Hur bidrar Sverige till Parisavtalet?

Sverige förespråkar ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet och bidrar på flera olika sätt för att målen ska nås. Det innebär både åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom nationellt fastställda klimatmål, men även internationellt genomförandestöd till utvecklingsländer.

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges ansträngningar att leva upp till Parisavtalet för att minska utsläppen av växthusgaser.

Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Syftet med ramverket är att skapa en sammanhängande klimatpolitik för att säkerställa långsiktiga förutsättningar för att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå klimatmålen och bidra till Parisavtalets temperaturmål.

I det klimatpolitiska ramverket finns både ett långsiktigt klimatmål och etappmål på vägen mot 2045. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det betyder att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045, jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. De resterande 15 procenten kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. Det kan se olika ut, till exempel genom åtgärder i skog och mark som ökar inbindningen av koldioxid, genom tekniska lösningar som fångar in och lagrar koldioxid eller genom åtgärder i andra länder som minskar utsläppen av växthusgaser.

Eftersom Sverige är en del av EU så innebär det att Sverige även har åtaganden inom EU. I Parisavtalet är EU en part, vilket innebär att EU lämnar in en gemensamt beslutad klimatplan som alla EU:s medlemsländer står bakom. EU har beslutat om klimatmål som gäller hela unionen vilket innebär att Sverige omfattas av dessa. Klimatmålet anger att hela EU ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent jämfört med 1990 års utsläppsnivåer. Alla länder som ingår i EU måste vara med och bidra för att uppfylla klimatmålen och EU:s bidrag till Parisavtalet, inklusive Sverige. Det pågår just nu diskussioner inom EU om att höja det nuvarande klimatmålet till ett mer ambitiöst mål.

Enligt Parisavtalet har rika länder som Sverige ett ansvar att bidra med stöd till utvecklingsländer. Stödet ökar ländernas kapacitet att genomföra åtgärder för att minska utsläpp, men stärker också förmågan att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Det kallas genomförandestöd och kan innebära en rad olika saker. Sverige har idag en lång historia av att ge klimatrelaterade genomförandestöd i utvecklingsländer. Idag är Sverige, sett till per person, en av de största givarna till FN:s gröna klimatfond.

Läs mer om Sveriges internationella miljö- och klimatarbete

Sverige arbetar även aktivt med att integrera jämställdhetsaspekter i genomförandestöd. Det kan exempelvis handla om att stärka kvinnligt ledarskap och representation genom bidrag till UNFCCC för att möjliggöra för kvinnliga förhandlare att delta. Svenskt klimatbistånd genom Sida har även en kontrollfunktion för jämställdhet när de granskar internationella projekt. Den senaste statistiken visar där att 87 procent av alla bidragsåtgärder har integrerat jämställdhet i klimatåtgärder.

Det är många involverade i arbetet med internationellt genomförandestöd och bygger på samarbete mellan olika myndigheter, statligt ägda företag, icke-statliga organisationer, universitet och näringslivet.

Läs mer om Sveriges klimatarbete

Youtube video