Vägledning

Klassa skyddade områden i målklasser

Trädspång i skog
Granskad: ‎den ‎1‎ ‎april‎ ‎2025

Klassningen hjälper den som arbetar med att skydda områden att kartlägga information och identifiera lämpliga områden för friluftsliv. Målklasserna fungerar därefter som en utgångspunkt när förvaltaren prioriterar sitt arbete.

Vägledningens syfte är att tydliggöra och ge stöd till processen att klassa områden vid bildande av nya områden eller vid ändring av målklass. Den ger därefter också grundläggande stöd för prioriteringar inom och mellan de tre målklasserna A, B och C. Som helhet bidrar vägledningen till att tydliggöra skyddade områdens bidrag till Friluftsmålen. 

Sidan vänder sig till

Länsstyrelserna och andra förvaltande organisationer som förvaltar skyddad natur är målgruppen för vägledningen. Vägledningen kan även inspirera kommuner i deras arbete med skyddade områden och friluftslivsarbete som helhet.

Bra att veta

Vägledningen i sin helhet laddas ner som PDF. Sidan förklarar kort vad målklassning är, hur den går till och varför den är viktigt. Det finns checklistor och mallar som stöd i klassningen. Vägledningen tydliggör även ramarna för de tre målklasserna.

Vägledning, mallar och checklistor

Här kan du ladda ner vägledningen i sin helhet där du bland annat läsa om hur bedömning och klassning av ett skyddat område går till. För att underlätta arbetet har checklistor, lathundar och andra mallar tagits fram som stöd i arbetet.

Ladda ned vägledningen (pdf)

Aktuellt

  • Förtydliga vilka faktorer/värden en fördelning av skyddade områden i de olika målklasserna bör baseras på. För att länsstyrelserna själva ska kunna bedöma fördelningen av länets skyddade områden i de olika målklasserna. 
  • Utforma ett nationellt redovisningssystem för alla län att redovisa inom, som också ska vara ett stöd för uppföljningen av Friluftsmål samt vid återrapportering.  

Arbetet med de ovanstående punkterna kommer ske utifrån tillsatt arbetsgrupp med representanter från bland annat Länsstyrelserna. Arbetet kommer förankras längs väg med övriga länsstyrelser. 

Ett pilotlän genomför justering av sina skyddade områden i de nationella målklasserna under slutet av 2025 och delar av 2026. Länet tar med sig erfarenhet och kunskap om arbetet och stöttar därefter övriga län i deras arbete med implementeringen. 

Länsstyrelserna implementerar de nationella målklasserna för länets befintliga skyddade områden under 2026/2027. Även kommunernas skyddade områden tas med. 

Sammanfattning

Huvudsyftet med arbetssättet är att stötta länsstyrelserna och arbeta strukturerat, prioriterat och effektivt för att nå Friluftsmålen. För att tydliggöra på vilket sätt skyddade områden är en resurs och tydliggöra skyddade områdens bidrag till Friluftsmålen togs ett långsiktigt mål fram. Det långsiktiga målet ger en samlad riktning för allt friluftslivsarbete i skyddade områden. Arbetssättets utformning och kontext ska på bästa sätt bidra till att effektivt och tydligt bidra till det långsiktiga målet (och därmed Friluftsmålen).

Syftet med klassningen är att den är en utgångspunkt för friluftslivsarbetet i bildandeprocessen av skyddade områden. Det handlar om att bidra till att:

  • Välja lämpliga områden att tillgängliggöra för friluftslivet.
  • Inhämta kunskap om friluftsliv.  
  • Göra så att demokratiska perspektiv beaktas genom att se skyddade områden som en helhet, ett system. 

Syftet med målklasserna är att de är en utgångspunkt för prioriteringar inom besöksförvaltningen mellan och inom områden och målklasser.  

Klassning av områden är en process för att slutligen dela in ett skyddat område i en målklass. Klassningsprocessen skiljer sig till viss del åt beroende på utgångspunkt. Utgångspunkten kan vara att ett nytt skyddat område ska bildas. En annan utgångspunkt är om en befintlig målklass för ett skyddat område ska ändras, då ny kunskap framkommit.  

Klassningens delar innefattar att: 

  1. Bedöma områdets kapacitet och omlandets förutsättningar att ta emot besökare.
  2. Kartläggning av områdets värden för friluftsliv och turism.
  3. Beakta regionala perspektiv i målklassningen.

Alla skyddade områden är viktiga för helheten i systemet och för att uppföljningen ska ge en faktisk bild. Det gäller både befintligt skyddade områden och områden som ska skyddas. Det gäller också både länens och kommunernas områden. Syftet är att få en helhetsbild av de skyddade områdena. Det eftersom uppföljningsansvaret för mål 7 ligger på Naturvårdsverket. 

Befintligt skyddade områden 

En mycket stor andel områden är redan skyddade. De behöver ses över och implementeras i det nationella klassningssystemet. Det kan ske genom en enklare process eftersom det redan finns kunskap om dessa. Här handlar det mer om att justera in områden i de tre målklasserna och vid behov hämta in ny kunskap. Det arbetet bör ske under 2026 och 2027. 

Tillkommande skyddade områden 

Det bildas succesivt nya skyddade områden. När ett område bildas väljs slutligen en målklass genom klassningsprocessen. 

Kommunernas områden 

För att få en helhetsbild av de skyddade områdena behöver även kommunernas områden finnas med. Länsstyrelserna bör få med även kommunernas områden i strukturen. 

