Så kan torvmarker påverka växthusgasutsläpp

En orörd torvmark

Våtmarker kan lagra stora mängder kol eftersom biomassa (växtdelar) inte bryts ner på grund av de syrefria förhållandena i den fuktiga marken. Våtmarker släpper också släpper ifrån sig metan, vilket är en kraftfull växthusgas. Även om man räknar med metanutsläppen så lagrar en orörd våtmark dock mer växthusgaser än den släpper ut.

I ett orört tillstånd klassificeras torvmarkerna som våtmarker: antingen mosse, kärr eller blandmyr. En rapport från Sveriges geologiska undersökning (SGU, 2023) visar att svenska torvmarker innehåller mellan 3,6 och 4,6 miljarder ton kol.
Läs rapporten Torvvolymer och kolförråd i Sveriges torvmarker (sgu.se)

En dränerad torvmark

En dränerad torvmark släpper ut koldioxid och potentiellt även lustgas. Det beror på hur näringsrik marken är. När en torvmark dräneras på vatten övergår marken generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären. När vattennivån sänks, når syre fram till torven, som bryts ner och bildar koldioxid. Om marken är näringsrik kan det även ske betydande utsläpp av lustgas.

Därför kan återvätning vara en bra klimatåtgärd

För att minska utsläppen från de dränerade torvmarkerna är återvätning en rekommenderad metod. Återvätning innebär att tidigare grävda diken, som dränerat marken från vatten, antingen tillåts växa igen eller fylls igen genom så kallad pluggning. Dikespluggar kan bestå av exempelvis torv och kapade trädstammar som täpper igen diket och därmed höjer grundvattennivån i marken.

Vid återvätning med en grundvattennivå strax under markytan återställs de grundförutsättningar som behövs för att marken ska kunna bli en kolsänka igen, och de kollager som finns på platsen kan bevaras.