Utlysning av forskningsmedel för en ekosystembaserad akvatisk förvaltning

Granskad: ‎den ‎6‎ ‎maj‎ ‎2024

Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Formas utlyser gemensamt medel för forskning som syftar till att ta fram ny kunskap för att förbättra förutsättningarna för att genomföra ekosystembaserad förvaltning av akvatiska ekosystem.

Enskilda forskare eller forskargrupper bjuds in att söka medel för forskningsprojekt fördelat på upp till tre år (2025–2027). Total budget för utlysningen är cirka 40 miljoner kronor. Sista ansökningsdag var den 12 september 2024.

Syfte och målgrupper

Utlysningen syftar till att ta fram kunskap som stödjer myndigheter och andra samhällsaktörers arbete med att utveckla den ekosystembaserade förvaltningen av akvatiska ekosystem, såväl i sött som salt vatten. Kunskapsbehoven har grupperats inom tre inriktningar som med fördel kan kombineras:

A: Ekosystembaserad akvatisk förvaltning i ett systemperspektiv

B: Praktisk förvaltning av storskarv och sälarterna 

C: En effektiv, adaptiv och legitim förvaltning

De primära målgrupperna för forskningsresultaten är Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelser. Frågorna har även stor aktualitet hos kommuner, för fiskerinäringen, för turismnäringen och sportfiskarnas, jägarnas och naturvårdens organisationer, politiker som utformar svensk och internationell fiskepolitik och viltpolitik samt allmänheten. 

Behov av kunskapsstöd i verksamheten

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har viktiga roller i arbetet med att bedriva och utveckla delar av den ekosystembaserade akvatiska förvaltningen i Sverige. Det gäller bland annat förvaltningen av toppredatorer som de olika sälarterna och storskarv, vilket i sin tur är starkt kopplat till förvaltning av akvatiska miljöer i hav och sötvatten, inte minst fiskförvaltning. Länsstyrelserna (inbegripet ansvaret som vattenmyndighet) har viktiga roller i den akvatiska förvaltningen på lokal och regional nivå.

Utlysningen tillämpar följande beskrivning av ekosystembaserad förvaltning från Havs- och vattenmyndighetens projekt Ekosystembaserad havsförvaltning - Planering, förvaltning och samverkan: ”En ekosystembaserad förvaltning ska präglas av en helhetssyn på bevarande och hållbart nyttjande av ekosystemen. Det innebär bland annat att helhetssynen ska ta hänsyn till att olika arter i ett ekosystem påverkar varandra och att samspelet mellan människa och miljö ofta spänner över flera sektorer i samhället. För att den ska bygga på bästa tillgänglig kunskap och få acceptans ska den dessutom vara adaptiv (anpassningsbar) samt präglas av transparens, öppenhet och ett aktivt deltagande av en bredd av aktörer och intressenter.”

Svenska myndigheters behov av ny kunskap som stöd för att bedriva ekosystembaserad förvaltning är stort på alla förvaltningsnivåer (lokalt, regionalt, nationellt och inom EU). Ekosystembaserad förvaltning ställer höga krav på kunskap om ekosystemens funktioner och dynamik, de specifika arternas roll i ekosystemen samt kopplingar mellan arter, artgrupper och ekosystem. Det kräver även nya typer av verktyg för att öka förståelse av dynamik i näringsväven och ekosystemen, hantering av målkonflikter, effektiva deltagandeprocesser, samordning och involvering av intressenter i förvaltningen. En ekosystembaserad förvaltning kräver också system för övervakning och uppföljning av de åtgärder som förvaltningen genomför för att kunna vara adaptiv och lärande.

Denna forskningssatsning förväntas ge viktiga inspel till myndigheternas arbete med relevanta miljökvalitetsmål, havsmiljödirektivet, havsplaneringsdirektivet, art- och habitatdirektivet, förvaltningsplaner för storskarv och sälarterna, strategi för svensk viltförvaltning, strategi för svenskt fiske och vattenbruk inklusive EU:s gemensamma fiskeripolitik och nationell fiskförvaltning. Sveriges arbete inom internationella överenskommelser och organ som exempelvis HELCOM (Baltic Marine Environment Protection Commission), OSPAR Commission (Oslo and Paris conventions for protection of the marine environment of the North-East Atlantic) och ICES (International Council for Exploration of the Sea) samt målet om hav och marina resurser (SDG14) inom Agenda 2030 gynnas också.

