Stöd och information

Avgifter och ersättning för nedskräpning

Nedskräpning i gräset

Så räknas producenternas avgifter och kommunens ersättning ut

Granskad: ‎den ‎17‎ ‎juli‎ ‎2025

Hur räknar Naturvårdsverket ut nedskräpningsavgiftens storlek och kommunernas kostnader för att städa upp avfall som skräpats ned? Här finns information om metoder, beräkningar och tabell över kommunernas fastställda kostnader.

Sidan vänder sig till

Kommuner samt producenter för vissa engångsprodukter inom förpackningar, ballonger, våtservetter samt vissa tobaksvaror och filter.

Bra att veta

Kommuner och producenter kan mellan den 18 juli och 8 augusti lämna synpunkter på Naturvårdsverkets beräkning av kommunernas kostnader för att städa upp avfall som skräpats ned.

 

Naturvårdsverkets förslag på kommuners fastställda kostnader

Kommunernas inrapporterade, bedömda och justerade kostnader uppgick till 538 miljoner kronor. Efter justeringar utifrån förväntade kostnader samt resultatet från den nationella skräpmätningen föreslår Naturvårdsverket att kommunernas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1-4 och 6 samt 8a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter fastställs till 258 miljoner kronor.

Förslag på fastställda kostnader 2024

Tidigare år

Lämna synpunkter på Naturvårdsverkets beräkning av kostnaderna

Synpunkter på förslaget ska lämnas till Naturvårdsverket per e-post senast den 8 augusti.

Ange i ämnesraden: ”NV-25-033616: Synpunkter på förslag om kommunernas fastställda kostnader avseende 2024”.

Svaren ska lämnas per e-post till:
arende@naturvardsverket.se

Fastställande av kommuners kostnader

Naturvårdsverket ska årligen fastställa kommunernas kostnader på grundval av

  • den andel av de kostnader som kommunerna har redovisat som utgörs av kostnader för de engångsprodukter som avses, beräknat utifrån dessa produktkategoriers andel av antalet föremål som totalt skräpats ned enligt den skräpmätning som utförs, och
  • Naturvårdsverkets bedömning av om de kostnader som en kommun har redovisat är för höga med hänsyn till folkmängden, befolkningstätheten, turismen och andra faktorer som kan påverka kommunens kostnader för nedskräpning.

I Naturvårdsverkets bedömning av om kommunernas nedskräpningskostnader är för höga har en modell utvecklats. Modellen beskrivs längre ned under rubriken Metod för bedömning av kommunernas nedskräpningskostnader.

Kommuners kostnader fastställs i tre steg

Först kvalitetsgranskas och vid behov justeras kommunernas inrapporterade kostnader. Genom ovan nämnd modell tas sedan en förväntad kostnad fram för respektive kommuns totala kostnad för nedskräpning, uttryckt i kronor per capita.  

Kostnader för ”Uppstädning”, ”Administration och planering” och ”Informationsspridning” tas med i beräkningsmodellen och därmed ingår dessa poster i de framräknade förväntade kostnaderna. Kostnader för ”Insamling och rapportering” adderas i efterhand. Anledningen till detta är att dessa kostnader har uppkommit i och med förordningen och bör därför ersättas oberoende av kommunens övriga kostnader. Naturvårdsverket ska dock bedöma huruvida kostnaderna är för höga och har gjort bedömningen att en veckas arbete (40h, 1000kr/h) är en rimlig övre gräns för rapportering till Naturvårdsverket. Därför har kostnader över 40 000 kronor per kommun justerats ned (7 kommuner fick nedjusterade kostnader).

De förväntade kostnaderna jämföras sedan med respektive kommuns inrapporterade kostnader. 

Om en kommuns inrapporterade kostnad understiger kommunens förväntade kostnad görs ingen justering av kommunens inrapporterade kostnad. Anledningen till detta är att Naturvårdsverkets uppdrag, enligt förordningen, är att bedöma huruvida kommunernas kostnader är för höga, därav finns ingen möjlighet att justera upp kostnader som är lägre än det förväntade värdet. Inrapporterade kostnader som överstiger de förväntade kostnaderna tas därför bort, med stöd av förordningen och Naturvårdsverkets uppdrag. 

Kommunens kostnader för ”Insamling och rapportering” (upp till 40 000 kr) adderas sedan till den justerade kostnaden för ”Uppstädning”, ”Administration och planering” och ”Informationsspridning”. 

Resultatet blir Naturvårdsverkets bedömning av kommunernas totala kostnader för avfall som städas upp enligt förordningen. 

Vartannat år görs en nationell skräpmätning. Enligt senaste skräpmätningen utgjorde de engångsplastprodukter som omfattas av förordningen 58 % av totala antalet nedskräpade föremål. 

Nationell skräpmätning

Detta resultat används för att bestämma hur stor andel av kommunernas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned och som ska ersättas av producenter för dessa engångsprodukter.  

En kommuns inrapporterade kostnader består av fyra delar. 

  1. Städa upp avfall som skräpats ned på de platser som kommunen har renhållningsansvar för enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
  2. Administrera och planera den verksamhet som avses i 1.
  3. Samla in och rapportera uppgifter som ska lämnas enligt denna förordning eller föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.
  4. Sprida information för att minska negativ påverkan på miljön från nedskräpning av engångsplastprodukter.

Observera att kostnadsposten ”Transport och behandling” enligt en ändring i förordningen (2021:1002) är borttagen tills vidare. 

Kostnader för ”Uppstädning” (punkt 1) samt ”Administration och planering” (punkt 2), justeras ned baserat på resultatet från skräpmätningen. För punkt 3 och 4 görs ingen nedjustering.

