Bidrag

LONA – Lokala naturvårdssatsningen

Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, är ett bidrag som ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. Via LONA finns möjlighet att få upp till 50 procent i bidrag för att genomföra projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa.

Ansök direkt

Vem får söka?

Kommuner kan ansöka om LONA-bidrag, men olika lokala aktörer kan initiera projekt.

Vad kan jag söka för?

Lokala naturvårdsprojekt, våtmarksprojekt och pollineringsprojekt.

Ansökningsperiod

Sista ansökningsdag är 1 december 2021.

LONA är den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård.

Inom LONA finns tre bidragsområden – ordinarie LONA, LONA våtmark och år 2020–2022 även pollineringsprojekt inom LONA. Det som skiljer områdena åt är att våtmarksprojekt inom LONA kan beviljas bidrag med upp till 90 procent, medan bidrag inom pollinering och ordinarie LONA kan ges med upp till 50 procent av bidragsberättigade kostnader.

Vem får söka?

Det är kommuner som kan ansöka om LONA-bidrag, men olika lokala aktörer, till exempel intresseorganisationer, kan initiera projekt. Projekten genomförs antingen i kommunens egen regi eller av en lokal aktör som tecknat avtal med kommunen.

Det är alltid kommunen som är ansvarig – från ansökan fram till slutrapportering.

Vad kan jag söka för?

Nyckelord för LONA-satsningen är naturvårdsnytta, lokala initiativ, friluftsliv, samverkan, folkhälsa, tätortsnära natur och tillgänglighet. Projekt inom följande kategorier kan få stöd:

  • Kunskapsuppbyggnad.
  • Framtagande av underlag, till exempel kommunala naturvårdsprogram.
  • Områdesskydd.
  • Vård och förvaltning av områden, naturtyper och arter, inklusive åtgärder som främjar friluftsliv i natur- och kulturmiljö.
  • Restaurering av områden, naturtyper och bestånd av arter.
  • Information, folkbildning och annan kunskapsspridning.
  • Restaurering, anläggande av våtmarker och annat förberedelsearbete inför detta arbete.

LONA – Våtmarksprojekt

LONA – Pollineringsprojekt

Så ansöker du

Ansökan gör du i LONA-tjänsten (tidigare Lona-registret). Se användarmanualen för LONA-tjänsten för vidare beskrivning om hur du går tillväga.

Utöver att fylla i samtliga uppgifter i ansökansformuläret, måste även ett underskrivet exemplar av ansökan skickas till din länsstyrelse (om det sker digitalt eller per post varierar från län till län – se mer på länsstyrelsens hemsida). Det underskrivna exemplaret är den formella ansökan. Det finns även en FAQ där vanligt förekommande frågor kring LONA-tjänsten är besvarade.

LONA-tjänsten (tidigare LONA-registret)

Användarmanual för LONA-tjänsten (tidigare LONA-registret) (pdf 2 MB)

Frågor och svar om LONA-tjänsten (tidigare LONA-registret) (pdf 340 kB)

Medfinansieringsintyg (docx 22 kB)

Aktuella ansökningstider

Sista dag kommuner kan skicka in ansökningar till länsstyrelsen är den 1 december 2021. Ansökningsomgången omfattar samtliga projektområden inom LONA (ordinarie, våtmark och pollinatörer) och gäller projekt med start år 2022.

Tilldelningen av medel till LONA-bidrag är beroende av den budget som riksdagen beslutar om och kan därför variera från år till år.

OBS: Är du initiativtagare så bör du kontakta din kommun i god tid innan den 1 december, eftersom det är kommunen som skickar in ansökan till länsstyrelsen.

Vägledning och kraven för bidrag

I vägledningen finns bland annat information om ansökningsprocessen, utbetalning och redovisning. Kraven för bidrag till lokala naturvårdsprojekt beskrivs i en förordning.

Förordningsförändring

Den 12 april 2021 började ett antal ändringar i LONA-förordningen att gälla.

