Vägledning

Invasiva främmande djur

Vägledning och information om de förbud som omfattar de invasiva främmande djurarter (landarter) som är med på EU:s förteckning.

Den här vägledningen vänder sig till 

Du som har sällskapsdjur, bedriver handel med djur, har en djurpark eller arbetar på länsstyrelse.

Bra att veta

Sedan den 15 augusti 2019 finns det ytterligare fyra djur på EU-förteckning över invasiva främmande arter, bland annat brun majna som förekommer sporadiskt i landet.

Invasiva främmande arter och förbud

De djur som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter omfattas av ett antal förbud.

Får ej importeras

Djuren får inte importeras till EU eller transporteras till, från eller inom unionen. Det gäller dock inte när ett djur ska avlivas. Det får då transporteras till den anläggning där det ska avlivas. Under transporten är det viktigt att djuret hålls på ett sådant sätt att det inte kan rymma.

Får ej hållas

Djuren som finns upptagna på EU-förteckningen får inte heller hållas, vilket innebär att man inte får lov att ha djuren, varken som privatperson eller i sin näringsverksamhet. Det finns dock undantag för kommersiella lager och sällskapsdjur.

Får inte födas upp, användas bytas eller säljas

Djuren får inte heller födas upp, användas, bytas eller säljas eller på annat sätt överlåtas. Djuren får inte heller tillåtas reproducera sig och de får inte släppas ut i miljön.

Vilka djur omfattas av förbuden?

Efter att EU-förteckningen över invasiva främmande arter utökades i augusti 2019 finns det nu totalt 30 djur som omfattas av reglerna kring invasiva främmande arter.

Ett antal av de EU-listade arterna förekommer i Sverige, till exempel mårdhund, nilgås, gulbukig, rödörad och gulörad vattensköldpadda samt sibirisk jordekorre.

Det är levande exemplar av djurarterna, men även underarter, som omfattas av regleringen. Djuret behöver inte kunna reproducera sig för att omfattas av regelverket. Det är därför även förbjudet att till exempel släppa ut en rödörad vattensköldpadda i miljön, även om djuret är steriliserat. Däremot är det inte förbjudet att till exempel föra in en uppstoppad mårdhund till Sverige.

Regelverket omfattar även alla delar djuret såsom gameter, ägg och förökningskroppar, men även hybrider, sorter eller raser av arten om de kan överleva och sedan reproducera sig.

EU-listade invasiva främmande arter - djur (pdf 549 kB)

Invasiva främmande djur som sällskapsdjur

Det är som regel förbjudet att inneha djur som är listade på EU-förteckningen över invasiva främmande arter. Men det finns ett undantag för sällskapsdjur. Det är tillåtet att ha ett sällskapsdjur av en djurart som finns på EU-förteckningen om

  • man hade djuret då arten listades inom EU
  • djuret hålls på ett sådant sätt att det inte kan rymma eller på annat sätt slippa ut
  • djuret inte tillåts reproducera sig.

Man får då behålla sitt djur till det dör av naturliga orsaker.

Bestämmelserna om sällskapsdjur gäller endast för privatpersoner. Djur får inte hållas med stöd av dessa regler för kommersiella ändamål.

Av de arter som finns på EU-förteckningen förekommer några arter som sällskapsdjur i Sverige: gulbukig, rödörad och gulörad vattensköldpadda, sibirisk jordekorre och brun majna.

Frågor och svar

Här hittar du ett antal frågor och svar om invasiva främmande arter och vad som gäller.

Invasiva främmande djur i djurpark

EU-förordningen innehåller förbud mot att inneha djur som finns upptagna på EU-förteckningen. Men EU-kommissionen har uttalat ett undantag för djurparker som får ha kvar de djur man hade då arten fördes upp på EU-förteckningen tills de dör en naturlig död.

Trots kravet i djurskyddslagstiftningen på att djuren ska hållas på ett sådant sätt att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), är det inte tillåtet att låta djuren som är på EU-förteckningen reproducera sig i djurparken. Undantaget för djurparkerna att behålla sina djur gäller nämligen endast för de djur som djurparken hade då arten fördes upp på EU-förteckningen. De djuren får hållas, men de måste hållas så att de inte kan rymma eller slippa ut och de får inte lov att kunna reproducera sig. De EU-rättsliga reglerna kring invasiva främmande arter äger företräde framför de svenska reglerna om djurskydd.

