Tillsynsvägledning

Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken

Två personer tittar på en handhållen skärm

Fokusområden Miljöfarlig verksamhet

Här presenteras strategins fastställda fokusområden och effektmål samt preciseringar (åtgärder, tillsynsaktiviteter och operativa mål) för tillsynsområdet Miljöfarlig verksamhet.

Fordonstvättar och fordonsverkstäder

En ökad kunskapsnivå hos verksamhetsutövare och effektivare tillsyn ger en förbättrad egenkontroll med ett stärkt miljöskydd i förlängningen.

Omfattningen av tillsynen inom branscherna fordonstvättar och fordonsverkstäder varierar stort mellan tillsynsmyndigheterna. Det finns ett behov av nationell samordning av tillsynen vad gäller tillsynsmetodik, omfattning av tillsynen och bedömningsstöd för egenkontrollen.

Fordonstvättar och fordonsverkstäder är verksamheter som antingen är anmälningspliktiga (C-verksamheter) eller icke anmälningspliktiga (U-verksamheter). Verksamheterna är frekvent förekommande över landet och kan felaktigt planerade/skötta ge upphov till oacceptabel miljöpåverkan. De flesta fordonstvättar och fordonsverkstäder är inte anmälningspliktiga då de typiskt sett har en låg miljöbelastning men sammantaget kan dock dessa verksamheter innebära en miljöbelastning av betydelse. Tillsynserfarenheter pekar på en stor variation vad gäller verksamhetsutövarnas kunskapsnivå om regler och egenkontroll.

Åtgärder
  • Naturvårdsverket tar initiativ till och leder en nationell samverkansgrupp som utifrån befintliga regionala och lokala handläggarstöd utvecklar ett nationellt handläggarstöd för tillsyn av såväl anmälningspliktiga som icke anmälningspliktiga fordonstvättar och fordonsverkstäder. Handläggarstödet innehåller bland annat bedömningsstöd avseende provtagning, riktvärden och oljeavskiljare. Stödet omfattar även hur tillsynsmyndigheterna kan gå tillväga för att hitta verksamheter med störst potentiell miljöbelastning. (2022-2023)
  • Tillsynsmyndigheterna använder det nationella handläggarstödet för att hitta de verksamheter som har störst potentiell miljöbelastning. (2023)
Tillsynsaktiviteter
  • Tillsynsmyndigheterna deltar i en nationell tillsynskampanj avseende fordonstvättar och/eller fordonsverkstäder (nov 2023 - maj 2024)
Operativa mål
  • Minst 80 % av alla kommuner deltar i den nationella tillsynskampanjen.

Uppföljning sker i anslutning till att kampanjen avslutas.

Uppdaterade miljöbalkstillstånd

Tillsynsmyndigheterna har kännedom om gällande miljöbalkstillstånd och ökad kompetens om hantering av föråldrade miljöbalkstillstånd så att tillstånd till miljöfarlig verksamhet avspeglar bästa möjliga teknik och det skydd för människors hälsa och miljön som behövs.

Föråldrade tillstånd medför i många fall ett lägre miljöskydd och orättvisa konkurrensvillkor. Inte sällan medför också äldre tillstånd svårigheter vid tillsynen, bland annat på grund av att många förändringar av verksamheten kan ha skett genom åren. Moderna tillstånd reglerar ofta fler frågor och innebär ofta mer långtgående begränsningar. Senare tillstånd har också grundats på ett mer aktuellt underlag om hur verksamheten påverkar miljön. En annan skillnad är att det under senare år skett en övergång från användningen av riktvärden till begränsningsvärden i tillståndens villkor.

Enligt 26 kap. 1 § andra stycket 3 ska tillsynsmyndigheten fortlöpande bedöma om villkor för miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillstånd är tillräckliga, det vill säga att tillstånden speglar bästa teknik och behovet av skydd för miljön och människors hälsa.

Att i tillsynen uppmärksamma föråldrade tillstånd som inte motsvarar ett tillräckligt miljöskydd och därefter initiera en lämplig process är centralt för en effektiv tillsyn och för att prövningssystemet ska fungera. Idag saknas exempelvis vägledning och bedömningsstöd för att identifiera verksamheter som har tillräckliga villkor vilket bland annat kan bidra till att initiativ till omprövning sker alltför sällan. Fokusområdet syftar till att lyfta fram denna del av tillsynsuppdraget till ett regelbundet inslag i tillsynen och att underlätta för tillsynsmyndigheterna att bedöma behovet av uppdaterade villkor.

