Arbetet med artskydd

Arbetet med att skydda hotade arter och deras livsmiljöer drivs av Naturvårdsverket, länsstyrelserna och flera andra myndigheter, men insatser från markägare och verksamheter är också viktiga.

I Sverige finns det över 2000 arter som på olika sätt är hotade. Hoten kommer främst från människans verksamheter, eftersom vi idag påverkar naturen och arternas livsmiljöer i allt större utsträckning. Skogs- och jordbruk berör stora delar av marken i Sverige, och därför påverkas många arter i dessa miljöer av den verksamhet som bedrivs.  

Vad är artskydd? 

Artskydd är de lagar och åtgärder som samhället har beslutat om för att skydda och gynna arter som på något sätt hotas av människans verksamheter. Enligt reglerna kan arterna i vissa fall nyttjas förutsatt att det sker på ett lagligt, hållbart och spårbart sätt. För att skydda arter är det också viktigt att skydda de miljöer/områden som de lever i.  

De regler som gäller för skyddade och fridlysta arter är: 

  • EU:s båda naturvårdsdirektiv: fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet
  • Arter som är fridlysta enligt regeringens beslut i den svenska artskyddsförordningen 
  • CITES-listade arter, enligt konventionen som reglerar handel med arter 

För vissa arter krävs ytterligare åtgärder när de generella kraven som ställs i lagstiftningen för brukande av mark och vatten inte är tillräckligt höga eller inte följs i tillräckligt hög grad. Åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper är Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens verktyg för att tillsammans med länsstyrelserna och andra berörda aktörer arbeta för att rädda hotade arter och deras livsmiljöer. 

Om åtgärdsprogrammen

Skillnad mellan skyddad art och rödlistad art 

Flera av de skyddade och fridlysta arterna finns på rödlistan över hotade arter, men inte alla. Att en art är rödlistad betyder att det ur vetenskaplig synvinkel finns risk för att den ska dö ut, men det är därmed inte säkert att den omfattas av några regler om artskydd.  

Allt du behöver veta om rödlistning, SLU Artdatabanken

Det här gör Naturvårdsverket 

Naturvårdsverket ger hjälp och stöd till länsstyrelserna, som ansvarar för beslut och tillsyn av artskyddet i länen.  

När det gäller artskyddsbrottslighet samverkar Naturvårdsverket med Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Åklagarmyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). 

Naturvårdsverket deltar i det internationella arbete som gäller EU:s båda naturvårdsdirektiv och EU:s CITES-regler. Skydd av områden för hotade arter inom EU, så kallade Natura 2000-områden, är också en viktig del i arbetet med att stärka, bevara och förvalta EU:s skyddade arter.  

Andra lagar som skyddar arter  

Det finns fler lagar och regler som syftar till att skydda arter och deras livsmiljöer, samt ser till att förvaltning av arterna sker på ett hållbart sätt. Exempel på detta är regler kring viltförvaltningen, bekämpningen av invasiva främmande arter och förvaltning av skyddad natur.  

Regler för vilt och jakt 

Däggdjur och fåglar som lever vilt i Sverige är fredade enligt jaktreglerna. All jakt är förbjuden, utom när det är tydligt tillåtet enligt reglerna. Det räknas som jakt att följa efter djur, att fånga dem och att ta hand om ägg, ett bo eller en djurunge.  

Jakt och vilt

Regler för vattenlevande djur 

Fiskereglerna gäller för all fångst av fisk och vattenlevande kräftdjur och blötdjur. Information om sådana djur som är fredade finns hos Havs- och vattenmyndigheten  

Havs- och vattenmyndigheten

Vägledning om artskydd 

Artskyddshandboken är stöd för handläggare på länsstyrelsen som i sitt arbete kommer i kontakt med artskyddsförordningen. Här hittar du den och annan vägledning om EU:s och Sveriges artskydds- respektive fridlysningsbestämmelser. 

Artskyddshandboken och vägledning om artskydd