Om en djurpark i en förlängning vill hålla djur som är av de arter som finns på EU-förteckningen, det vill säga köpa in nya djur eller låta de djur som finns reproducera sig, måste djurparken ansöka om tillstånd.

Att ansöka om tillstånd för till exempel forskning eller ex-situ bevarande av en invasiv främmande djurart

Invasiva främmande djur i handeln

Även i detta fall är det under förutsättning att djuren förvärvades innan arten fördes upp på EU-förteckningen, att de förvaras och transporteras i sluten förvaring och att alla lämpliga åtgärder vidtas för att se till att de inte ska kunna reproducera sig eller slippa ut. Under samma period, två år, får djuren även hållas, transporteras och överlämnas till avlivning.

Efter att tidsfristen gått ut får de arter som finns upptagna på EU-förteckningen inte längre hanteras. Den som ändå till exempel säljer en art som finns på EU-förteckningen riskerar att göra sig skyldig till brottet ”otillåten hantering av en invasiv främmande art”.

Handlare som vill ligga i framkant och bidra till att spridningen av invasiva arter minskar kan hålla sig informerade om vilka andra arter som är invasiva eller potentiellt invasiva och frivilligt avstå från dessa i sitt sortiment. Lämpligast är att hålla koll på vilka arter som föreslås till nästa uppdatering av EU-förteckningen samt att titta i ArtDatabankens riskklassificering av främmande arter som visar vilka arter som utgör eller kan utgöra ett hot mot vår biologiska mångfald.

EU-listade invasiva främmande arter - djur (pdf 549 kB)
ArtDatabankens riskklassificering av invasiva främmande arter (pdf)

Länsstyrelsens roll gällande invasiva främmande djur

Länsstyrelsen har en viktig roll som tillsynsmyndighet gällande de djur som finns upptagna på EU-förteckningen. I ansvaret ingår tillsyn över privatpersoner som äger sällskapsdjur som är listade på EU-förteckningen, att djuren hålls på ett sådant sätt att de inte kan reproducera sig eller slippa ut. Men också att djuren inte överlåts, släpps ut i miljön eller på annat sätt hanteras i strid med förbuden.

Länsstyrelsen ska även utöva tillsyn mot de verksamheter som fått tillstånd till till exempel ex-situ bevarande eller forskning, att de bedriver sin verksamhet i enlighet med de villkor som ställts upp i tillståndet från Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten.

I rollen som tillsynsmyndighet ansvarar länsstyrelsen också för att utöva tillsyn över annan verksamhet som hanterar djur i strid med förbuden, till exempel en verksamhet som utan tillstånd innehar ett djur av en art som finns på EU-förteckningen.

I rollen som tillsynsmyndigheten är länsstyrelsen skyldig att åtalsanmäla varje misstanke om brott mot EU-förordningens förbud. Länsstyrelsen ska anmäla de faktiska förhållandena till polis eller åklagare men inte göra en bedömning av exempelvis om överträdelsen har skett uppsåtligt eller av oaktsamhet.

Länsstyrelsen är som huvudregel ansvarig för utrotnings- och hanteringsåtgärder. I dagsläget har dock Naturvårdsverket tagit över ansvaret för utrotningsåtgärder mot landlevande invasiva främmande viltarter och vattensköldpaddan (Trachemys scripta). Naturvårdsverket har dock inte tagit över ansvaret för de andra djurarterna på EU-förteckningen till exempel sammetsgeting och nyzeeländska plattmask. Dessa arter ligger ännu på länsstyrelsen ansvar att vidta åtgärder mot om de skulle upptäckas i Sverige.

Naturvårdsverket har genom en offentlig upphandling tecknat ett avtal med Mårdhundsprojektet (Svenska Jägareförbundet) vilket innebär att både Naturvårdsverket och samtliga 21 länsstyrelser kan avropa utrotnings- och hanteringsåtgärder mot invasiva främmande ryggradsdjur på land från Mårdhundsprojektet. Ramavtalet omfattar både listade och olistade arter, vilket innebär att den länsstyrelse som vill ha hjälp med åtgärder mot till exempel mink kan, från och med 1 januari 2020 då avtalet börjar gälla, avropa åtgärder mot mink från Mårdhundsprojektet.

Rapportera fynd

Om du hittar vad du misstänker är en invasiv eller främmande art är det till stor hjälp om du rapporterar in det.

Rapportera