Åtgärder
  • Naturvårdsverket tar fram en mall för kartläggning av gällande tillstånd för miljöfarlig verksamhet som har meddelats med stöd av miljöbalken och miljöskyddslagen, med syfte att identifiera vilka verksamheter som har föråldrade tillstånd. Mallen omfattar de olika faktorer som tillsynsmyndigheten bör beakta vid bedömningen av om verksamheten har tillräckliga villkor. (2022)
  • Naturvårdverket tar fram tillsynsvägledning för bedömningen som tillsynsmyndigheterna ska göra avseende tillståndens aktualitet. Tillsynsvägledningen omfattar även vilka åtgärder som tillsynsmyndigheten kan vidta för verksamheter med inaktuella tillstånd eller otillräckliga villkor. (2022-2023)
Tillsynsaktiviteter
  • Tillsynsmyndigheterna kartlägger gällande tillstånd för miljöfarliga verksamheter meddelade enligt miljöskyddslagen och miljöbalken och omfattningen av ändringar sedan tillstånd gavs. Kartläggningen utgår från den mall som Naturvårdsverket tillhandahåller. (2022-2023)
  • Tillsynsmyndigheterna bedömer för vilka verksamheter det finns behov av att vidta åtgärder för att verksamheterna ska ha aktuella miljöbalkstillstånd och vilka åtgärder som är lämpliga att vidta. Syftet är att kunna rangordna och prioritera behov av åtgärder. (2023-2024)
Operativa mål
  • Senast under 2023 har samtliga tillsynsmyndigheter genomfört en kartläggning av miljöfarliga tillsynsobjekt som omfattas av tillstånd som har meddelats med stöd av miljöbalken och miljöskyddslagen samt omfattningen av ändringar sedan tillstånd gavs.

Uppföljningen sker i Naturvårdsverkets årliga tillsynsenkät. Närmare anvisning om uppföljning kan komma i samband med revidering av strategin.

Kvalitetssäkrad kontroll - utsläpp till vatten

Ökad kunskap om och förbättrad kvalitet på provtagning och flödesmätning vid avloppsreningsverk. En god egenkontroll och tydliga kontrollprogram medför ökad lagefterlevnad.

Krav på egenkontroll för verksamheter som är tillstånds- och anmälningspliktiga enligt 9 kap miljöbalken följer av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En stor del av tillsynen av tillstånds- och anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter handlar om kontroll av villkorsefterlevnad respektive efterlevnad av beslutade försiktighetsmått. Utöver villkor i tillstånd och beslutade försiktighetsmått kan även andra regelverk medföra omfattande krav på utsläppskontroll, ett exempel är Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6) om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Även verksamhetens potentiella påverkan på en viss vattenförekomst kan göra att ytterligare parametrar är aktuella för regelbunden egenkontroll.  De krav på kontroll som följer av tillstånd/föreläggande och regelverk är många gånger detaljerade och ställer långtgående krav på kvalitetskontroll. 

Den specifika verksamheten behöver kunna beskriva den kontroll som krävs, inklusive genomförandet av kontrollen. Det är av vikt att tillsynsmyndigheten är aktiv då egenkontrollen i dessa delar tas fram. Både i att ge stöd och råd kring regelverken men också att vid behov ställa krav på vilken kontroll som ska genomföras, dess utformning och säkerställa att kunskapskravet är uppfyllt. Detta arbete behöver ses över och revideras regelbundet.

Fokusområdet syftar till att särskilt lyfta fram tillsyn av kontroll vid avloppsreningsverk där det finns behov av förbättrad flödesmätning och provtagning. Miljösamverkan Sveriges projekt ”Provtagning och flödesmätning vid avloppsreningsverk” avslutades i februari 2021 och är ett bra underlag och handläggarstöd för denna tillsyn. Om tillsyn bedrivits i miljösamverkan Sveriges projekt kan det räknas med som ett tillsynsbesök.

