Klimatet och transporterna

Transporterna har stor påverkan på klimatet genom utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna. För att minska transporternas klimatpåverkan krävs en omställning som står på tre ben.

Förbränning av fossila bränslen står för det största bidraget till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. Det svenska transportsystemet är idag starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och domineras av utsläpp från vägtrafiken.

Klimatpåverkande utsläpp från vägtransporter

De klimatpåverkande utsläppen från vägtransporter beror på

  • trafikarbetet (hur många kilometer som fordon färdas)
  • hur mycket drivmedel som fordonet förbrukar i drift (fordonets bränsleeffektivitet) per fordonskilometer
  • hur stor andel av drivmedelsförbrukningen i fordonen som utgörs av förnybart eller fossilt bränsle.

Oavsett drivlina är motoriserade transporter ofta resurskrävande per utfört transportarbete, det vill säga per person- eller tonkilometer och ger upphov till energiförbrukning och klimatpåverkan.

Flygets klimatpåverkan är stor

I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flyget stod åren innan pandemin för lika stora utsläpp som hela personbilstrafiken i Sverige. Utsläpp från utrikes flyg ingår inte i de svenska klimatmålen, men att minska dessa är däremot av stor vikt för att nå de globala klimatmålen.

Flygets klimatpåverkan

Fordonets livscykel

De klimatpåverkande utsläppen från transporter beror också på hur mycket fossila bränslen som går åt under fordonets livscykel. Utöver driften av fordonet, omfattar livscykeln också aspekter som materialutvinning, tillverkning, underhåll, återvinning och skrotning av fordonet, samt anläggning, drift och underhåll av transportinfrastrukturen.

Vägar, gator, parkeringsplatser, spår, flygplatser med mera orsakar också klimatpåverkan när de byggs och underhålls. Exempelvis beräknas utsläppen av växthusgaser från produktion och underhåll av väg och järnväg till närmare 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år i Sverige.

Transporterna påverkar även miljön och människors hälsa på andra sätt, genom utsläpp av luftföroreningar, buller och intrång.

Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter

Klicka här för mer detaljer

      Hur kan transporters klimatpåverkan minska?

      En av de största utmaningarna för miljöarbetet är att minska transporternas negativa påverkan på klimatet. Klimatpåverkan från vägtransporter kan minska genom att minska trafikarbetet (körda fordonskilometer), öka energieffektiviteten (förbruka mindre energi) per fordonskilometer eller minska andelen fossil energi i drivmedelsförbrukningen.

      För att lyckas med detta krävs en omställning som står på tre ben:

      • Ett transporteffektivare samhälle.
      • Ökad energieffektivitet i fordon.
      • Högre andel förnybara drivmedel för att driva fordonen.

      Elektrifiering av fordon och en ökad användning av förnybara drivmedel kan ur ett livscykelperspektiv bidra till både utsläpp och en resursanvändning som kan behöva begränsas för att kunna nå nationella och globala mål för klimat och miljö. Det är ett av skälen till att det även behövs andra åtgärder. Infrastrukturen för transporter behöver byggas och användas så energi- och yteffektivt som möjligt och bidra till att klimatpåverkan från resor och transporter kan minska.

      Transporteffektivare samhälle – vad är det?

      Ett transporteffektivt samhälle innebär att tillgängligheten kan öka på andra sätt än med bil, lastbil och flyg. Det kan också innebära att efterfrågan på trafikarbete minskar. Till exempel genom

      • digital kommunikation
      • en samhällsplanering som främjar närhet, täthet och funktionsblandning
      • att infrastruktur för mindre energiintensiva transportsätt prioriteras så att det går snabbare och bekvämare att resa och transportera med dessa än med bil, lastbil och flyg.

      I städer och tätorter och mellan städer är förutsättningarna goda för sådan tillgänglighet med mindre klimatpåverkan.

      Ett exempel är att om en resa sker med cykel istället för bil minskar klimatpåverkan mer än om en resa sker med elbil istället för med fossildriven bil.

      Cycling is ten times more important than electric cars for reaching net-zero cities (theconversation.com)

      The climate change mitigation effects of daily active travel in cities (ScienceDirect)

      Det är viktigt att de transporter med bil, lastbil och flyg som behöver göras sker så resurseffektivt som möjligt för att begränsa både klimatpåverkan och övrig miljöpåverkan. Det uppnår vi genom att ersätta fossila drivmedel med högre andel förnybara drivmedel, och genom att de fordon som används blir mer energi- och resurseffektiva. Bilar som drivs på el innebär minskade klimatpåverkande utsläpp från transporterna under fordonets användning jämfört med fossilt drivna fordon och har bättre verkningsgrad än fossilt drivna bilar. Minskningens storlek beror på vilken elmix som används. 

      Antalet elbilar i Sverige har i det närmaste fördubblats varje år sedan 2010 och antalet laddhybrider följer ungefär samma utveckling. Sammantaget utgör elbilar och laddhybrider knappt 4 procent av den svenska bilflottan 2020. 

      Fordon på väg (pdf, trafa.se)

      Naturvårdsverkets roll

      Naturvårdsverket arbetar för ett mer hållbart transportsystem så att trafikens utsläpp, buller och övrig miljöpåverkan kan minska. Vi granskar och sprider information om utsläpp av klimatpåverkande och hälsopåverkande luftföroreningar. Vi utvecklar miljöarbetet och genomför miljöpolitiska beslut.

      Vi samverkar med andra myndigheter och aktörer i detta arbete. Bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen, Trafikanalys, Energimyndigheten, Boverket, länsstyrelserna, Fossilfritt Sverige och Konsumentverket.

      Läs mer om klimat och transporter