Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år

Svenska befolkningens konsumtions klimatpåverkan är stor, men utsläppstrenden är nedåtgående.

      Omkring 8 ton per person och år

      De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen är cirka 8 ton per person och år. Detta motsvarar en minskning av per capita-utsläppen på 35 procent sedan 2008 jämfört med pandemiåret 2020. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser och i andra länder.

      Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och i andra länder

      Cirka tre femtedelar kommer från hushållens konsumtion

      Cirka 60 procent av utsläppen år 2020 kommer från hushållens konsumtion och resterande 40 procent från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

      Endast hushållens årliga konsumtion står för nästan fem ton växthusgaser per person enligt det konsumtionsbaserade beräkningssättet. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras. Privatpersoner kan främst bidra till utsläppsminskningar genom att göra färre internationella flygresor, minska sin köttkonsumtion samt välja transportslag med lägre klimatpåverkan för vardagsresande.

      Hushållens konsumtion kan delas in i fyra stora konsumtionsområden:

      • Transporter
      • Livsmedel
      • Boende
      • Övrigt.

      Sedan 2008 har utsläppen per capita från livsmedel minskat med cirka 18 procent. Utsläppen per capita från boende har under samma period minskat med 36 procent. Transporter och övrigt har båda minskat med 29 procent under samma period. Den största minskningen av utsläpp från hushållen har skett inom konsumtionsområdet transporter. Där har växthusgasutsläppen per capita minskat med 47 procent under perioden 2008–2020 och 23 procent under året 2019–2020. En stor del av minskningen under året 2019–2020 går att koppla till Covid 19-pandemin. Hushållens övriga utsläpp per capita har minskat med 36 procent under åren 2008–2020.

      Konsumtionsbaserade utsläpp 2020.

      Det är viktigt att beakta att hushållens transporter inte fångar den totala klimatpåverkan från internationella flygresor. Det beror på att mellanlandningar inte kan tas med i modellen då utsläppen baseras på tankat flygbränsle i Sverige för plan med en destination utanför Sveriges gränser. Att höghöjdseffekten inte är medräknad i denna beräkningsmodell bidrar också till att en betydande del av den totala klimatpåverkan från internationellt flyg saknas.

      Flygets klimatpåverkan

      Tre femtedelar av de totala utsläppen kommer ifrån hushållen, de resterande två femtedelarna kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar. Offentlig konsumtion utgörs av de varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet. Investeringar är utsläpp kopplade till inköp av byggnader, maskiner, datorer, värdeföremål och lagerinvesteringar.

      Figuren visar Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp 2020 - andelar per konsumtionsområde.

      Utsläpp kan beräknas på flera olika sätt

      Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används.

      De konsumtionsbaserade utsläppen är i absoluta tal relativt osäkra i jämförelse med de territoriella utsläppen. Skattningen av konsumtionsutsläppen blir också mer osäker när de bryts ner på en mer detaljerad nivå, speciellt för utsläpp i utlandet. Du kan läsa mer om detta och om metoden för konsumtionsbaserade utsläpp under fliken Om data och metod.

      Här kan du läsa mer om varför utsläpp beräknas på olika sätt och varför konsumtionsbaserade utsläpp är ett värdefullt kompletterande perspektiv:

      Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Statistikmyndigheten SCB