Producentansvar för fiskeredskap

Stödet på denna sida hjälper dig att avgöra om du omfattas av producentansvar för fiskeredskap och på vilket sätt. Målet är att minska plastprodukters inverkan på miljön.
Om din verksamhet producerar eller säljer fiskeredskap i Sverige omfattas du sannolikt av producentansvaret och ska anmäla dig som producent hos Naturvårdsverket. Producenter ska även rapportera uppgifter till Naturvårdsverket. Syftet med producentansvar för fiskredskap är att öka insamlingen, återanvändningen och materialåtervinningen av fiskeredskap samt att minska nedskräpningen från fiskeredskap.
Sidan vänder sig till
Verksamheter som yrkesmässigt producerar, importerar eller säljer fiskeredskap som innehåller plast. Sidan vänder sig också till kommuner.
Bra att veta
I förordningen om producentansvar för fiskeredskap omfattas inte det avfall som utgörs av fiskeredskap och som förlorats till havs eller skräpats ned och därefter samlats in i projekt som finansieras av offentliga medel. De fiskeredskap som inte enkelt kan avlägsnas från elutrustning som omfattas av förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning omfattas inte heller.
Lagstiftning
Producentansvaret för fiskeredskap styrs av EU:s engångsplastdirektiv (EU) 2019/904 som har genomförts genom förordningar i svensk lagstiftning.
Förordning (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap
Miljötillsynsförordning (2011:13)
Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
Direktiv och EU-kommissionens vägledning
Aktuellt
Dags för årlig rapportering av fiskeredskap
Senast 31 mars 2023 behöver du som släpper ut fiskeredskap på den svenska marknaden:
- Anmäla din verksamhet (om du inte redan gjort det) till Naturvårdsverket
- Rapportera de mängder fiskeredskap som innehåller plast som verksamheten släppte ut på marknaden 2022
Definitioner
Producent
En producent av fiskeredskap definieras som den som yrkesmässigt:
- för in fiskeredskap till Sverige,
- tillverkar fiskeredskap i Sverige, eller
- från ett annat land än Sverige säljer fiskeredskap till en slutlig användare i Sverige.
Definitionen av producent avser inte den som bedriver fiskeverksamhet enligt definitionen i artikel 4.28 i EU-förordning 1380/2013. Med producent avses alltså inte sökande efter fisk, utsättning, utplacering, släpning och upptagning av fiskeredskap, ombordtagning av fångster, omlastning, bevarande ombord, beredning ombord, överföring, placering i bur, gödning och landning av fisk och fiskeriprodukter.
Fiskeredskap
Med fiskeredskap avses föremål eller redskap som innehåller plast och som
- används inom fiske eller vattenbruk för att lokalisera, fånga eller föda upp biologiska resurser i hav (marina) eller sötvatten (limniska), eller
- flyter på vattenytan och används i syfte att dra till sig, fånga eller föda upp biologiska resurser i hav eller sötvatten
Oavsett mängd plastinnehåll i fiskeredskapet omfattas det av producentansvaret.
Fiskeredskap kan till exempel vara linor, jiggar, flottörer och konstgjorda beten.
Föremål eller redskap, som inte har ett primärt syfte att lokalisera biologiska resurser i vatten, omfattas inte i definitionen av fiskeredskap enligt förordningen. Exempel på sådana produkter är flytvästar, vadarbyxor och båtar inkluderat utrustning till dessa.
Producentansvarsorganisation
Definitionen av producentansvarsorganisation återfinns i 15 kap 9§ i miljöbalken och är ”en juridisk person som förebygger eller hanterar avfall från producenters produkter”.
Släppa ut på marknaden
Att släppa ut en produkt på marknaden innebär att för första gången tillhandahålla en produkt på marknaden i en medlemsstat. Att tillhandahålla en produkt innebär att mot betalning eller gratis leverera en produkt för distribution, förbrukning eller användning på marknaden i en medlemsstat i samband med kommersiell verksamhet.
Det krävs ett erbjudande eller avtal men produkten behöver inte ha lämnats över
Utsläppande av en produkt på marknaden kräver att det finns ett erbjudande eller ett avtal (skriftligt eller muntligt) mellan två eller flera juridiska eller fysiska personer om en överföring av ägandet, innehavet eller någon annan rättighet avseende produkten i fråga.
Ett erbjudande innebär till exempel online-erbjudande, reklamkampanjer, e-postmeddelanden med inbjudan att köpa, leverans av offert, information till köpare och distributörer om tillgängliga produkter och deras pris eller något annat förslag om att sälja en specifik produkt (som redan är tillverkad).
För att produkten ska anses vara släppt på marknaden ska den vara tillverkad men ett fysisk överlämnande av produkten behöver inte ha skett.
En produkt anses inte ha släppts ut på marknaden så länge den finns i tillverkarens eller importörens lager och inte har tillhandahållits för distribution, förbrukning eller användning.
Produkter från EU släpps ut på marknaden på nytt i Sverige
I enligt med engångsplastdirektivet betyder utsläppande på marknaden i Sverige att en engångsplastprodukt för första gången tillhandahålls på marknaden i Sverige. Detta till skillnad från definitionen i den s.k. Blue Guide (kommissionens vägledning till EU:s produktbestämmelser 2016/C 272/01) där utsläppande på marknaden definierats som att det sker när produkten tillhandahålls på unionsmarknaden för första gången, vilket betyder att det räcker med att produkten för första gången har tillhandahållits i någon av EU:s medlemsstater för att anses ha släppts på marknaden även i Sverige.
EU-kommissionens FAQ
Kommissionen har gjort en sammanställning av frågor och svar gällande begreppet utsläppande på marknaden i engångsplastdirektivet. Dokumentet har inte antagits eller godkänts av Europeiska kommissionen och är därför inte att betrakta som en officiell ståndpunkt. Däremot kan det användas som stöd vid bedömning av om en produkt har släppts ut på marknaden eller inte. Dokumentet hittar du här:
Plast
Plast definieras enligt engångsplastdirektivet som ett material som består av en polymer enligt REACH-förordningen, till vilken tillsatser eller andra ämnen kan ha lagts till. Den kan användas som huvudsaklig strukturkomponent i slutprodukter. Naturliga polymerer som inte har modifierats på kemisk väg undantas.
Plast som tillverkas av modifierade naturliga polymerer omfattas av direktivet. Det samma gäller för plast som tillverkas av biobaserade, fossila eller syntetiska råvaror. Även biologiskt nedbrytbar plast och polymerbaserade gummiföremål omfattas av direktivet.
Generellt gäller att en polymer som erhålls från en industriell process definieras som en modifierad polymer även om den förekommer naturligt i naturen. Det betyder att en polymer som tillverkas genom biosyntes i syntetiska odlings- och fermenteringsprocesser, exempelvis polyhydroxialkanoater (PHA), räknas som en modifierad naturlig polymer.
En polymer som däremot produceras i naturen och sedan utvinns från naturen för fortsatt bearbetning räknas som en naturlig polymer. Ett exempel är utvinning av cellulosa som sedan regenereras till viskos. Viskos och lyocell omfattas alltså inte av direktivet.Förtydliganden av definitionen av plast i direktivet finns i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter.
Kommissionens vägledning om engångsplastprodukter enligt EU-direktivet 2019/904
Mål för insamling av avfall
Den 1 januari 2023 införs målet om att mängden avfall som består av fiskeredskap och samlats in under ett kalenderår ska vara minst 20 % av den mängd fiskeredskap som släppts ut på den svenska marknaden under samma kalenderår. Målet ska vara uppnått senast år 2027 och beräkningen ska göras i vikt.
Från den 31 december 2024 är producentansvarsorganisationer skyldiga att effektivt bidra till att målet för insamling av avfall uppfylls.
Om Naturvårdsverket bedömer att det finns risk för att målet inte kommer att uppnås i tid kan ytterligare åtgärder komma att behövas.
