Klövviltsförvaltning
Klövviltet ger oss möjlighet till jakt och andra naturupplevelser samt till klimatsmart kött. Mål för klövviltsförvaltningen sätts i första hand på regional eller lokal nivå. För vildsvin finns även mål på nationell nivå.
Vanligt förekommande klövvilt i Sverige är älg, rådjur, vildsvin, dov- och kronhjort. Även mufflon finns i frilevande populationer.
Klövvilt är en viktig resurs i samhället. Täta stammar av klövvilt kan dock orsaka samhällsstörningar, ekonomisk skada och påverka markanvändningen negativt. Jakt är ett viktigt verktyg för att kontrollera viltstammarna och minska risken för skador i ett landskapsperspektiv.
En livskraftig älgstam
En livskraftig älgstam är anpassad efter de regionala ekologiska förutsättningarna. Den har hög reproduktion, höga kalvvikter och äldre älgtjurar ingår som en naturlig del av populationen. En livskraftig stam har god motståndskraft mot sjukdomar.
Uppföljning av mål inom älgförvaltning - redovisning av regeringsuppdrag (pdf)
Älgen förvaltas regionalt i samverkan mellan myndigheter, organisationer, markägare och jägare som tillsammans ska skapa en uthållig älgförvaltning. I varje län finns ett antal älgförvaltningsområden där mål för förvaltningen av stammen sätts, till exempel täthetsmål. Mer information om mål för älgförvaltningen finns på länsstyrelsernas webbplats.
Är älgen hotad?
Enligt den senaste rödlistan från SLU Artdatabanken är älgen numera klassad som nära hotad i Sverige. Det innebär att arten inte är akut hotad, men att det finns tydliga tecken på en negativ utveckling som kan leda till problem på sikt.
Sedan jaktsäsongen 2015/2016 har älgstammens täthet, som mäts vid jaktstart, minskat i hela landet. Minskningen beror främst på ett högt jakttryck samt förändringar i älgens livsmiljö, till exempel skogsbruk som påverkar tillgången på föda.
Även reproduktionen har försämrats. Antalet födda kalvar har minskat stadigt sedan början av 2000-talet. Flera faktorer ligger bakom utvecklingen, bland annat rovdjur som varg och björn. Dessutom påverkar klimatförändringar, med varmare och torrare väder, både kalvarnas överlevnad och tillgången på mat.
Att älgen nu är rödlistad innebär att det är extra viktigt att följa populationens utveckling noggrant. Fokus ligger på att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning, så att älgen även i framtiden kan vara en livskraftig art och en viktig resurs.
Det är viktigt att komma ihåg att rödlistning inte automatiskt innebär att en art är fredad. Älgen kan fortfarande jagas, men rödlistan fungerar som ett underlag för beslut och prioriteringar inom naturvården.
Nationella klövviltsrådet
Rådet utgör ett samråds- och samverkansorgan på nationell nivå som diskuterar klövviltsfrågor. Rådet stöttar Naturvårdsverket i sin vägledning inom klövviltförvaltningen. Rådet består av såväl myndighetsrepresentanter från bland andra länsstyrelsen, Polisen och Jordbruksverket, men även av de intresseorganisationer som berörs av klövviltsförvaltningen. Rådet bidrar till att skapa samsyn och ett enhetligt arbetssätt men med lokala hänsyn i över hela riket.
Det nationella klövviltsrådet inrättades 2014.
Ledamöter i nationella klövviltsrådet
Ordförande
Naturvårdsverkets representant för klövviltsfrågor.
Företrädare för
Lantbrukarnas Riksförbund
Statens veterinärmedicinska anstalt
Skogsstyrelsen
Jordbruksverket
Svenska Jägareförbundet
Länsstyrelsen
Sveriges Jordägareförbund
Svenska Samernas Riksförbund
Skogsägarföreningarna
Sveriges lantbruksuniversitet
Nationella viltolycksrådet
Skogsindustrierna
Jägarnas Riksförbund
Livsmedelsverket