Justeringen för att ta fram kostnaderna för engångsplastprodukter görs genom att multiplicera resultatet från del 2 med resultatet från den senaste skräpmätning, i det här fallet 58 %. 

Resultatet utgör Naturvårdsverkets förslag på kommunernas fastställda kostnader för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1–4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter.engångsprodukter som avses i 8 § 1–4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter. 

Metod för bedömning av kommunernas nedskräpningskostnader

En modell har tagits fram som stöd i bedömningen av om kommunernas nedskräpningskostnader är för höga. Modellen syftar till att göra en rättvis och jämförbar bedömning av kommunernas kostnader. Modellen hjälper till att förstå och jämföra kostnader för nedskräpning mellan olika kommuner, baserat på respektive kommuns specifika förutsättningar.

Modellen baseras på de kostnader som kommunerna rapporterar till Naturvårdsverket, där kostnaderna har räknats om till kostnad per capita för att möjliggöra jämförelser.

Genom en statistisk modell (multipel linjär regression) beräknas ett prediktionsvärde (förväntat kostnadsvärde) per person (capita) för varje kommun utifrån samtliga kommuners inrapporterade kostnader. Prediktionen baseras på ett antal bakgrundsfaktorer som syftar till att fånga strukturella egenskaper som kan förklara avvikande kostnader mellan kommuner. Prediktionsvärdet ger en rimlig uppskattning av vad en kommuns kostnader kan förväntas vara, givet dess förutsättningar.

Värdet jämförs sedan med kommunens inrapporterade nedskräpningskostnader. På så sätt ger modellen en tydlig referenspunkt för att bedöma om en kommuns rapporterade kostnader är för höga med hänsyn till olika faktorer som kan påverka kommunens nedskräpningskostnader. 

Modellen använder totalt 8 bakgrundsfaktorer. Dessa är uppdelade i kategorierna demografiska, geografiska samt skräprelaterade faktorer:

Demografiska

  • Befolkningsstorlek
  • Befolkningstäthet
  • Antal människor som arbetar i kommunen men bor utanför den 
  • Antal fritidshus

Geografiska

  • Kommunens yta
  • Kommungrupp enligt SKR:s indelning (indelning utifrån vissa kriterier som till exempel tätortsstorlek och pendlingsmönster)

Skräprelaterade

  • HSR kommunindex (HSR kommunindex är ett verktyg framtaget av Håll Sverige Rent (HSR) som mäter hur väl Sveriges kommuner arbetar med att förebygga nedskräpning)
  • Invånarnas upplevelser av nedskräpning (medborgarundersökning)

Fördjupad beskrivning av modellen

Ramboll har tagit fram Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Under våren 2025 har de utvecklat modellen i syfte att bland annat öka träffsäkerheten, automatisera modellen samt göra den mer robust. Se Rambolls metodrapport för en fördjupad beskrivning av beräkningsmodellen: 

Metodrapport bedömningsmodell (pdf)

Produktavgiftens storlek

Naturvårdsverket fastställer produktavgiftens storlek per produktkategori i föreskrifter. 

Vid framtagandet av produktavgiftens storlek ska Naturvårdsverket utgå från de senast tillgängliga uppgifterna om kommunernas fastställda kostnader, antalet produkter som släppts ut eller tillhandahållits på den svenska marknaden och resultatet från den nationella skräpmätningen.

Produktavgiftens storlek ska ses över vid behov, dock minst vart tredje år. Läs mer om de nu gällande föreskrifterna som fastställer produktavgiftens storlek:

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2025:2) om produktavgiftens storlek

Fem steg för att räkna ut produktavgiften

Kommuner ska till Naturvårdsverket årligen rapportera kostnader, kopplat till hantering av avfall som skräpats ned. Dessa kostnader är grunden i beräkningen av produktavgiften. Rapporteringen sker senast den 31 mars varje år.

Vartannat år, med start 2023, utförs nationella skräpmätningar. Resultaten från skräpmätningarna visar vilken andel av olika skräp som hittats och beskriver hur stor del av kommunernas totala städkostnader som varje kategori ska bekosta.

Kommunernas inrapporterade kostnader ska sedan fastställas av Naturvårdsverket. Efter granskning och bedömning publicerar Naturvårdsverket förslag på fastställande på denna webbsida. Innan kommunernas kostnader fastställs av Naturvårdsverket ges berörda producenter och kommuner möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Producenter ska till Naturvårdsverket årligen rapportera uppgifter om antal produkter som tillhandahållits respektive släppts ut på den svenska marknaden. De producenter som berörs är de som tillhandahåller eller släpper ut produkter på marknaden som omfattas. Rapporteringen görs senast den 31 mars årligen.

Beräkning av produktavgiftens storlek:

  • Kommunernas fastställda städkostnader (3) multipliceras med andelen skräp i varje mätkategori (2).
  • Mätkategorierna harmoniseras med produktkategorierna.
  • Varje produktkategori får tilldelat en kostnad i enlighet med de två punkterna ovan.
  • Produktavgifterna beräknas genom att för respektive kategori dividera kostnad med antal produkter som tillhandahålls eller släpps ut på svenska marknaden (4).

Hitta vidare

    48 %
    Nästan hälften av allt skräp är cigarettfimpar

    Nationell skräpmätning

    Naturvårdsverket genomför en nationell skräpmätning vartannat år. Resultatet från senaste mätningen visar att engångsprodukter, och främst plast, dominerar skräpet som slängs. Det vanligaste skräpet är cigarettfimpar.

    Mer statistik