Anmälan
För att veta vilka producenter som tillhandahåller fiskeredskap på den svenska marknaden är alla producenter av dessa, från och med den 1 januari 2023, skyldiga att anmäla sig till Naturvårdsverket. De producenter som har för avsikt att släppa ut fiskeredskap på marknaden från den 1 januari 2023 ska anmäla sig från och med november 2022.
Anmälan ska göras innan fiskeredskap släpps ut på den svenska marknaden via Naturvårdsverkets e-tjänst, innan kravet om anmälan införs. Anmälan ska innehålla följande uppgifter:
- Producentens namn
- Kontaktuppgifter
- Person- eller organisationsnummer
- Hur producenten avser att uppfylla kravet på att anlita eller själv tillhandahålla en producentansvarsorganisation. Denna uppgift ska inkomma från och med den 31 december 2024, men de producenter som har för avsikt att släppa ut fiskeredskap på marknaden från den 1 januari 2025 ska lämna dessa uppgifter från och med den 1 november 2024.
Det är producentens ansvar att de inlämnade uppgifterna är uppdaterade.
Anmälan av producentansvarsorganisation
Den producentansvarsorganisation som producenter av fiskeredskap ska anlita eller tillhandahålla måste vara anmäld till Naturvårdsverket. Anmälan måste vara inlämnad innan verksamheten ska påbörjas.
Innehåll i anmälan
Anmälan ska innehålla följande information:
- sökandens namn, kontaktuppgifter, organisationsnummer eller, om sådant inte finns, skatteregistreringsnummer,
- uppgifter om verksamheten hur kraven i fiskeredskapsförordningen, 24-29 och 35-37 §§ ska uppfyllas.
Anmälan skickas via mejl till: registrator@naturvardsverket.se
Märk anmälan med ”Anmälan av PRO enligt förordning (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap”.
Hur omfattande anmälan ska vara
Naturvårdsverket bedömer att det i anmälan behöver finnas minst följande information:
- En beskrivning över hur producentansvarsorganisationen avser att organisera verksamheten för att kraven i fiskeredskapsförordningen uppfyllas från och med 1 januari 2025. Här bör nedan beskrivningar ingå:
- En beskrivning över hur producentansvarsorganisationen avser att samla in avfall från fiskeredskap
- Hur producentansvarsorganisationen avser att samla in, behandla och tillgängliggöra information om avfall från fiskeredskap
- Hur och när kommer producentansvarsorganisationerna kunna ha likvida medel för att finansiera det kommunala insamlingssystemet
- Hur producentansvarsorganisationen avser att säkerställa att den uppfyller kravet att rapportera in uppgifter enligt fiskeredskapsförordningen. - En övergripande redogörelse för hur producentansvarsorganisationen avser leva upp till bestämmelserna om samverkan med andra producentorganisationer, likabehandling, internkontroll respektive användningen och fördelningen av intäkter.
- En beskrivning över hur producentansvarsorganisationen avser att arbeta så att målet i fiskeredskapsförordningen antas kunna uppfyllas.
- Den anmälande organisationen ska vara registrerad för f-skattsedel samt registrerad arbetsgivare hos Skatteverket, eller för utländska organisationer, motsvarande nationell myndighet.
Vad menas med ekonomiska och organisatoriska förutsättningar?
I anmälan redogörs på vilket sätt producentansvarsorganisationen har de ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att genomföra de uppgifter som en producentansvarsorganisation har enligt fiskredskapsförordningen.
Så länge fiskredskapsförordningens bestämmelser och annan relevant lagstiftning följs av producentorganisationen ser Naturvårdsverket inga hinder mot att en producentansvarsorganisation väljer att anlita entreprenörer för att utföra vissa av de tjänster som åligger producentansvarsorganisationen. Anmälan behöver i sådana fall innehålla en beskrivning av vilka tjänster som producentansvarsorganisationen avser att köpa in.
I anmälan behöver det finnas med en beskrivning över hur producentansvarsorganisationen ska organisera sin insamling av fiskeredskapssavfallet. Det är en fördel om den sökande bifogar en översiktlig kalkyl över kostnader och intäkter till sin redogörelse.
