Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder

De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen är 93 miljoner ton. 63 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion.

      Sedan 2008 har de totala konsumtionsbaserade utsläppen minskat med 16 procent jämfört med 2019. Från totalt 110 miljoner ton till 93 miljoner ton växthusgaser. Utsläppsminskningen på 16 procent sedan 2008 gäller både de inhemska utsläppen i Sverige och de utsläpp som uppstår i andra länder.

      Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår till följd av svensk import utgör en stor och växande andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp. De totala konsumtionsbaserade utsläppen visar på en marginell, men konstant, minskning sedan 2008. Med undantag för en kraftigare minskning i samband med den finansiella krisen år 2009.

      Utsläpp från total slutlig användning 2019

      konsumtion-klimat-5.png

      Storleken på de utsläpp som sker i andra länder beror på hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är och hur stor utsläppsintensiteten i landet är där produktionen sker.

      Det är viktigt att komma ihåg att utsläppsberäkningarna är modellbaserade, vilket gör att utsläppen i andra länder till följd av Sveriges import är osäkra. Du kan läsa mer om metod och beräkningssätt under fliken Om data och metod på denna sida.

      Importen har stor påverkan på utsläppen

      Vi importerar såväl slutprodukter (till exempel kläder, skor och elektronik) som insatsvaror (till exempel råmaterial, delkomponenter och energi) och tjänster (till exempel transporter och banktjänster), som behövs för att producera varorna vi använder i Sverige.

      Över 80 procent av importen till Sverige kommer från länder i Europa. Framför allt importerar vi mycket från Tyskland som är vår största handelspartner.

      territoriella-och-konsumtionsbaserade-utslapp.png

      * Utsläpp från svenska aktörer utomlands läggs till och utsläpp från utländska aktörer i Sverige dras bort från de totala utsläppen.

      Utsläppsintensiteten påverkar utsläppen från utlandet

      Utsläppsintensitet definieras som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är ett grovt mått på hur utsläppsintensiv produktionen är i ett land i genomsnitt. Utsläppsintensiteten beror bland annat på energikällor och reningsteknik som finns i landet och dessa kan skilja sig mycket åt mellan olika länder.

      En ökning av import från ett land med hög utsläppsintensitet påverkar mängden utsläpp som sker i andra länder mer än om importökningen sker från länder med lägre utsläppsintensitet.

      Flera olika faktorer kopplade till utsläppsintensiteten kan bidra till att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser minskar:

      1. Vi importerar mindre från länder med hög utsläppsintensitet
        Exempel: Ryssland har förhållandevis höga utsläpp i förhållande till BNP jämfört med många andra importländer och med Sverige. Därför har en förändring av importen från Ryssland ett stort genomslag på utsläppen.
      2. Utsläppsintensiteten har minskat i länder som från början haft hög intensitet
        Exempel: Minskad utsläppsintensitet inom ett land som från början haft höga nivåer påverkar resultatet ytterligare. Ett exempel är Kina där utsläppsintensiteten minskar.
      3. Utsläppsintensiteten i Sverige har minskat
        Exempel: I Sverige har det skett en nedgång i utsläppsintensitet. Minskningen har skett i många branscher, men är särskilt stor i industrisektorerna och då speciellt inom gruvnäringen, pappers- och massaindustri samt tryckerier och från produktion av el- och fjärrvärme.

      Utsläpp kan beräknas på flera olika sätt

      Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används.

      De konsumtionsbaserade utsläppen är i absoluta tal relativt osäkra i jämförelse med de territoriella utsläppen. Skattningen av konsumtionsutsläpp blir också mer osäker när de bryts ner på en mer detaljerad nivå, speciellt för utsläpp i utlandet. Du kan läsa mer om detta och om metoden för konsumtionsbaserade utsläpp under fliken Om data och metod.

      Här kan du läsa mer om varför utsläpp beräknas på olika sätt och varför konsumtionsbaserade utsläpp är ett värdefullt kompletterande perspektiv:

      Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

      RELATERADE MILJÖMÅL

      • Begränsad klimatpåverkan

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Statistikmyndigheten SCB