Prioriteringar

Inom området finns behov av naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Exempel på kunskap som efterfrågas ges nedan inom de tre inriktningarna A-C utan inbördes prioriteringsordning. En ansökan kan fokusera på ett eller flera av de prioriterade forskningstemana inom inriktningarna A, B och C. Projektansökan gällande frågeställningar under A och B kan med fördel kombineras med frågeställningar som listas under C.

Inriktning A: Ekosystembaserad akvatisk förvaltning i ett systemperspektiv 

Forskningen ska ge ny kunskap för att stödja utveckling och genomförande av en adaptiv ekosystembaserad akvatisk förvaltning genom en ökad förståelse för hur olika ekosystem fungerar. Kunskapen om betydelsen av den biologiska mångfalden behöver fördjupas, i termer av ekosystemens sammansättning och funktioner, deras produktivitet och motståndskraft mot påverkan och förändringar. Detta ska leda till insikter om vilka förvaltningsåtgärder som kan stärka ekosystemens resiliens (motstånds- och återhämtningsförmåga). Dessutom behövs kunskap om dynamiken mellan arter och tillstånd i näringsväven. Forskningen bör bidra till vidareutveckling av bedömningar och åtgärder i enlighet med havsmiljödirektivets deskriptor 4 (D4), marina födovävar. Vi efterfrågar forskning om exempelvis:

  • Egenskaper i ekosystemens uppbyggnad och balansen mellan olika trofiska nivåer, inklusive mänsklig påverkan, som skapar resiliens och minskar risker för regimskiften och negativa kaskadeffekter, samt effektiva förvaltningsåtgärder för att stärka eller återskapa resilienta ekosystem.
  • Hur fiske och naturlig predation förändrar ålders- och storleksstruktur i fisksamhällen samt konsekvenserna för ekosystemens struktur och funktion.
  • Rovfiskars ekologiska funktioner i olika livsstadier och storlekar samt hur detta påverkas av fiske, naturlig predation och storleksstruktur i fisksamhällen.
  • Utveckling av indikatorer och verktyg för att adaptivt utvärdera effekten av förvaltningsåtgärder, samt för att bedöma kumulativa effekter på ekosystem och samband mellan kust- och utsjösystem.
  • Vidareutveckling och verifiering av födovävsmodeller som kan bidra till att öka förståelsen för både top-down och botten-upp processer. 
  • Betydelsen av genetisk differentiering och lokalt anpassade bestånd av till exempel fisk för förvaltningen.

Inriktning B: Praktisk förvaltning av storskarv och sälarterna 

Forskningen ska ta fram ny kunskap och nya verktyg specifikt för förvaltning av storskarv, gråsäl, knubbsäl och vikaresäl. Kunskap och verktyg ska kunna användas till att genomföra och vidareutveckla de nationella förvaltningsplanerna för arterna. För att kunna följa upp och utvärdera effekter och måluppfyllnad av olika förvaltningsåtgärder i ett adaptivt system behövs väl fungerande metodik för övervakning av populationerna. Vidare behövs utveckling av bedömningsmetodik, indikatorer och tröskelvärden som beskriver populationernas status, motståndsförmåga mot störningar samt deras återhämtningsförmåga. Vi efterfrågar forskning om storskarv och de olika sälarterna, exempelvis:

  • Födoval i förhållande till fisksamhällenas artsammansättning och storleksstruktur. Genom ökad kunskap om detta möjliggörs analyser av födovalsprocesser i olika vattenmiljöer som Östersjön, Västerhavet och för storskarv även sötvattensmiljöer. Analyser av toppredatorernas påverkan på artsammansättning och storleksstruktur i fiskpopulationerna och fisksamhällena.
  • Energibehov och födoval i relation till olika fiskarters energiinnehåll. 
  • Födovävskopplingar och kaskadeffekter kopplade till toppredatorerna i olika ekosystem. Exempelvis i vilken omfattning toppredatorerna kan bidra till en nedgång i mängden gädda och abborre vilket i sin tur medger en ökning av mängden spigg längs kusten i delar av Östersjön.
  • Utveckling av metodik för beståndsövervakning. Metodiken bör inkludera studier av arternas habitatsnyttjande i tid och rum samt migrationsmönster och effekter av detta på ekosystemen. För vikaresäl finns särskilt stora behov. Ansökningar om medel för projekt gällande mer generell utveckling av övervakning hänvisas till forskningsutlysningen

