Stödet för jakt är starkt samtidigt som färre löser jaktkort
2026-05-21 NYHET Samtidigt som det finns ett stabilt och brett stöd för jakt i Sverige minskar antalet personer som löser statligt jaktkort, sett över tid. Utvecklingen kan inte förklaras enbart av avgiftens storlek eller hur man betalar den, utan verkar hänga ihop med större förändringar i samhället. Det visar en ny rapport som Naturvårdsverket har beställt.
Jaktkortet är en förutsättning för att få jaga i Sverige. Antalet jaktkortslösare har minskat under en längre tid. Utvecklingen varierar mellan länen, men samtliga län visar minskningar i andelen jaktkortslösare.
– Det finns ett fortsatt starkt stöd för jakt. Det tyder på att minskningen inte beror på minskat intresse, utan på hinder i systemen runt jakten, säger Mona HansErs chef för viltanalysenheten.
Viktig finansiering av viltförvaltningen
Viltvårdsavgiften, alltså avgiften för jaktkortet, går till Viltvårdsfonden. Fonden är en viktig grund för den svenska viltförvaltningen. Den används bland annat till att följa hur viltstammarna utvecklas, bedriva viltforskning, genomföra viltförvaltningen och stödja ideella organisationer som arbetar med att utveckla jakt och viltvård i Sverige.
– Viltvårdsfonden är en grundbult i svensk viltförvaltning. Därför har antalet personer som löser jaktkort stor betydelse, både för den långsiktiga finansieringen och för att systemet ska uppfattas som rättvist och trovärdigt, säger Mona HansErs.
Flera orsaker bakom utvecklingen
Studien visar att minskningen av antalet lösta jaktkort inte kan förklaras av en enskild faktor. I stället handlar det om flera samverkande faktorer som förändringar i befolkningen, tillgång till jaktmark, förändrade viltstammar och förvaltningsbeslut.
Även praktiska saker kring betalning av avgiften, som hur aviseringar fungerar och hur enkla de digitala tjänsterna är, påverkar benägenheten att lösa jaktkort.
– Naturvårdsverket kan inte påverka alla faktorer men smidigare administration och tydligare information kan ha betydelse. Det handlar om att göra det lätt att göra rätt och ligger i linje med utvecklingsarbete som redan pågår, bland annat med Jägarregistret och digitala tjänster, säger Mona HansErs.
Många saknar kunskap om vad jaktkortet finansierar
Studien visar även att kunskapen om Viltvårdsfonden är begränsad, särskilt bland personer som inte själva löser jaktkort. Det kan på sikt påverka både legitimiteten och viljan att bidra.
– Vi ser att många inte känner till vad jaktkortet och viltvårdsavgiften finansierar. Där behöver vi bli tydligare, säger Mona HansErs
Naturvårdsverket ser rapporten som en del av ett långsiktigt arbete för att bättre förstå hur förutsättningarna för jakt och viltförvaltning förändras.
– Målet är att stärka grunden för en fungerande, accepterad och hållbar viltförvaltning i Sverige. Det är därför positivt att vi under jaktåret 2025/2026 ser att trenden verkar vända för antalet personer som löser jaktkort, avslutar Mona HansErs.
Läs mer
Kontakt
Mona HansErs, chef viltanalysenheten, 010-698 14 20, mona.hansers@naturvardsverket.se
Naturvårdsverkets uppdrag inom jakt och vilt
Naturvårdsverket är Sveriges centrala myndighet för frågor som rör jakt och viltförvaltning. Vi genomför den nationella viltpolitiken utifrån en helhetssyn där bevarande av viltarter, brukande av vilt som resurs och begränsning av viltskador balanseras. Vårt uppdrag omfattar bland annat kunskapsförsörjning, inventeringar, beslutsfattande, jägarregistret och internationell rapportering. Vi samverkar med andra myndigheter, forskarsamhället och olika intressenter.