Våtmarkssatsningen 2025
Naturvårdsverkets anslag har restaurerat eller anlagt sammanlagt 43 kvadratkilometer våtmark under 2025. Totalt skapade Sverige över 48,5 kvadratkilometer våtmark med samtliga statliga bidrag. Det innebär att våtmarksytorna har ökat med över 10 kvadratkilometer mer än under 2024.
Under 2025 har våtmarker restaurerats eller anlagts runt om i landet genom Naturvårdsverkets bidrag till skyddade områden, åtgärdsprogram för hotade arter, Lokala naturvårdssatsningen (LONA våtmark), samt Skogsstyrelsens, Fastighetsverkets och Fortifikationsverkets våtmarksinsatser.
Våtmarksåtgärder har även genomförts med finansiering från Havs- och Vattenmyndighetens LOVA-bidrag och Jordbruksverkets investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder.
Resultat för Naturvårdsverkets anslag år 2025
Totalt har drygt 43 kvadratkilometer våtmark restaurerats eller anlagts genom Naturvårdsverkets bidrag. Flest åtgärder genomfördes med syftet att stärka den biologiska mångfalden (76 procent), följd av minskad klimatpåverkan (20 procent). Åtgärderna har förbättrat tillståndet för cirka 18,7 kvadratkilometer livsmiljötyper och motsvarar en utsläppsminskning på drygt 9 800 ton koldioxidekvivalenter. Totalt beräknas alla våtmarksåtgärder som utförts med statliga medel 2025 ha bidragit med årliga utsläppsminskningar på drygt 12 200 ton koldioxidekvivalenter.
Åtgärderna har även bidragit med andra viktiga nyttor, såsom främjande av rekreation, näringsretention och vattenbalansering.
Åtgärder för våtmarker i skyddade områden
Cirka 31,5 kvadratkilometer blev restaurerade under 2025 med medel från våtmarksbidraget för skyddade områden och ÅGP (Åtgärdsprogram för hotade arter). Siffran inkluderar hydrologisk restaurering, anlagda våtmarker och vegetationsåtgärder för att motverka igenväxning. Åtgärderna bidrar till att nå målen om gynnsam bevarandestatus för arter och livsmiljöer enligt restaureringsförordningen.
Den vanligaste åtgärden är hydrologisk restaurering som genomförts på 11,6 kvadratkilometer – där pluggning eller igenläggning av diken fortsatt är den vanligaste åtgärden, cirka 10,6 kvadratkilometer. Därefter följer borttagning av igenväxningsvegetation, 8,3 kvadratkilometer. Tillsammans med bete och slåtter har vegetationsrestaureringar ökat i omfattning med flera hundra hektar jämfört med 2024 och uppgår till totalt 19,25 kvadratkilometer.
Hydrologisk restaurering innebär att torrlagda våtmarker blir blötlagda igen och att markens naturliga vattentillstånd återställs.
Arter som gynnats av åtgärderna är bland annat kalkärrsgrynsnäcka, större agatsnäcka, gulyxne som lever i rikkärr, brushane, rödspov och strandpipare som trivs på strandängar samt klockgroda, lövgroda och lökgroda som återfinns i anlagda dammar eller öppna vattensamlingar.
| Livsmiljötyp | Antal åtgärder | Areal (hektar) |
|---|---|---|
| Okänd | 315 | 1 371 |
| Fuktängar | 82 | 522 |
| Öppna mossar och kärr | 70 | 448 |
| Skogsbevuxen myr | 47 | 212 |
| Rikkärr | 195 | 193 |
| Högmossar | 15 | 62 |
| Silikatgräsmarker | 9 | 54 |
| Svämängar | 4 | 35 |
| Salta strandängar | 8 | 35 |
| Lövsumpskog | 24 | 31 |
| Taiga | 18 | 28 |
| Naturligt näringsrika sjöar | 9 | 44 |
| Kransalgsjöar | 2 | 24 |
| Mindre vattendrag | 19 | 18 |
| Sandstränder vid Östersjön | 4 | 13 |
| Dynvåtmarker | 2 | 16 |
| Fukthedar | 3 | 11 |
| Övriga livsmiljötyper | 26 | 32 |
| Totalt | 852 | 3 149 |
Källa: Naturvårdsverkets BI-stöd som sammanställer data från Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Fastighetsverket och Fortifikationsverket. 100 hektar är lika med 1 kvadratkilometer.