”I 1 § 7 LONA-förordningen anges att restaurering och anläggande av våtmarker ska ha som syfte att minska utsläppen av växthusgaser, gynna biologisk mångfald, minska övergödningen, åstadkomma anpassningar till ett förändrat klimat, eller stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden eller öka tillskottet till grundvattnet. Vidare anges uttryckligt att restaurering eller anläggande av våtmarker även omfattar återvätning av torvmark. Vattenhushållande syfte är alltså inte längre ett krav för våtmarksrestaurering/-anläggning. Punkterna i 1 § 7 görs i stället likvärdiga.

Vidare tog följande skrivningen i 7 § andra stycket LONA-förordningen bort. ”Vid konkurrens mellan olika ansökningar ska företräde ges åt åtgärder som ger förutsättningar för en förbättrad vattenförsörjning”. Förändringen innebär att ansökningar som ger förutsättningar för en förbättrad grundvattenbildning inte längre behöver prioriteras framför andra ansökningar om konkurrens uppstår. Det är bedömningar av miljönyttan som avgör.”

Förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (Riksdagens webbplats)

Vägledning om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (pdf 248 kB)

Redovisa senast den 1 mars

Projekt som får bidrag ska redovisa sin verksamhet varje år senast den 1 mars året därpå. Kommunen ska då upprätta en verksamhetsrapport som redovisar vilka åtgärder som genomförts med hjälp av bidraget. Kommunen ska lämna rapporten till länsstyrelsen.

Förvaltning av projektens resultat

När man planerar och genomför ett projekt bör man redan från början tänka igenom hur resultaten av projektet ska förvaltas efter projekttidens slut. Vem som ansvarar för det fortsatta arbetet är viktigt att tydliggöra liksom dess kostnad och finansiering. Erfarenheterna av projekten kan även främja övrigt naturvårdsarbete i en kommun. Om projektet består av kunskapsutbyggnad eller framtagande av underlag i form av till exempel inventeringar, naturvårdsprogram, åtgärdsprogram eller underlag för naturreservat, är det viktigt att materialet används i kommunens fortsatta arbete. Innebär projektet bildande av ett natur- eller kulturreservat bör den framtida förvaltningen och kostnaden finnas med i planeringen från början.

Vård och förvaltning av områden, naturtyper eller arter kan ibland vara engångsinsatser, men består oftast av kontinuerligt arbete. Man bör ha klargjort vem som ansvarar och bekostar drift och underhåll av anläggningar, till exempel spänger, stigar och fågeltorn i framtiden. På samma sätt bör man säkerställa den framtida biologiska skötseln. En ansökan om restaurering av ett område bör därför innehålla planer för hur området ska bevaras och skötas för att inte på nytt förfalla eller växa igen. En restaurering av en hagmark kräver till exempel kontinuerlig hävd i framtiden. Ett avtal med en brukare kan vara ett sätt att säkra den framtida skötseln av ett sådant område. Informationsinsatser och kunskapsspridning kan också innebära ett fortsatt ansvar och arbete. Det kan vara informationstavlor som behöver hållas i gott skick, foldrar som ska spridas på olika sätt eller en naturskolas fortsatta verksamhet.

Kontakt

Är du initiativtagare och vill att kommunen tillsammans med dig ska söka LONA-bidrag? Eller har du frågor kring hur man använder LONA-tjänsten? Kontakta din kommun för att få stöd kring LONA eller diskutera din projektidé. 

Arbetar du på en kommun och har frågor om hur du ansöker, hur det går med inlämnad ansökan, om uppföljning eller slutrapporten? Kontakta LONA-samordnaren på din länsstyrelse:

Kontaktpersoner på länsstyrelserna för LONA (pdf 103 kB)

Är det tekniskt fel i LONA-tjänsten, till exempel driftsstopp eller buggar? Har du utvecklingsförslag gällande LONA-tjänster? Mejla då till:

LONA-support@naturvardsverket.se