I anmälan är det lämpligt att beskriva hur producentansvarsorganisationen kommer att arbeta för att säkerställa att den data och information som ska rapporteras in till Naturvårdsverket enligt 41-42 §§ är korrekt. Producentansvarsorganisationen kan exempelvis beskriva vilka rutiner som kommer att användas, vilken vågutrustning som kommer att ligga till grund för invägning av insamlade mängder från kommuner och vilka tekniska lösningar som producentansvarsorganisationen avser att använda för att rapportera in insamlade mängder i tid.
Sekretess
Om den sökande anser att dennes anmälan i någon del ska omfattas av sekretess och inte ska lämnas ut, är det bra om detta anges i anmälan tillsammans med en precisering av vilka uppgifter som avses och skälen till varför sekretess ska gälla för de uppgifterna. Det är först i samband med att uppgifterna begärs ut som Naturvårdsverket kommer att göra en självständig bedömning av om uppgifterna ska omfattas av sekretess eller inte
Ombud
Ett ombud ska utses om en producent är etablerad i Sverige och säljer fiskeredskap till ett annat land i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) där producenten inte är etablerad. Ombudet ska ansvara för producentens skyldigheter i det landet.
Vad gäller producenter som inte är etablerade i Sverige får ett ombud som är etablerat i Sverige utses. Det är alltså inte ett krav att utse ett ombud, men om ett ombud inte utses är det producenten själv som ansvarar för sina skyldigheter i Sverige. Om ett ombud utses ska det utses genom en skriftlig fullmakt. Ombudet ska då ansvara för producentens skyldigheter i förordningen om producentansvar för fiskeredskap och anmäla sig till Naturvårdsverket.
Producentansvarsorganisationens skyldigheter
Producenter av fiskeredskap är från den 31 december 2024 skyldiga att anlita eller själv tillhandahålla en producentansvarsorganisation. Producentansvarsorganisationen ska uppfylla de krav som finns i förordningen om producentansvar för fiskeredskap och ska anmäla sig till Naturvårdsverket.
I producentansvaret för fiskeredskap ingår det att producentansvarsorganisationer ska:
- Samla in fiskeredskap på lättillgängliga platser.
- Se till att den som vill lämna avfall som utgörs av fiskeredskap till organisationen kan göra det enkelt och utan att betala något.
- Effektivt bidra till att uppnå målet för insamling av avfall som utgörs av fiskeredskap.
- Hämta fiskeredskap som samlats in av kommuner och, om det behövs, samordna hämtningen med andra producentansvarsorganisationer för fiskeredskap.
- Hantera insamlade fiskeredskap på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt och ansvara för att det genomgår ett fullständigt behandlingsförfarande i enlighet med 15 kap. 10 § miljöbalken.
- Ha de ekonomiska och organisatoriska resurser som krävs för att fullgöra skyldigheterna enligt förordningen om producentansvar för fiskredskap.
- Betala en avgift till kommunerna som ska täcka kommunernas insamlingskostnader av det avfall som utgörs av fiskeredskap.
- Samverka med andra producentansvarsorganisationer för fiskeredskap om hur kostnader och intäkter för det avfall som tagits emot ska fördelas mellan organisationerna.
- Informera konsumenter om hur fiskeredskap ska hanteras för att minska mängden som förloras och hur de ska hanteras när de ska slängas. Konsumenter ska också informeras om de negativa miljöeffekter som fiskeredskap ger upphov till om de inte hanteras rätt.
Producenter ska betala ersättning till den producentansvarsorganisation som anlitas. För att beräkna ersättningen ska producentansvarsorganisationen ta hänsyn till två saker. Dels den mängd fiskeredskap som producenten släpper ut på den svenska marknaden och dels fiskredskapens återanvändbarhet och materialåtervinningsbarhet. För att kunna säkerställa att detta tas hänsyn till ska producentansvarsorganisationer skapa rutiner för internkoll. Rutiner för internkoll ska även skapas för att säkerställa kvaliteten på de uppgifter som producentansvarsorganisationer årligen ska inlämna till Naturvårdsverket och för att kraven i EU:s förordning (1013/2006) om transport av avfall uppfylls.
