Fjällräv, antal föryngringar i Sverige, Norge och Finland
Fjällräven är idag klassad som starkt hotad i Sverige och trots fredning sedan 1928 har arten haft svårt att återhämta sig. De senaste 20 åren visar dock att insatta åtgärder för att bevara fjällräven ger önskad effekt.
Tillväxten speglar förekomsten och variationen av smågnagare
Under inventeringen 2025 bekräftades totalt 97 kullar inom Fennoskandia, med 56 i Sverige, 38 i Norge och 3 i Finland. Det totala antalet vuxna individer beräknas i och med det uppgå till 526 stycken. Resultatet från årets inventering är något lägre än förra årets, men totalt sett visar den fennoskandiska fjällrävspopulationen en mycket positiv utveckling de senaste 20 åren.
År 2000 var populationen nere på endast 40–60 individer, men sedan dess har populationen ökat tack vare flertalet insatta åtgärder. Årets resultat visar att det fortfarande finns behov av bevarandeåtgärder för att stärka tillväxten av populationen. Åtgärderna innefattar bland annat utfodring vid lyor som jämnar ut tillgången på mat under år med låg smågnagartäthet och rödrävsjakt som bidrar till minskad konkurrens och minskad risk för sjukdomar, såsom skabb. Med åtgärder som dessa ges arten en chans att öka i antal och förhoppningsvis slutligen nå en långsiktigt hållbar nivå.
Årets rapport visar också att inaveln ökar inom flera delpopulationer, något som ställer ökade krav på genetisk uppföljning och förstärkning. Med fler fjällrävar skulle avstånden mellan delpopulationerna minska och genflödet öka, vilket är en önskvärd effekt som motverkar inaveln.
Samverkan mellan Sverige, Norge och Finland
I syfte att samarbeta länderna emellan tecknades det 2015 en avsiktsförklaring gällande fjällräven mellan Miljödepartementet i Sverige och Klima- och miljødepartementet i Norge. Sedan 2023 finns det också en avsiktsförklaring ifrån Miljöministeriet i Finland som innebär att Finland numera också är delaktiga i övervakningen av och åtgärdsprogrammet för fjällräv.
Samarbetet går ut på att arbeta utifrån gemensam metodik och syftar till att få mer jämförbara data mellan länderna. Det ger en tydligare bild över hela den fennoskandiska populationen, vilket underlättar arbetet med att bevara fjällräven.
Därtill samarbetar också länderna med framställandet av den årliga inventeringsrapporten, som också Finland anslöt sig till 2022. I den redovisas resultatet för ländernas separata delpopulationer och den gemensamma fennoskandiska populationen.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Årliga inventeringar av fjällräv
Inventeringen görs årligen och går ut på att räkna antalet kullar (föryngringar). Den genomförs i två perioder under året, vintern och sommaren, och fyller två olika syften. På vintern besöks lyor för att undersöka om det finns tecken på aktivitet och på sommaren återkommer man till de lyor som har visat tycken på aktivitet under vintern, för att bland annat fastställa eventuella föryngringar och storlek på kullar.
För att en föryngring ska inkluderas i den årliga sammanställningen krävs det att observationen är bekräftad av fältpersonal. Den totala populationen vuxna fjällrävar (individer på ett år eller äldre) beräknas sedan med hjälp av en beståndsmodell som också fångar upp det troliga antalet individer som inte har observerats under själva inventeringen.
Koordineringen av inventeringen och sammanställningen av årsrapporten i Sverige utförs av Naturhistoriska riksmuseet på uppdrag av Naturvårdsverket. Fältarbetet utförs av både länsstyrelserna och personal kopplade till det forskningsprojekt som Stockholms universitet har arbetat med gällande fjällräv sedan många år tillbaka. Rapporten är således ett resultat som inkluderar både berörda länsstyrelsers och Stockholms universitets inventeringsresultat.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket