Revidera skogliga vägledningar och föreslå nya referensarealer

I uppdraget ingår att se över de nationella naturtypsvisa vägledningarna för livsmiljötyperna

• västlig taiga
• näringsrik granskog.

Vägledningarna har betydelse för hur läget i skogen bedöms enligt art- och habitatdirektivet och även för genomförandet av EU:s förordning för restaurering av natur som trädde i kraft 2024.

Ett syfte med att se över vägledningarna är att säkerställa att Sveriges tolkning av vad som utgör livsmiljötyperna västlig taiga och näringsrik granskog inte leder till en tillämpning som går utöver miniminivån i art- och habitatdirektivet samt EU:s förordning om restaurering av natur.

Uttolkningen av livsmiljötyperna i de svenska vägledningarna ska jämföras med uttolkningen av livsmiljötyperna i andra jämförbara medlemsstater så att svenska företags konkurrenskraft inte påverkas negativt. Via EU:s förordning om restaurering av natur kan det antas uppstå effekter på företag genom hur livsmiljötyper och referensarealer definieras, något som ingår i uppdraget att analysera.

I regeringsuppdraget ingår också att ge förslag på reviderade referensarealer för flera skogliga livsmiljötyper, som utgår från de ekologiska behoven för naturtyperna och deras typiska arter. 2024 redovisade Naturvårdsverket tillsammans med andra myndigheter analyser och förslag till referensarealer för samtliga livsmiljötyper. Naturvårdsverket kommer att i samarbete med Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet utveckla de analyser som lämnades i detta tidigare uppdrag för de skogliga livsmiljötyperna.

Hur referensarealer tas fram och definieras påverkar krav på Sverige att restaurera, återställa och inte försämra natur enligt EU:s förordning om restaurering av natur. De uttolkningar som görs av livsmiljötyperna i de två skogliga vägledningarna påverkar uppföljningen och uppskattningen av behovet av arealen av dessa livsmiljötyper.

I förslaget ska särskild hänsyn tas till hur brukad skog som idag inte är klassad som livsmiljötyp enligt EU:s riktlinjer kan bidra till livsmiljöerna för djur och växter. Hur den brukade skogen bidrar till de ekologiska behoven kan påverka hur stor areal av skog som bör räknas in i referensarealerna för livsmiljöerna.

I förslaget till referensareal inkluderas flera skogliga livsmiljöer än västlig taiga och näringsrik granskog. De livsmiljöer som omfattas är de där det finns jämförelsevis stora ekologiska behov av livsmiljöer för djur-och växtlivet. Livsmiljötyper där referensarealen bedöms vara lägre än arealerna vidtidpunkten för Sveriges EU-inträde 1995 inkluderas inte i uppdraget. För dessa är det enligt EU:s riktlinjer 1995 års areal som ska redovisas som referensareal.

Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat och näringslivsdepartementet) senast den 27 februari 2026.

En delredovisning lämnades till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 25 april 2025. Delredovisningen beskriver hur uppdraget genomförs.

Delredovising: Uppdraget att revidera vägledningar för skogliga livsmiljötyper (pdf)

Maria Bond, projektledare Regeringsuppdragsenheten
maria.bond@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket fick uppdraget i regleringsbrevet för 2025 genom regeringsbeslut den 19 december 2024:

Regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Naturvårdsverket (esv.se)

Aktuella vägledningar för de skogliga naturtyperna:

Naturvårdsdirektivens arter och naturtyper

Läs mer om hur Naturvårdsverket arbetar med art- och habitatdirektivet (EU-direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer och vilda djur och växter):

Natura 2000 i Sverige

Läs mer om Naturvårdsverkets arbete enligt EU:s förordning om restaurering av natur:

Så ska förslag till Sveriges naturrestaureringsplan tas fram