En producentansvarsorganisation ska behandla alla producenter lika och utan villkor som kan diskriminera någon producent för att möjliggöra att alla producenter kan uppnå kravet om att anlita eller själv tillhandahålla en producentansvarsorganisation.
Information om producentorganisationen
Enligt 40 § i fiskeredskapsförordningen ska varje producentansvarsorganisation informera på sin hemsida om
- vem eller vilka det är som äger producentansvarsorganisationen,
- vilka producenter som har anlitat producentansvarsorganisationen,
- hur den ersättning som tas ut från en producent ska beräknas, angett i kronor per såld produkt eller per ton produkter som släppts ut på den svenska marknaden
- på vilka grunder producentansvarsorganisationen väljer att anlita aktörer för att hantera avfall, och
- hur producentansvarsorganisationens verksamhet bidrar till att nå målet för insamling som finns i 18§.
Genom att uppgifterna ovan redovisas öppet bidrar det till att skapa en transparens på marknaden. Producenterna ska bland annat kunna bilda sig en uppfattning om hur avgifterna som de betalar till producentansvarsorganisationen beräknas och på så vis avgöra om de behandlas lika som andra producenter i detta avseende.
Rapportering
Rapporteringen ska innehålla uppgifter om hur många produkter producenten har släppt ut på den svenska marknaden under närmast föregående kalenderår och ska anges i vikt. Det första kalenderåret som ska ingå i rapporteringen är 2022. För att kunna säkerställa kvaliteten på dessa uppgifter ska producenten skapa rutiner för internkoll.
Producentansvaret gäller endast för de fiskeredskap som innehåller plast.
Det producenterna ska rapportera är summan i kilogram av:
- hela vikten fiskeredskap utsläppta på marknaden som endast består av plast och
- hela vikten av fiskeredskap som består av plast och annat material.
Även de fiskeredskap som endast innehåller väldigt små mängder plast, ska med i rapporteringen av fiskeredskap som har släppts ut på den svenska marknaden
Undantag från rapporteringskraven
Fiskeredskap som innehåller någon typ av elutrustning (som inte kan avlägsnas från fiskeredskapet på ett enkelt sätt) ska inte med i rapporteringen av fiskeredskap.
Datum för rapportering
Från år 2023 ska producenter av fiskeredskap varje år, senast den 31 mars, rapportera till Naturvårdsverket.
Rapporteringskrav för producentansvarsorganisationer
Från år 2026 ska producentansvarsorganisationer för fiskeredskap varje år, senast den 31 mars, rapportera till Naturvårdsverket hur många fiskeredskap som samlats in och ska anges i kilogram. Det första kalenderåret som ska ingå i rapporteringen är 2025. I rapporteringen ska det framgå hur stor del som samlats in av producentansvarsorganisationen själv och hur stor del som har hämtats av producentansvarsorganisationen efter att kommunen har samlat in fiskeredskapen.
Senast den 31 mars varje år ska en producentansvarsorganisation också rapportera vilka producenter som har anlitat producentansvarsorganisationen under det föregående året.
Rapporteringskrav för kommuner
Från år 2026 ska kommuner varje år, senast den 31 mars, rapportera till Naturvårdsverket hur många fiskeredskap som samlats in och ska anges i kilogram. Kommunerna ska i rapporteringen också uppge vilka kostnader som de har haft för insamlandet. Det första kalenderåret som ska ingå i rapporteringen är 2025.
E-tjänster för producentansvar
Via e-tjänsterna kan företag anmäla sig som producent, rapportera uppgifter till Naturvårdsverket och ändra faktura- eller kontaktuppgifter på en redan anmäld producent.

Avgifter
Tillsynsavgift
Från år 2023 kommer en avgiftsavi för tillsynsavgift årligen att skickas ut till producenter för fiskeredskap. Från år 2025 gäller detta även för producentansvarsorganisationer. Avgiften är 750 kronor per producent och kalenderår och 150 000 kronor per producentansvarsorganisation och kalenderår.
