulationerna drivs i huvudsak av Naturhistoriska riksmuseet medan hos Jordbruksverket går det att söka stöd för att investera och utveckla sälsäkra redskap. Jordbruksverket är även ansvarig för handel med sälprodukter.