Åtgärder
  • Naturvårdsverket tar fram en kortfattad webbaserad tillsynsvägledning för tillsyn kopplad till flödesmätning och provtagning på avloppsreningsverk. (2022)
  • Naturvårdsverket tar fram en webbaserad FAQ kopplat till avloppsreningsverk och krav avseende flödesmätning och provtagning. Frågor och svar tas fram i samverkan med länsstyrelserna. (2022)
Tillsynsaktiviteter
  • Tillsynsmyndigheterna genomför tillsyn på tillstånds- och/eller anmälningspliktiga avloppsreningsverk avseende egenkontroll och/eller kontrollprogram för att bedöma aktualitet och regelefterlevnad gällande flödesmätning, provtagning och ställningstaganden som görs.
  • Tillsynsbesök ska genomföras på tillståndspliktiga avloppsreningsverk med fokus på flödesmätning och provtagning.
Operativa mål
  • Minst 75 % av landets tillsynsmyndigheter har senast 2024 genomfört tillsyn på tillstånds- och/eller anmälningspliktiga avloppsreningsverks avseende bedömning av verksamheternas egenkontroll med särskilt fokus på provtagning och flödesmätning.
  • Alla tillståndspliktiga avloppsreningsverk har fått minst ett tillsynsbesök med fokus på provtagning och flödesmätning under perioden 2020-2024.

Uppföljningen sker via i Naturvårdsverkets årliga tillsynsenkät. 

Dagvatten

Att genom tillsyn på dagvatten höja kunskapen hos såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheter, vilket kan bidra till att minska den negativa miljöpåverkan från dagvatten och nå en hållbar dagvattenhantering. Tillsammans kan tillsynsmyndighet och verksamhetsutövare identifiera brister, som i ett nästa steg kan åtgärdas, till skydd för människors hälsa och miljö.

Dagvatten uppkommer där genomsläpplig mark hårdgörs. Med dagvatten sprids föroreningar och förorenat dagvatten är en bidragande orsak till försämringar i yt- och grundvatten och till att miljökvalitetsnormer (MKN) inte nås. I takt med att samhället växer och klimatet förändras så ökar också utmaningarna kring dagvattenhanteringen vad gäller volymer vatten. 

Tillsyn av verksamhetsutövares hantering av dagvatten och av dagvattenanläggningar är generellt sett eftersatt. Dagvatten berörs av olika regelverk som exempelvis miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster. Tillsyn enligt miljöbalken förutsätter en god kännedom om samtliga regelverk. Praxis vad gäller försiktighetsmått och egenkontroll är ringa och vägledning efterfrågas. Fokusområdet syftar till att långsiktigt underlätta för kommunerna att strategiskt planera för en hållbar dagvattenhantering och att tillsynsmyndigheterna långsiktigt kan genomföra en effektiv dagvattentillsyn. Fokusområdet syftar samtidigt till att visa på behov av tillsynsvägledning och insatser från myndighetshåll.

Dagvatten inom en allmän anläggning är oftast av okänd kvalitet och kan vara en betydande källa till föroreningsutsläpp. Genom tillsyn på va-huvudmannen, en kommunal miljöfarlig verksamhet med betydande ansvar för dagvatten, kan kunskaper öka hos såväl tillsynsmyndigheter som verksamhetsutövaren. Att som kommun föregå med gott exempel kan också bidra till ett ökat förtroende vad gäller tillsyn på andra verksamhetsutövare inom kommunen, som till exempel miljöfarliga verksamheter anslutna till den allmänna dagvattenanläggningen (va-huvudmannen).

Även en viss typ av markanvändning, såsom industriområden och handelsplatser, innebär en ökad risk för påverkan på såväl kvalitet som kvantitet i dagvattnet och bör prioriteras vid dagvattentillsyn. En utvecklad vägledning och en nationell samordning behövs för en effektiv tillsyn.

Dagvatten kommer in i strategins första version med en ambition att få upp alla Sveriges kommuner till en gemensam lägsta nivå. Det innebär att kommuner som tidigare inte bedrivit någon tillsyn på va-huvudmannen har börjat titta på tillsyn av dagvatten och va-huvudmän som i dag inte har en egenkontroll har fått en puff om att börja planera för sin egenkontroll. Vägledningen som tas fram inom strategiperioden vänder sig framförallt till de som planerar för kommunernas dagvattenhantering. Nästa steg är att arbeta fram tillsynsvägledning inom området. I kommande version av den nationella tillsynsstrategin kan ambitionsnivån höjas och nästa steg i dagvattentillsynen tas, då har en del pågående utredningar hunnit besvara vissa frågor och etappmålsvägledningen om en hållbar dagvattenhantering finns på plats. 