Avgiften ska täcka Naturvårdsverkets tillsyn. I tillsynen ingår bland annat att tillhandahålla och administrera ett register över producenter samt att se till så att bestämmelserna om producentansvar följs.
Regeringen har beslutat om avgiften i 7 kap. 8 n och o §§ förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Sanktioner
Om en verksamhet inte har följt lagstiftningen kan det leda till att den får betala en miljösanktionsavgift. En miljösanktionsavgift är en administrativ avgift som tas ut av en tillsynsmyndighet när en verksamhetsutövare har gjort överträdelser mot en avgiftsbelagd bestämmelse enligt miljöbalken, eller de regler som har beslutats utifrån miljöbalken.
Vid överträdelse av vissa av de nya reglerna gällande engångsprodukter ska Naturvårdsverket som tillsynsmyndighet ta ut miljösanktionsavgifter. Vilka överträdelser som ska ge en miljösanktionsavgift utifrån förordningen om producentansvar för fiskeredskap framgår av 11 kap. 32 och 33 §§ förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.
Sanktioner kopplade till kravet om en producentansvarsorganisation
Om en producent inte har anlitat eller själv tillhandahållit en producentansvarsorganisation kan en miljösanktionsavgift på 20 000 kronor komma att tas ut. Detta gäller från och med den 31 december 2024.
Sanktioner kopplade till kravet om anmälan och rapportering
Om en producent lämnat in uppgifter vid anmälan eller rapportering försent till Naturvårdsverket kan en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut. Detta gäller från och med den 1 januari 2023. Från den 31 december 2024 omfattas även uppgiften om hur producenter avser att uppfylla kravet på att anlita eller själv tillhandahålla en producentansvarsorganisation av miljösanktionsavgiften.
Om en producentansvarsorganisation lämnat in uppgifter vid rapportering försent kan en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut. Detta gäller från och med den 31 december 2024.
Processen vid överträdelse
Om ditt företag inte följt lagstiftningen ovan kan det leda till att du/ni får betala en miljösanktionsavgift. Du får ett brev från Naturvårdsverket med förslag till beslut om miljösanktionsavgift. Detta brev skickar vi ut som en underrättelse till dig om att vi överväger att påföra företaget eller organisationen en miljösanktionsavgift.
Du har då möjlighet att yttra dig över förslaget till beslut inom den tid som står i brevet. Med det menas att du kan lämna upplysningar om varför du anser att företaget inte ska påföras miljösanktionsavgift. Ett yttrande kan skickas med brev eller e-post.
Giltiga skäl för att en miljösanktionsavgift inte ska tas ut beskrivs i 30 kap. 2 § miljöbalken:
2 § En miljösanktionsavgift skall tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.
Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till
- sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan göra det som ålegat den avgiftsskyldige,
- att överträdelsen berott på en omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka,
- vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller
- att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap.
Miljösanktionsavgiften skall tillfalla staten. Lag (2006:1014).
Om du väljer att inte yttra dig, eller om de upplysningar du lämnat i yttrandet inte kan ligga till grund för att miljösanktionsavgift inte ska tas ut, kommer du att få ett beslut om miljösanktionsavgift.
I beslutet finns information om när och hur du ska betala miljösanktionsavgiften. Miljösanktionsavgiften betalar du till Kammarkollegiet och den tillfaller staten. Beslutet får du tillsammans med ett delgivningskvitto som behörig person ska datera, signera och skicka tillbaka till Naturvårdsverket.
Du kan överklaga beslutet inom tre veckor från den dag du tog emot beslutet.
Relaterad vägledning
Producentansvar – från resurser i avfall till cirkulär ekonomi
Producentansvaret ska få producenter att ta fram produkter som är resurssnåla, lätta att återvinna och fria från miljöfarliga ämnen. På så sätt ska Sverige och andra EU-länder få både mindre avfallsmängder och renare avfall.