Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år

Svenska befolkningens konsumtions klimatpåverkan är stor, men utsläppstrenden är nedåtgående.

    • Omkring 9 ton per person och år

      De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för den svenska befolkningen är cirka 9 ton per person och år. Utsläppen från alla sektorer per capita har sjunkit med cirka 20–30 procent från 2008 jämfört med år 2019. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser och i andra länder.

      Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och i andra länder

      Cirka tre femtedelar kommer från hushållens konsumtion

      Cirka 60 procent av utsläppen år 2019 kommer från hushållens konsumtion och resterande 40 procent från offentlig konsumtion och investeringar (till exempel investeringar i byggnader, maskiner, bostäder och värdeföremål).

      Endast hushållens årliga konsumtion står för över fem ton växthusgaser per person enligt det konsumtionsbaserade beräkningssättet. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver konsumtionsmönstren förändras. Privatpersoner kan främst bidra till utsläppsminskningar genom att göra färre internationella flygresor, minska sin köttkonsumtion samt välja transportslag med lägre klimatpåverkan för vardagsresande.

      Hushållens konsumtion kan delas in i tre stora konsumtionsområden: livsmedel, transporter och övrigt. Sedan 2008 har utsläppen per capita från livsmedel minskat med cirka 18 procent. Transporter och övrigt har båda minskat med 29 procent under samma period. Den största minskningen av utsläpp från hushållen har skett inom konsumtionsområdet boende. Där har växthusgasutsläppen per capita minskat med nästan 32 procent.

      konsumtion-klimat-3.png

      Det är viktigt att beakta att hushållens transporter inte fångar den totala klimatpåverkan från internationella flygresor. Det beror på att mellanlandningar inte kan tas med i modellen då utsläppen baseras på tankat flygbränsle i Sverige för plan med en destination utanför Sveriges gränser. Att höghöjdseffekten inte är medräknad i denna beräkningsmodell bidrar också till att en betydande del av den totala klimatpåverkan från internationellt flyg saknas.

      Flygets klimatpåverkan

      Tre femtedelar av de totala utsläppen kommer ifrån hushållen, de resterande två femtedelarna kommer ifrån offentlig konsumtion och investeringar. Offentlig konsumtion utgörs av de varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet. Investeringar är utsläpp kopplade till inköp av byggnader, maskiner, datorer, värdeföremål och lagerinvesteringar.

      konsumtion-klimat-2.png

      Figuren visar Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp år 2019 – andelar per konsumtionsområde.

      Utsläpp kan beräknas på flera olika sätt

      Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används.

      De konsumtionsbaserade utsläppen är i absoluta tal relativt osäkra i jämförelse med de territoriella utsläppen. Skattningen av konsumtionsutsläppen blir också mer osäker när de bryts ner på en mer detaljerad nivå, speciellt för utsläpp i utlandet. Du kan läsa mer om detta och om metoden för konsumtionsbaserade utsläpp under fliken Om data och metod.

      Här kan du läsa mer om varför utsläpp beräknas på olika sätt och varför konsumtionsbaserade utsläpp är ett värdefullt kompletterande perspektiv:

      Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Statistikmyndigheten SCB