Tabellen redovisar åtgärder för naturtyper vars påverkansområde omfattar mer än 0,1 kvadratkilometer. Alla åtgärdsområden är inte naturtypsklassade. Totalt har cirka 31,5 kvadratkilometer inom skyddade områden eller åtgärdsprogram för hotade arter restaurerats. I närmare 60 procent av det totala antalet genomförda åtgärder är livsmiljötyp okänd. Detta beror på att det är frivilligt att ange denna uppgift vid inrapportering och att livsmiljötyper inte är karterade över hela landet.
LONA våtmark (Lokala naturvårdssatsningen)
Totalt har knappt 6,3 kvadratkilometer våtmark restaurerats eller anlagts med finansiering från LONA våtmark. Merparten består av hydrologisk restaurering (cirka 5 kvadratkilometer). Våtmarker har anlagts på drygt 1 kvadratkilometer.
Åtgärder som fått bidrag 2025 har haft syftet att
- förbättra biologisk mångfald (46 procent)
- minska klimatpåverkan (34 procent)
- öka tillgång till naturupplevelser och rekreation (6 procent)
- minska risk för översvämning (5 procent)
- öka grundvattenbildning (4 procent)
- förbättra vattenkvalitet (4 procent).
Ungefär hälften av alla våtmarksprojekt inom LONA handlar om förstudier eller framtagande av kunskapsunderlag. Dessa omfattar exempelvis projekteringar, juridiska prövningar och analyser om möjliga platser att anlägga våtmarker på.
Skogsstyrelsens återvätningsverksamhet
Skogsstyrelsens arbete med återvätning har som huvudsyfte att minska avgång av växthusgaser från våtmarksområden som utdikats för att brukas som skogs- eller jordbruksmark. Under 2025 har sammanlagt 105 avtal skrivits på cirka 3,9 kvadratkilometer. Totalt har cirka 4,4 kvadratkilometer dikespluggats vilket är en stor ökning jämfört med 1,76 kvadratkilomerer föregående år. Genomförda dikespluggningar 2025 beräknas resultera i en årlig utsläppsminskning på 3 070 ton koldioxidekvivalenter.
Ta reda på mer
Det tar tid att återställa natur
Stora områden har under årtionden dikats ut, och hundratal sjöar har sänkts vilket gjort att våtmarker minskat kraftigt i utbredning. Det är framför allt förändrad hydrologi, jord- och skogsbruk, luftföroreningar och avsaknad av regelbunden skötsel som orsakar problem för våtmarkerna.
Att planera och genomföra en våtmarksrestaurering tar vanligtvis 2–3 år, med all planering, juridik, rätt väderförhållande som måste finnas för restaurering, tillgång till konsulter med mera.
I Sverige restaurerar vi idag mer våtmark än någonsin tidigare och arbetet ger effekt, exempelvis har de senaste årens våtmarkssatsningar lett till att trenden för miljömålet myllrande våtmarker har gått från negativ till neutral.
Naturvårdsverket har redovisat sitt regeringsuppdrag om framtagande av förslag till nationell restaureringsplan till Regeringskansliet. För våtmarker förslår Naturvårdsverket bland annat utökad finansiering och mer anpassade bidrag för våtmarksrestaurering samt en översyn av ersättningar för skötsel av våtmarker. Regeringen kommer nu granska och vid behov göra ändringar i restaureringsplanen innan den skickas in till EU kommission i september 2026.
Mer om våtmarker i förslag till regeringen om nationell restaueringsplan (pdf)