Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år

Svenska befolkningens konsumtions klimatpåverkan är stor, men utsläppstrenden är nedåtgående.

    Omkring 8 ton per person och år

    De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen är cirka 8 ton per person och år. Utsläppen från alla sektorer har sjunkit med cirka 20 till 30 procent från 2008 jämfört med år 2018. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser men också i andra länder.

    Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i andra länder

    Cirka tre femtedelar kommer från hushållens konsumtion

    Cirka 60 procent av utsläppen kommer från hushållens konsumtion och resterande 40 procent från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostad och värdeföremål).

    Endast hushållens årliga konsumtion står för nästan fem ton växthusgaser per person enligt det konsumtionsbaserade beräkningssättet. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras. Privatpersoner kan främst bidra till utsläppsminskningar genom att göra färre internationella flygresor och minska sin köttkonsumtion samt välja transportslag med lägre klimatpåverkan för vardagsresande.

    Sedan 2008 har utsläppen från livsmedel minskat med cirka 22 procent, även övrigt och boende har minskat med 32 respektive 30 procent. Den största minskningen av utsläpp från hushållen har skett från transporter. Där har växthusgasutsläppen minskat med nästan 27 procent, 4 miljoner ton.

    Konsumtionsbaserade utsläpp 2018

    hushallens-utslapp-2018.png

    Hushållens konsumtion kan framförallt delas in i tre stora konsumtionsområden: livsmedel, transporter och övrigt. Dessa utgör tillsammans 60 procent av de totala utsläppen.

    Hushållens konsumtion kan framförallt delas in i tre stora konsumtionsområden: livsmedel, transporter och övrigt. Dessa utgör tillsammans 60 procent av de totala utsläppen.

    Det är viktigt att beakta att hushållens transporter inte fångar den totala klimatpåverkan från internationella flygresor. Det beror på att mellanlandningar inte kan tas med i modellen då utsläppen baseras på tankat flygbränsle i Sverige för plan med en destination utanför Sveriges gränser. Att höghöjdseffekten inte är medräknad i denna beräkningsmodell påverkar också.

    Flygets klimatpåverkan

    Tre femtedelar av de totala utsläppen kommer ifrån hushållen, de resterande två femtedelarna kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar. Offentlig konsumtion utgörs av de varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet. Investeringar är utsläpp kopplade till inköpet av byggnader, maskiner, datorer, värdeföremål och lagerinvesteringar.

    konsumtionsbaserade-utslapp-andelar-per-konsumtionsomrade-2018.jpg

    Figuren visar Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp år 2018 – andelar per konsumtionsområde.

    Utsläpp kan beräknas på flera olika sätt

    Ett konsumtionsbaserat sätt att beräkna utsläpp är ett av tre olika sätt som används för att beräkna utsläppen av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilket sätt som används.

    De konsumtionsbaserade utsläppen är osäkra och skattningen av utsläpp bli mer osäker när de bryts ner på en mer detaljerad nivå, speciellt för utsläpp i utlandet. Du kan läs mer om detta och metoden för konsumtionsbaserade utsläpp under fliken Om data och metod.

    På vår webb har vi fler sidor där du kan läsa mer om varför utsläpp mäts på olika sätt och varför konsumtionsbaserade utsläpp beräknas:

    Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

    ANSVARIG MYNDIGHET

    • Statistikmyndigheten SCB