Fossila bränslen

Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändring. Exempel på fossila bränslen är kol, bensin, diesel och naturgas.

Naturvårdsverket ansvarar för viktiga delar i arbetet med att minska användningen av fossila bränslen. Bland annat arbetar vi med att utveckla åtgärdsstrategier och styrmedel för att minska användningen av fossila bränslen för transporter och uppvärmning. Minskningen kan ske bland annat genom energieffektivare bilar och övergång till förnybar energi, som biobränslen eller el från sol och vind.

Positivt är att man de senaste åren på allt fler håll världen runt har både insett och accepterat att vi av klimatskäl måste lämna större delen av jordens kvarvarande olje- och koltillgångar i marken.

Fossila bränslen är en rest från dåtidens djur och växter

Fossila bränslen består av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De kommer från små vattendjur och växter som dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar. Under miljontals år har dessa organiska rester täckts av allt tjockare sedimentlager och utsatts för ökande tryck och temperatur, och som då sakta omvandlats till kol, olja och gas.

Förbränning ger utsläpp av koldioxid

Vid all förbränning bildas koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid går inte att rena utan är direkt proportionella mot användningen av energin. Däremot skiljer sig koldioxidutsläppen åt mellan olika bränslen. Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin och diesel.

Förbränningen ger också utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det kan vara ämnen som svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, polyaromatiska kolväten och skadliga flyktiga organiska ämnen (VOC).

Naturgas

Naturgas ger lägst utsläpp av koldioxid per energienhet jämfört med andra fossila bränslen. Däremot finns risker för annan klimatpåverkan. Naturgas består framför allt av gasen metan som har en klimatpåverkan som är 34 gånger högre än koldioxid (utifrån FN:s klimatpanels rapport 2013). Det är svårt att helt undvika läckage av gasen. Läckagen kan göra så att klimatfördelen med naturgas minskar i jämförelse med till exempel bensin eller kol.

Naturgas har fördelen att den ger en ren förbränning med låga utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen.

Naturgas ersätts alltmer med biogas som också är metan men med förnybart ursprung. Även för biogas är det viktigt att minimera läckage.

Kol och eldningsolja

Användningen av kol för uppvärmning har nästan upphört i Sverige. Ett fåtal kraftvärmeverk har ännu inte ställt om till exempelvis bioenergi. Däremot är kolanvändningen fortfarande stor vid ståltillverkning, med koldioxidutsläpp som följd. Ny teknik för stålframställning håller därför på att utvecklas.

Internationellt byggs fortfarande nya kolkraftverk, i vissa länder som har stora egna koltillgångar eller som har storskaliga energisystem som bygger på import av kol. Priserna på el från solceller och från vindkraft har sjunkit snabbt på senare år. En allt större del av investeringarna i ny elproduktion handlar idag om solel och vindkraft. Det är ofta egentligen mer ekonomiskt fördelaktigt att investera i sådana förnybara källor jämfört med kol. På många håll har man dock en lång tradition av att använda kol, en tradition som kan vara svår att bryta. En global skatt på fossila bränslen skulle kunna åstadkomma en snabb förändring, men det är svårt att internationellt komma överens om en sådan.

I Sverige använder vi allt mindre eldningsolja och användningen förväntas upphöra inom kort.

Torv – är det ett fossilt bränsle?

Torv är ett mellanting mellan fossilt och förnybart bränsle. Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa. Den äldre mossan hamnar allt djupare, bryts delvis ner, och blir till torv. I torven finns stora mängder kol inlagrat. Torv räknas i de flesta sammanhang som ett fossilt bränsle även om det nybildas mycket snabbare än kol, olja och naturgas. Användningen av torv blir allt mindre i Sverige.