 

Åtgärder

-

Tillsynsaktiviteter

Tillsynsmyndigheterna inhämtar information om den kommunala va-huvudmannens egenkontroll av den allmänna dagvattenanläggningen utifrån följande frågor (som kan ställas via mail):

  • Utförs någon egenkontroll av den allmänna dagvattenanläggningen och dess olika anläggningsdelar, såsom ledningsnät och dagvattenanläggningar inom anläggningen?  (Ja eller Nej, eller mer utförligt beskrivet)
  • Vilket år utfördes egenkontrollen senast?
  • Senaste dokumenterad egenkontroll begärs in, alt. om egenkontrollen inte finns dokumenerad
    • kort beskrivning av utförd men ej dokumenterad egenkontroll begärs in.
  • Med vilken regelbundenhet utförs egenkontrollen?

Ambitionsnivån i tillsynsaktiviteten är att samtliga Sveriges kommuner (därav ambitionsnivån 100 %) ska komma upp i en minsta gemensamma lägsta nivå vad gäller kännedom om VA-huvudmannens egenkontroll av den allmänna dagvattenanläggningen. Det genom att ställa ovanstående frågor och få svar, som senare kan utgöra underlag inför besvarande av Naturvårdsverkets uppföljning av fokusområdet.

Operativa mål

Senast 2024 har 100 % av landets tillsynsmyndigheter inhämtat information om den kommunala va-huvudmannens egenkontroll av den allmänna dagvattenanläggningen utifrån tillsynsaktiviteten. Detta för att samtliga Sveriges kommuner ska ligga på en gemensam lägstanivå inför kommande strategiperiod.

Uppföljning sker i samband med Naturvårdsverkets årliga tillsynsenkät.

Energihushållning

Genom bred samverkan kring metodutveckling öka tillsynsmyndigheternas kompetens och kapacitet att använda tillsynen som verktyg för att stärka tillämpningen av 2 kap. 5 § miljöbalken.

Klimatfrågan är den största utmaningen vi står inför och hela samhället måste ställa om. Samtliga miljöfarliga verksamheter använder energi och alla måste bidra till en omfattande omställning av samhället. Energiproduktionen påverkar flera miljömål på olika sätt vilket gör att effektiv energianvändning, med minskad energiproduktion som följd, bidrar positivt till många miljömål, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö. Generellt behöver lägstanivån för egenkontroll av energihushållning höjas.

Att bedriva tillsyn av energihushållning sker vanligtvis i flera steg. Ett första steg som många tillsynsmyndigheter har arbetat med är att visa på verktyg och sprida goda exempel. Nästa steg är att säkerställa att verksamheterna har tagit fram en energikartläggning samt få till stånd specifika åtgärder med stöd av de allmänna hänsynsreglerna, något som många gånger är förknippat med svåra bedömningar. Praxis inom området är begränsad.

Flera vägledningar och informationsmaterial från nationella och regionala tillsynsvägledande myndigheter är på gång eller har redan tagits fram. Energimyndighetens projekt ”incitament för energieffektivisering” avslutades april 2021. Fokusområdets syfte är att samlat ta vid efter projektet för att stärka tillsynen av energihushållning.

Åtgärder
  • Energimyndigheten initierar en nationell samverkansgrupp tillsammans med Naturvårdsverket, där även några representanter från tillsynsmyndigheterna (kommunerna och länsstyrelserna) erbjuds att ingå. Samverkansgruppen kan, med utgångspunkt i respektive myndighets ansvarsområde, exempelvis komma att (2022-2024):
    • ta fram en gemensam plan för tillsynsvägledning under strategiperioden,
    • gå igenom och sammanställa befintlig vägledning och
    • ta fram metoder för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna, tillsynsvägledande myndigheter och andra aktörer.
  • Naturvårdsverket och Energimyndigheten tar fram en vägledning om energihushållningsplaner. (2022)
Tillsynsaktiviteter

Tillsynsmyndigheterna bedriver systematisk energitillsyn utifrån följande steg:

  • miljöbalkens bestämmelser om egenkontroll när det gäller energihushållning och användning av förnybara bränslen.
  • miljöbalkens hänsynsregler om energihushållning och användning av förnybara bränslen.

