Nya krav på luftkvalitet kan påverka alla kommuner – Naturvårdsverket lämnar förslag till regeringen
2025-11-24 PRESSMEDDELANDE Luftföroreningar orsakar fortfarande hälsoproblem i Sverige. För att fler ska kunna andas renare luft föreslår Naturvårdsverket nu skärpta krav, bättre uppföljning och ökat stöd till kommunerna när EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska införas.
Naturvårdsverket har i dag lämnat över sin slutredovisning till regeringen om hur det nya EU-direktivet om luftkvalitet bör genomföras i Sverige. Direktivet innebär tydligare och skärpta krav som ska bidra till ett långsiktigt mål om renare luft och bättre hälsa för alla.
– Att arbeta för renare luft är ett effektivt sätt att förbättra folkhälsan. Varje minskning av luftföroreningar innebär färre sjukdagar, lägre samhällskostnader och ett friskare liv för människor, säger Maria Ullerstam, chef för luftenheten på Naturvårdsverket.
Grova partiklar – fortsatt stor utmaning i Sverige
På flera platser är det fortfarande svårt att klara den gräns som är satt för att luften inte ska skada hälsan. I Sverige är det framför allt grova partiklar som är det största återstående problemet. Trafiken är den främsta källan, till stor del genom slitage av vägar, däck och bromsar.
Det här föreslår Naturvårdsverket
Skärpta miljökvalitetsnormer till 2030
Sveriges gränsvärden för partiklar och kvävedioxid behöver anpassas till EU:s nya, strängare nivåer.
Bättre uppföljning och tydligare krav på åtgärder
Luftkvaliteten ska kontrolleras mer noggrant, och kommuner som inte upprättar eller omprövar åtgärdsprogram i tid kan få sanktioner. Modellberäkningar får en större roll.
Nationell modellering för att stötta kommunerna
Naturvårdsverket föreslår en årlig nationell modellberäkning som visar luftkvaliteten ända ner på gatunivå. Det gör det lättare för kommunerna, som har det lokala ansvaret för luftkvaliteten, att se var problemen finns och vilka åtgärder som behövs.
Sverige bör inte använda direktivets undantag
Undantagen kan försämra skyddet för människors hälsa och kräver omfattande underlag. Risken är stor att Sverige inte uppfyller kraven, vilket skulle innebära extra administration för kommuner och myndigheter, utan samhällsnytta.
Stora vinster – för människor, miljö och ekonomi
EU:s luftkvalitetsdirektiv antogs 2024 och är en viktig del av arbetet för noll föroreningar till 2050. Luftföroreningar orsakar varje år hundratusentals förtida dödsfall i Europa och leder till sjukdomar som astma, hjärt- och lungsjukdomar och lungcancer.
Renare luft ger därför stora vinster – både för människors hälsa och för samhället genom minskade vårdkostnader och lägre produktionsbortfall.
Nästa steg
En delredovisning av uppdraget lämnades i maj 2025 och har varit ute på remiss. Även slutredovisningen kommer att remitteras av regeringen. Naturvårdsverket fortsätter arbetet med att revidera bestämmelserna om hur kommunerna ska genomföra mätningar och modellberäkningar. Alla krav i direktivet ska vara genomförda senast den 11 december 2026.
Läs mer
Kontakt
Matthew Ross-Jones, handläggare luftenheten, 010-698 13 01, matthew.ross-jones@naturvardsverket.se
Petter Larsson Garcia, miljöjurist industrienheten, 010-698 12 37, petter.larsson-garcia@Naturvardsverket.se
Maria Ullerstam, enhetschef luftenheten, 010-698 10 05, maria.ullerstam@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 076-495 50 41, anneli.nivren@naturvardsverket.se
Hälsomässiga och ekonomiska effekter av luftföroreningar
- Luftföroreningar bidrar till flera tusen förtida dödsfall i Sverige varje år.
- Barn är särskilt utsatta, med risk för förvärrad astma, nedsatt lungfunktion och luftvägsinfektioner.
- Luftföroreningar kostar samhället hundratals miljarder euro årligen i Europa.
- WHO uppskattar att luftföroreningar orsakar omkring 4 miljoner förtida dödsfall globalt varje år.
- I Sverige orsakar luftföroreningar skador på grödor och skog motsvarande minst en miljard kronor per år.