    Framtidens övervakning
  • Utveckling av populationsmodeller som tillåter prognoser och analyser av effekter av jakt och andra förvaltningsåtgärder på toppredatorernas populationer och deras bytesfisk, till exempel inför årliga beslut om jaktliga uttag.
  • Utvärdering och utveckling av förvaltningsåtgärder, som till exempel jakt, skrämsel och avstängning av vikar, för att hantera målkonflikter i förvaltningen av fisk, storskarv och sälarter.
  • Reproduktions- och migrationsmönster i en föränderlig miljö som stöd för framtida revidering av jakttider.

Inriktning C: En effektiv, adaptiv och legitim förvaltning

Forskningen ska vara till stöd för en långsiktigt hållbar, effektiv, adaptiv och legitim ekosystembaserad akvatisk förvaltning. Centralt för att uppnå en ekosystembaserad förvaltning är interaktionen mellan människa och miljö. Medvetenheten om hur vi människor påverkar havs- och sötvattensmiljöer och vice versa behöver öka på alla nivåer. Detta inkluderar utveckling av verktyg för hantering av olika resurser, målkonflikter och avvägningar mellan olika ekosystemtjänster.

Det finns även behov av nya besluts- och deltagandeprocesser, samt samordning och involvering av intressenter i förvaltningens alla steg. Forskningen ska bidra med kunskap som ger förutsättningar för lärande, delaktighet och samverkan mellan olika aktörer i genomförandet av en ekosystembaserad akvatisk förvaltning. Vidare ska forskningen kunna ge svar på vilka åtgärder som har potential att implementeras i förvaltningen så att önskad effekt uppnås. Vi efterfrågar forskning om en rad perspektiv, exempelvis:

  • Förvaltningsperspektivet: Förutsättningar att utveckla och implementera en legitim och adaptiv ekosystembaserad akvatisk förvaltning som tar hänsyn till juridiska, organisatoriska och resursbaserade aspekter på olika nivåer samt bidrar till att öka förmågan att hantera olika ekologiska, ekonomiska och sociala utmaningar. 
  • Demokrati/samverkansperspektivet: Utveckling av inkluderande och rättvisa dialog- och samverkansprocesser med förmåga att hantera intressekonflikter och osäkerhet, ansvarsfördelning mellan aktörer, och som bidrar till förbättrat kunskapsutbyte/lärande på kort och lång sikt samt samordnad uppföljning av åtgärder inom den ekosystembaserade akvatiska förvaltningen.
  • Socioekonomiska analyser: Socioekonomiska eller sociala analyser av effekten av ekosystemförändringar och förvaltningsåtgärder, inklusive deras påverkan på kustsamhällen och ekosystemtjänster. Hantering av målkonflikter, inklusive konflikter mellan djur och människor, men även mellan olika grupper/intressen i samhället. Lärdomar kan med fördel dras från studier av andra artgrupper inom viltförvaltningen. 
  • Attitydundersökningar: Attityder och värderingar hos intressenter gentemot storskarv och sälarter, samt analys av hållbart nyttjande av dessa arter och deras socioekonomiska betydelse för jakt, fiske, friluftsliv och turism, inklusive livsmedelssäkerhet och handelsrestriktioners påverkan. Lärdomar kan med fördel dras från studier av andra artgrupper inom viltförvaltningen.
  • Kunskapsproduktion: Metoder för inventering, vetenskaplig verifiering och användning av lokal och traditionell kunskap i olika stadier av förvaltningscykeln som kan bidra till att stärka implementeringen av den akvatiska ekosystembaserade förvaltningen. 
  • Kommunikationsvetenskap: Design och utvärdering av olika kommunikationsinsatser för att engagera och informera intressenter på olika nivåer i den ekosystembaserade förvaltningen.