Tillsynen kan anpassas utifrån tidigare tillsynserfarenheter och hur långt tillsynsobjekten kommit i sitt arbete genom att exempelvis:

  • identifiera och prioritera tillsynsobjekt med stor energihushållningspotential och/eller bristande egenkontroll.
  • Där det bedöms skäligt förelägga om energikartläggning och energihushållningsplan.
  • Där det bedöms skäligt förelägga om utredning eller åtgärder.
Operativa mål
  • Under strategiperioden ska antalet nya eller uppdaterade energikartläggningar och energihushållningsplaner öka. Antalet verksamheter som har påbörjat genomförandet av åtgärdsplaner har ökat.

Uppföljningen sker via i Naturvårdsverkets årliga tillsynsenkät. Närmare anvisning om uppföljning kan komma i samband med revidering av strategin.

Små avlopp

Tillsynsmyndigheterna har större precision i att välja ut och tillsyna de avloppsanläggningar under 200 pe och med anslutning av hushållspillvatten  som medför störst risk för negativ påverkan på hälsa och miljö. Det betyder att tillsynen av små avloppsanläggningar blir bättre anpassad till avloppsanläggningens geografiska placering och tekniska lösning.

Tillsynen leder till att de små avloppsanläggningarna har liten påverkan på hälsa och miljö.

Det finns många olika typer av reningstekniker för små avloppsanläggningar. En del anläggningar saknar rening efter slamavskiljning. En del anläggningar har WC påkopplat, andra har det inte. Platserna där avloppsanläggningarna finns kan också vara mer eller mindre känsliga för utsläpp av avloppsvatten med avseende på hälsa och miljö.

Andelen avloppsanläggningar som inte uppfyller grundläggande lagkrav på rening av avloppsvatten är också hög. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns det ca en miljon fastigheter i Sverige som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet, varav ca 700 000 fastigheter har WC anslutet. Enligt enkät till kommunerna 2017 har en fjärdedel av dessa fastigheter bara en slamavskiljare utan någon efterföljande rening. För ytterligare ca 9% av fastigheterna är det okänt vilken typ av spillvatten de har och om det finns någon reningsanläggning.

Med många små avloppsanläggningar som har olika tekniska förutsättningar och där risken för påverkan varierar, samtidigt som tillsynsresurserna är begränsade, är det viktigt att tillsynen kan riktas dit där mest hälso- och miljönytta kan uppnås genom åtgärder.

Åtgärder
  • HaV uppdaterar tillsynsvägledningen ”Effektiv tillsyn av små avlopp” vilket inkluderar att ta fram ett exempel på en riskmodell för återkommande planerad riskbaserad tillsyn av små avlopp. (2022)
  • Tillsynsmyndigheterna förbereder för riskbaserad tillsyn av små avlopp genom komplettering och uppdatering av digitala ärendehanteringsregister. (2022-24). Målet är som minst att alla små avloppsanläggningar registreras och koordinatsätts, även om det saknas specifika uppgifter i övrigt om anläggningen.
  • HaV anordnar flera kortare webbaserade seminarier på temat registervård och riskbaserad tillsyn. (2022-2024)
  • HaV tar initiativ till att i samverkan med länsstyrelserna stötta och samordna  tillsynsmyndigheterna (2022-2024). 
Tillsynsaktiviteter
  • Återkommande planerad tillsyn av små avloppsanläggningar utförs baserat på riskklassning där de avloppsanläggningar prioriteras som har störst negativ påverkan på människors hälsa och miljön.
Operativa mål

-

HaV kommer genom årlig insamling av uppgifter via kommunernas ärendehanteringssystem att följa upp hur kommunernas arbete med att komplettera register och riskklassa avloppsanläggningar går.

Växtnäringsläckage från jordbruk och hästgårdar

  • Genom uppföljning av lagefterlevnaden gällande lagring och spridning av gödsel minskar riskerna för läckage av näringsämnen från jordbruk och hästgårdar.
  • Tillsynsmyndigheternas förmåga att välja ut och bedriva tillsyn på de jordbruk och hästgårdar som har störst risk för näringsläckage till vattenförekomster ökar.
  • Genom utbildnings- och vägledningsinsatser blir tillsynen över växtnäringslagstiftningen mer enhetlig och rättssäker i hela landet.

