Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är 82 miljoner ton. 57 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.

    Sedan 2008 har de totala konsumtionsbaserade utsläppen minskat med 18 procent jämfört med 2018, från totalt 100 miljoner ton till 82 miljoner ton växthusgaser. Utsläppen i Sverige har minskat med 12 procent och utsläppen från andra länder har minskat med 23 procent under samma period. 

    Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår till följd av svensk import utgör en stor och växande andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp. De totala konsumtionsbaserade utsläppen har varierat mellan åren med en tydlig minskning i samband med den finansiella krisen år 2009.

    Utsläpp från total slutlig användning 2018

    utslapp-fran-total-slutlig-anvandning-2018.jpg

    Storleken på de utsläpp som sker i andra länder beror på hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är och hur stor utsläppsintensiteten i landet är där produktionen sker. 

    Det är viktigt att komma ihåg att utsläppsberäkningarna är modellbaserade vilket gör att utsläppen i andra länder till följd av Sveriges import är osäkra. Du kan läsa mer om metod och beräkningssätt under fliken Om data och metod på denna sida.

    Importen har stor påverkan på utsläppen

    Vi importerar såväl slutprodukter (till exempel kläder, skor och elektronik) som insatsvaror (till exempel råmaterial, delkomponenter och energi) och tjänster (till exempel transporter och banktjänster), som behövs för att producera varorna vi använder i Sverige.

    Över 80 procent av importen till Sverige kommer från länder i Europa. Framför allt importerar vi mycket från Tyskland som är vår största handelspartner.

    Utsläppsintensiteten påverkar utsläppen från utlandet

    Utsläppsintensitet definieras som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är ett grovt mått på hur utsläppsintensiv produktionen är i ett land i genomsnitt. Utsläppsintensiteten beror bland annat på energikällor och reningsteknik som finns i landet och dessa kan skilja sig mycket åt mellan olika länder. 

    En ökning av import från ett land med hög utsläppsintensitet påverkar mängden utsläpp som sker i andra länder mer än om importökningen sker från länder med lägre utsläppsintensitet.

    Flera olika faktorer kan bidra till att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser som sker i andra länder minskar:

    1. Vi importerar mindre från länder med hög utsläppsintensitet
      Exempel: Ryssland har förhållandevis höga utsläpp i förhållande till BNP, jämfört med många andra importländer och med Sverige. Därför har en förändring av importen från Ryssland ett stort genomslag på utsläppen.

    2. Utsläppsintensiteten har minskat i länder som från början haft hög intensitet
      Exempel: Minskad utsläppsintensitet inom ett land som från början haft höga nivåer påverkar resultatet ytterligare. Ett exempel är Kina där utsläppsintensiteten minskar.

    3. Utsläppsintensiteten i Sverige har minskat
      Exempel: I Sverige har det skett en nedgång i utsläppsintensitet. Minskningen har skett i många branscher, men är särskilt stor i industrisektorerna och då speciellt inom gruvnäringen, pappers- och massaindustri samt tryckerier och från produktion av el- och fjärrvärme.

    Utsläpp kan beräknas på flera olika sätt

    Ett konsumtionsbaserat sätt att beräkna utsläpp är ett av tre olika sätt som används för att beräkna utsläppen av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilket sätt som används.

    De konsumtionsbaserade utsläppen är osäkra och skattningen av utsläpp bli mer osäker när de bryts ner på en mer detaljerad nivå, speciellt för utsläpp i utlandet. Du kan läs mer om detta och metoden för konsumtionsbaserade utsläpp under fliken Om data och metod.

    På vår webb har vi fler sidor där du kan läsa mer om varför utsläpp mäts på olika sätt och varför konsumtionsbaserade utsläpp beräknas:

    Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

    RELATERADE MILJÖMÅL

    • Begränsad klimatpåverkan

    ANSVARIG MYNDIGHET

    • Statistikmyndigheten SCB