Vägledning

Beräkna klimatpåverkan

Fallna eklöv på hösten

Så här beräknar du klimatpåverkan för en produkt, tjänst eller för en viss aktivitet. För att få en helhetsbild av utsläppen bör ett livscykelperspektiv användas.

För klimatpåverkan innebär beräkning ur ett livscykelperspektiv att alla utsläpp av växthusgaser som uppkommit under livscykeln identifieras och summeras för den produkt eller tjänst som i slutändan används.

Syftet med att räkna på utsläppen ur ett livscykelperspektiv är att kunna identifiera vilka steg i livscykeln som har störst påverkan och de åtgärder som har störst potential att minska utsläppen. Det ger också en helhetsbild av utsläppen som uppstår på grund av konsumtion av en produkt eller tjänst.

Den här sidan vänder sig till

Dig som vill beräkna klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

Beräkna klimatpåverkan med emissionsfaktorer

När du vill beräkna vilken klimatpåverkan som en produkt eller tjänst ger upphov till, bör du använda emissionsfaktorer som har ett livscykelperspektiv. Då får du en helhetsbild av påverkan från konsumtionen.

Beräkna direkta utsläpp från förbränning

Stöd för dig som är verksamhetsutövare och vill beräkna direkta utsläpp inom EU:s utsläppshandel eller till miljörapporter.

Klimatberäkningar

För verksamheter som vill ta fram klimatberäkningar finns metodstöd hos till exempel Greenhouse Gas Protocol, GHG Protocol. Det finns också vägledningar och kalkylverktyg som är framtagna för specifika sektorer.

Förklaring av vanliga termer

Ett antal termer används i beräkningen av utsläpp från användning av olika bränslen. Det här är vad de betyder.

Storleksordningar

  • k = Kilo = ett tusen = 103 = 1 000
  • M = Mega = en miljon = 106 = 1 000 000
  • G = Giga = en miljard = 109 = 1 000 000 000
  • T = Terra = tusen miljarder = 1012 = 1 000 000 000 000

Energienheter

  • GJ = gigajoule = En miljard joule
  • MWh = megawattimme = En miljon wattimmar
  • toe = ton oljeekvivalent = Ett tusen kilogram oljeekvivalenter
  • Gcal = gigakalori = En miljard kalorier

Bränsleförbrukning

Bränsleförbrukning är mängden bränsle du vill beräkna utsläppen för. Om dina bränsleuppgifter är i en annan enhet än den som anges i beräkningsformeln, behöver du omvandla enheten först.

Uppgifter om bränslens täthet (densitet) hittar du bland annat hos Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, SPBI.

Energiinnehåll, densitet och koldioxidutsläpp på SPBI:s webbplats

Värmevärden

Värmevärden är ett mått på bränslets energiinnehåll. Det anges oftast i GJ eller MWh per m³ eller per ton. För fasta biobränslen, torv och avfall varierar energiinnehållet med bränslets täthet, fukthalt och hur det behandlats. Värmevärdet kan variera även för gasformiga bränslen. En noggrann beräkning av utsläpp från dessa bränslen kräver kunskap om det exakta värmevärdet. Kontakta bränsleleverantören för information.

Värmevärden anges internationellt i gigajoule (GJ) eller ton oljeekvivalenter (toe), medan vi nationellt ofta använder enheterna megawattimmar (MWh) eller kilowattimmar (kWh). Nedan anges omräkningsfaktorer för dessa enheter.

Omräkningstabell
  GJ MWh toe Gcal
GJ 1 0,278 0,024 0,239
MWh 3,6 1 0,086 0,86
toe 41,87 11,63 1 10
Gcal 41,87 11,63 0,1 1

Emissionsfaktorer

Emissionsfaktorer anger hur stora utsläpp av respektive gas som förbränning av en viss mängd energi ger.

Utsläpp av koldioxid påverkas av bränslets innehåll av kol per vikt eller volym. När man beräknar utsläpp av växthusgaser brukar man endast räkna med koldioxid från fossila bränslen. Utsläpp av växthusgaserna metan och dikväveoxid beräknas på samma sätt som för koldioxid. För dessa gaser ska även utsläpp från biobränslen räknas in. För metan och dikväveoxid påverkas utsläppen av hur förbränningen sker och vilken reningsteknik som används.

Det förekommer ibland olika emissionsfaktorer eller värmevärden för ett och samma bränsle. Orsaken kan vara att bränslekvaliteten har förändrats över tiden eller att man fått bättre kunskap om det genomsnittliga värmevärdet eller om innehållet av kol för bränslet.

Uppgift om emmissionsfaktorer

Om du saknar uppgift om emissionsfaktorer och värmevärden kan du använda de som används i den svenska rapporteringen av utsläpp:

Beräkna direkta utsläpp från förbränning

Koldioxidekvivalenter

Så här sammanställer du olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter.

Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för flera gaser, där vissa gaser har en starkare uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP) än andra.

Vid sammanställning används koldioxidekvivalenter som gemensam enhet, vilket gör att andra gasers uppvärmningspotential behöver översättas till denna gemensamma enhet.

Växthusgas Uppvärmnings-
potential (GWP)
Koldioxid, CO2 1
Metan, CH4 25
Dikväveoxid, N2O 298

Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.

Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4) och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser, enligt beslut under Klimatkonventionen.

GWP för ytterligare växthusgaser:

Koldioxidekvivalenter för ytterligare växthusgaser i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (pdf på IPCC:s webbplats)

Vad är livscykelanalys?

Livscykelanalys, LCA, är en metod för att beräkna miljöpåverkan av en produkt eller process under hela livscykeln – från råvaruutvinning och produktion, via distribution, försäljning och konsumtion till avfallshantering. Vanliga perspektiv är från-vaggan-till-graven, eller en del av kedjan, som från-vaggan-till-färdig-produkt. Vilka avgränsningar som väljs påverkar förstås resultatet.

Utsläpp av växthusgaser är ett av flera sätt som tillverkning och användning av produkter kan påverka miljön. Livscykelanalys är ett brett begrepp och omfattar fler påverkanskategorier som tar hänsyn även till andra faktorer. Inom EU pågår arbete med att ta fram en gemensam metod för livscykelanalys som har 16 stycken så kallade miljöpåverkanskategorier. Både EU och FN har information och stöd för livscykelanalyser.

European Platform on Life Cycle Assessment

EU:s Product Environmental Footprint Category Rules and Organisation Environmental Footprint Sector Rules

FN:s Life Cycle Initiative

Tillverkning

Med hjälp av livscykelanalys kan du beräkna var den största påverkan sker under en produkts livscykel.