Jordbruksmark innehåller stora mängder kväve och fosfor. När jorden rörs om vid odling frigörs dessa näringsämnen. När vatten rör sig genom marken, eller rinner på ytan, följer en del av växtnäringen med. Gödsling tillför mer kväve och fosfor. Den mesta näringen tas upp av grödorna, men en del hamnar nedanför rotdjupet där den inte kan nås av växtrötterna. Växtnäringen förs då vidare till grundvatten, diken och vattendrag och hamnar till slut i sjöar och hav. Det är en bidragande orsak till övergödning och Östersjöns algblomningar.

Under 2017 fick haven ta emot 108 190 ton kväve och 3 330 ton fosfor från mark och mänsklig aktivitet i Sverige. Knappt hälften av det var naturligt läckage från skog och mark. Av de mänskligt påverkade utsläppen kom 39 procent av kvävet och 45 procent av fosforn från jordbruket.

Ett av de styrmedel som finns för att förhindra växtnäringsläckage är lagstiftning kring lagring och spridning av gödselmedel. En viktig följd av reglering är att följa upp att reglerna efterlevs och därigenom bidrar till minskat växtnäringsläckage.

Åtgärder
  • Jordbruksverket tar fram ett prioriteringsstöd för riskbaserad tillsyn på jordbruksföretag och hästgårdar kopplat till lämplig tillsynsfrekvens. (2022)
  • Jordbruksverkets vägledningsmaterial om tillsyn i fält samt växtnäringstillsyn på hästgårdar finns tillgängligt på webbforumet Effektiv Näring. (2022-2024)
  • Jordbruksverket tar fram kortare digitala utbildningar inom växtnäringsområdet för att öka kunskapen om växtnäringslagstiftningen hos inspektörerna, vilket på sikt leder till mer enhetliga och rättssäkra bedömningar. (2022-2023)
  • Jordbruksverket genomför ett nationellt tillsynsprojekt inom växtnäringsområdet. (2024)
Tillsynsaktiviteter
  • Val av tillsynsobjekt ska utgå från en riskbedömning där verksamhetens möjliga påverkan på vattenförekomsten ska ha företräde, oavsett inriktning på jordbruksverksamheten (djurhållande verksamhet/växtodlingsgård). (2022-2024)
  • Tillsynsmyndigheterna prioriterar tillsyn av jordbruksverksamheter och hästgårdar som ligger utmed vattenförekomster där miljökvalitetsnormerna för yt– och grundvatten inte uppnås idag. (2022-2024)
  • Tillsynsmyndigheterna använder sig av de nationellt framtagna checklistorna för tillsyn i fält samt växtnäringstillsyn på hästgårdar. (2022-2024)
  • Tillsynsmyndigheterna tar del av våra digitala utbildningar inom växtnäringsområdet. (2023-2024)
  • Tillsynsmyndigheterna prioriterar att delta i det nationella tillsynsprojektet inom växtnäringsområdet. (2024)
Operativa mål
  • 35 % av tillsynsmyndigheterna har deltagit i det nationella tillsynsprojektet inom växtnäringsområdet under 2024. 

Uppföljning av riskbaserat urval av tillsynsobjekt, genomförd tillsyn, deltagande på digitala utbildningar och tillsynsmyndigheternas användning av nationellt framtagna checklistor kommer att följas upp i Naturvårdsverkets årliga tillsynsenkät.

Det nationella tillsynsprojektet om växtnäring kommer att följas upp i en separat rapport när projektet är slutfört.

Bilaga till tillsynsplan

Denna bilaga kan kopplas till tillsynsplanen för att visa hur tillsynsmyndigheten har tagit hänsyn till den nationella strategin för miljöbalkstillsynen i tillsynsplanen. 

Bilaga till tillsynsplan – Nationella strategin för miljöbalkstillsynen 2022-2024 (xlsx 66 kB)

Kontaktuppgifter

Fordonstvättar
Uppdaterade miljöbalkstillstånd 
Kvalitetssäkrad kontroll
Dagvatten
Energihushållning
Små avlopp

Havs- och vattenmyndigheten

smaavlopp@havochvatten.se

Växtnäringsläckage från jordbruk och hästgårdar