Målklasserna ger en första prioritet av områden och en ram kring vad som bör uppnås inom respektive målklass. De tre målklasserna A, B och C har lite olika ambitionsnivåer och fokus. Målklasserna utgår från en gradient från högre till lägre grad av ’service’ utifrån:  

  • fysisk tillgänglighet och tillrättaläggning 
  • friluftsfunktioner så som anläggningar, byggnader eller andra stödjande funktioner 
  • tillgänglighet i form av naturvägledning, information och kommunikation både på webb och i området.

Målklass A 

Gemensamt för områden i målklass A är att de prioriteras högst inom länet med fokus på nåbarhet, tillgänglighet och service. Det är stort fokus på möjlighet till vistelse och upplevelser för en bred målgrupp. Här återfinns områden som har goda förutsättningar och kapacitet för att göras tillgängliga. Infrastrukturen till områdena är god. Det finns ofta många för friluftslivet stödjande funktioner.  

Målklass B 

Gemensamt för områden i målklass B är att de har fokus på markerade leder. Målklassen är indelad i två delar, B1 och B2.  Områden i B1 har anläggningar utifrån en stor spännvidd i grad av servicenivå, anläggningar, med mera. Områden i B2 anlägger inte friluftsfunktioner som eldstäder, vindskydd eller liknande. Här återfinns områden som är viktiga för det enklare friluftslivet utan större krav på friluftsfunktioner eller annan service. Områden i den här målklassen har inte lika bra förutsättningar och kapacitet för att göras tillgängliga i jämförelse med områden i målklass A.  

Målklass C 

Fokus målklass C är naturliga stigar. Områden inom denna målklass har inte markerade leder eller friluftsfunktioner (så som eldstäder, vindskydd). Flest skyddade områden finns inom denna målklass. Områden inom denna målklass ligger ofta långt bort, har en infrastruktur till områdena som är dålig eller så är det områden som är känsliga för påverkan. Områden inom denna nivå har ofta en mycket låg prioritet för friluftslivet, men i mer tätbefolkade län kan de fortfarande spela en viktig roll. 

Nytt långsiktigt mål för friluftslivsarbetet

"Skyddade områden erbjuder en mångfald av natur och friluftsupplevelser utifrån människors olika förutsättningar, behov och motiv. Skapar relation till naturen och bidrar samtidigt till hälsa och livskvalitet. Samt erbjuder ett jämlikt, demokratiskt och hållbart friluftsliv samtidigt som de är en tillgång för turism och lokalsamhället."

Bakgrund

Det saknades ett tydligt arbetssätt och stöd för vad det innebär att skyddade områden ska vara en resurs för friluftslivet. Det saknades också ett tydligt fokus på Friluftsmålen som helhet i arbetet med skydd och förvaltning av områden. Hur arbetet med skydd och förvaltning sker påverkar möjligheten till friluftsliv. På lång sikt påverkar det också hur och när Friluftsmålen nås. 

Följande genomfördes när vägledningen togs fram:

Det nya långsiktiga målet för friluftslivsarbetet togs fram i syfte att rama in och tolka de skyddade områdenas del i arbetet mot Friluftsmålen.

En analys av länsstyrelsernas egna klassningssystem gjordes i syfte att beakta och utgå från. Några delar som länens klassningssystem utgick ifrån och som bland annat beaktades i vägledningen var:

  • De biofysiska aspekter som finns på platsen. Det både i form av olika naturtyper men även områdenas karaktär med topografi och deras känslighet.  
  • De rumsliga aspekterna med fördelning inom kommuner, läget i förhållande till andra skyddade områden och närheten eller avståndet till tätort/befolkning.  
  • Den tillrättaläggning och tillgänglighet som finns i området. Det handlar om tillgänglighet i form av infrastruktur och faciliteter on site. Det handlar också om infrastrukturen, transportmöjligheterna och stödmöjligheterna off site. Utöver det handlar det också om informationsinsatser både on site och off site.  
  • De upplevelserelaterade aspekterna på plats. Det både i form av naturvägledning och i form av natur- och friluftsupplevelser.  

Utgångspunkterna är viktiga perspektiv för att skapa ett gemensamt system att klassa in skyddade områden inom, men även för friluftslivsarbetet i stort. Utgångspunkterna finns samlade i vägledningen men kan kort sammanfattas enligt följande: 

  • Viktigt att arbeta kunskapsbaserat. Det eftersom både synen på friluftsliv och utövandet av det ständigt ändras. Människan, samhället, tidsepoker, trender och synsätt påverkar friluftslivet. 
  • Skyddade områden har både värden för friluftsliv och är en tillgång för friluftslivet. Det gäller alla skyddade områden men främst nationalparker, naturreservat och kulturreservat.
  • Människor bör ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald. 
  • Skyddade områden erbjuder en variation av naturmiljöer och kvaliteter och därmed också olika naturupplevelser. Det bidrar också till en möjlighet till variation av friluftslivsutövande. En del värden för friluftslivet är också värden för turismen. 
  • Friluftsarbetet i skyddade områden behöver utgå från fler perspektiv än de biologiska bevarandevärdena och naturvårdens perspektiv. Hela den skyddade naturmiljön innehåller värden för friluftslivet. 
  • Allt friluftslivsarbete utgår från ett inkluderandeperspektiv där universell utformning är ledordet i alla delar av tillgänglighetsarbetet. Då kan skyddad natur vara en resurs för människor med olika behov, utifrån olika samhällsgrupper och motiv. 
  • Skyddade områden som har ’bäst’ möjlighet att tillgängliggöras och att ta emot (många) besökare bör väljas ut.
  • Ha en systemansats för de skyddade områdena och därigenom skapa förutsättningar för ett friluftsliv för så många människor som möjligt. Det innebär att det finns regionalt perspektiv i syfte att bidra till att länets invånare får liknande möjligheter att besöka och uppleva skyddade områden.