Utmaningarna inom respektive forskningsinriktning är stora och mångfacetterade, och såväl intra- som interdisciplinär forskning efterfrågas. Transdisciplinär forskning som är gränsöverskridande mellan forskarvärlden och det övriga samhället välkomnas också. Inom samtliga forskningsområden är samarbete och samskapande initiativ mellan flera forskare eller forskargrupper och mellan forskare, förvaltare och andra intressenter angeläget. Då många av forskningsområdena avser arter som rör sig över stora geografiska områden är även projekt i samverkan med forskningsaktörer i andra länder önskvärt. 

Det finns etablerade forum inom förvaltningen som kan nyttjas. Till exempel aktörsforum för säl och skarv (1), regionala beredningsgrupper för ekosystembaserad fiskförvaltning av kustområden, utsjön och inlandsvatten (2) samt samverkansstrukturer för ekosystembaserad havs-, vatten- och fiskförvaltning. Dokument med koppling till utlysningens frågeställningar listas nedan.

Genom Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag att på prov genomföra fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen etableras försöksområden vilka eventuellt kan lämpa sig för jämförande studier. 

Total budget för utlysningen är cirka 40 miljoner kronor. Forskare kan söka medel för forskningsprojekt fördelat på upp till tre år (2025–2027). För flera forskningsfrågor kan det finnas behov av jämförande studier och experimentella ansatser med fältstudier i olika försöksområden som kan behöva längre tid och större budget än till exempel mer teoretiska studier och enkätstudier. Därför välkomnas både större och längre projekt såväl som mindre och kortare projekt. För att ge en fingervisning om storleksordningen på tidigare beviljade forskningsprojekt inom Miljöforskningsanslaget kan nämnas att treåriga projekt i genomsnitt erhållit cirka 4 miljoner kronor (inklusive overhead/indirekta kostnader) under de senaste åren.

Målsättningen är att finansiera flera projekt inom var och en av de tre inriktningarna A-C och att åtminstone cirka 1/4 av budgeten ska fördelas till varje inriktning. Ansökningar av tillräckligt god kvalitet kommer att prioriteras så att en välavvägd och samlad portfölj av projekt av olika omfattning och längd inom alla inriktningar beviljas. 

Praktiska anvisningar

Det är viktigt att relevansen och den praktiska nyttan för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens förvaltning tydligt framgår av ansökan genom beskrivning av projektets koppling till olika mål, direktiv, strategier, förvaltningsplaner, regeringsuppdrag med mera.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer.  Sökande och medsökande ska ha uppfyllt sina förpliktigelser i tidigare forskningsprojekt hos Naturvårdsverket senast sista ansökningsdag för utlysningen. Annars avslås ansökan av formella skäl.

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i årliga forskningskonferenser av relevans för finansiärerna, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer. Forskare som beviljas medel kommer rapportera enligt Naturvårdsverkets regler.

Tidplan

Sista ansökningsdag: 12 september 2024 klockan 14.00

Beslut om finansiering: januari 2025

Beviljat projekt startar: mars 2025

Så söker du

Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via Naturvårdsverkets ansökningsportal Prisma. I ansökan anges om forskningen gäller inriktning A, B eller C, eller en kombination av dessa. Se Naturvårdsverkets instruktioner till både sökande och granskare. Se också Naturvårdsverkets policy för vidareutnyttjande av data och information.

Kontakt

Jenny Lindström, Havs- och vattenmyndigheten
Tel: 010-698 60 61
E-post: jenny.lindstrom@havochvatten.se

Emma Sernland, Havs- och vattenmyndigheten
Tel: 010-698 62 70
E-post: emma.sernland@havochvatten.se

Karin Hansen, Naturvårdsverket
Tel: 010-698 13 28
E-post: karin.hansen@naturvardsverket.se

Anders Lundvall, Naturvårdsverket
Tel: 010-698 12 27
E-post: anders.lundvall@naturvardsverket.se

Thomas Nilsson, Formas
Tel: 08-775 40 63
E-post: thomas.nilsson@formas.se

  1. Nätverket samordnas av Havs- och vattenmyndigheten och består av representanter från myndigheter, länsstyrelser och kommuner, samt intressenter från yrkesfiske, sportfiske, fågel, jakt - och naturvårdens organisationer.
  2. Beredningsgrupperna samordnas av Havs- och vattenmyndigheten och består av representanter från länsstyrelserna samt från Jordbruksverket och SLU Aqua. Grupperna är uppdelade geografiskt, tre för kustområden, en för utsjöområden och en för de stora sjöarna.