Jakt på klövvilt
I Sverige räknas älg, hjort, vildsvin, rådjur och mufflon som klövvilt. Klövviltet är en viktig naturresurs som förvaltas genom jakt.
Älgen dominerar både vad gäller utbredning och antal, men även ekonomiskt. Varje år skjuts runt 90 000 älgar i landet. Kronhjort och dovhjort finns numera i stora delar av södra och mellersta Sverige och ökar i första hand i utbredning. Kronhjorten sprider sig även i delar av norra Sverige. Vildsvinen ökar snabbt i antal och har numera etablerat sig i nästan hela södra och mellersta Sverige.
Klövviltet är en viktig naturresurs som förvaltas genom jakt. Framför allt i södra Sverige har jakten och klövviltsförvaltningen ekonomisk betydelse för markägare som bedriver så kallat viltbruk. Stora populationer av vilt kan orsaka påtagliga skador för skogs- och jordbruket samt i trafiken.
Vilka regler gäller för jakt på klövvilt?
Den som äger mark har också rätt att jaga på marken. Det går också att överlåta eller upplåta jakträtten till andra. Ibland kan jakten begränsas av andra bestämmelser, till exempel finns regler om skottlossning inom detaljplanelagt område.
Med jakträtten följer ett ansvar att förvalta viltstammarna. Jakten måste också anpassas efter tillgången på vilt. Man måste alltid ha tillgång till en särskilt tränad hund för eftersök som kan spåra upp skadat vilt. Om det behövs ska eftersökshunden vara på plats inom två timmar.
Du måste ha tagit svensk jägarexamen för att få tillstånd från polisen att inneha jaktvapen i Sverige, men det finns undantag. En person som idag har licens för jaktvapen där licensen är utfärdad före 1985 behöver inte avlägga jägarexamen. Det finns också undantag för vissa utländska jägare. För att få jaga måste du också ha betalat viltvårdsavgift. Ungdomar under 18 år som inte innehar jaktvapen behöver inte betala avgift.
Vid jakt är det endast tillåtet med terrängkörning (att framföra motordrivet fordon i terräng) i samband med hämtning av björn, älg, hjort eller vildsvin till lämpligast belägna bilväg.
Tillåtna vapen och fångstmetoder
Naturvårdsverket ger ut föreskrifter om vilka vapen och redskap som får användas vid jakt på olika typer av vilt. Detta gäller både skjutvapen och fångstredskap. För skjutvapen beslutar Naturvårdsverket om vilka kalibrar som krävs för jakt på dessa arter. Godkända fångstredskap finns för vildsvin.
När får man jaga?
Det är regeringen som beslutar om vilka arter som får jagas och när. Det finns olika jakttider för olika arter och de varierar mellan olika delar av landet. Vilka arter som får jagas och vilka jakttider som gäller framgår av jaktförordningens bilagor 1–4. Utöver de ordinarie jakttiderna tillåts ibland skyddsjakt för att förhindra skador. För detta krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda.
Särskild information om afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. ASF lyder under epizootilagen och är ett mycket motståndskraftigt virus som överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Sjukdomen har ännu inte förekommit Sverige men förekommer i vårt närområde då utbrott har skett på flera ställen i Europa. ASF skulle kunna orsaka stor skada bland tamgrisar och vildsvin och den kan vara mycket kostsam att bekämpa (Källa: SVA och Jordbruksverket).
Filmen nedan är publicerad av European Food Safety Authority (EFSA) och sammanfattar mer information om ASF. Filmen är på engelska.
Vad jägare kan göra
För att förhindra att sjukdomen kommer till Sverige behöver vi alla hjälpas åt med vissa åtgärder. Jägare kan bland annat bidra genom att tänka på att inte slänga matrester i naturen och att rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Vid deltagande på jaktresa utomlands är det viktigt att tänka på följande för att minska risken för smittspridning:
- Var mycket noga med rengöring av utrustning, kläder och stövlar innan återresa till Sverige. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Glöm inte rengöra ev. jakthundars utrustning och att tvätta hunden ren.
- Inte ta med kött eller obehandlade troféer till Sverige.
- Inte besöka grisbesättningar inom 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländska grisbesättningar.
- Inte jaga, hantera foder för vildsvin eller besöka en utfodringsplats för vildsvin inom 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländska grisbesättningar.
Mer information om afrikansk svinpest
Jakt på älg och kronhjort
Det finns särskilda regler som gäller för jakt på älg och kronhjort.
Älg och kronhjort jagas inom licensområden eller skötselområden där det finns en skötselplan som styr hur många djur som får skjutas. I Skåne jagas även kronhjorten inom så kallade kronhjortsområden. När man jagar älg och kronhjort krävs kulgevär som kan laddas med patroner i klass 1.
Var och när får man jaga älg?
I Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och delar utav Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs län börjar älgjakten den 1 september, i övriga delar av landet den 8 oktober. Älgjakten får som längst pågå till den 31 januari.
Om möjligheterna att uppnå beslutade mål inom länet avseende skadenivåer på skog och trafik orsakade av älg inte försvåras, får länsstyrelsen i län där jakten ska börja den 1 september besluta om uppehåll i jakten om en period om högst 14 dagar under älgens parningstid. För områden som är belägna i Jämtlands län på renbetesfjällen, i Västerbottens län ovanför odlingsgränsen och i Malå sameby samt i Norrbottens län ovanför lappmarksgränsen får länsstyrelsen i respektive län besluta om uppehåll i jakten om det behövs med hänsyn till renskötseln eller snöförhållanden.
Älg får jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.
Vid jakt efter älg ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.
För jakt som sker utanför licens- och älgskötselområden och som endast avser älgkalv är jakttiden fem dagar. Jakttidens början ska vara densamma som den som gäller i det älgförvaltningsområde i vilken jakten ska ske.
Fällavgift ska betalas för alla fällda älgar, även kalvar. För områden som länsstyrelsen har registrerat för jakt efter älg ska jaktresultatet anmälas inom två veckor efter jakttidens utgång, även om ingen älg har fällts. Om en älg har fällts ska detta dock anmälas inom två veckor efter det att djuret fälldes.
Om älg fälls i andra fall än inom områden som länsstyrelsen har registrerat för jakt efter älg ska jakträttshavaren anmäla detta till länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång eller, om djuret fälls under annan tid med stöd av särskilt tillstånd, inom två veckor efter det att djuret fälldes.
Från den 21 augusti till 31 januari är det tillåtet att använda jakthund som är lämpad för älgjakt.
Jakt för att förebygga skador
Årskalv av älg som uppträder vid fält med oskördad gröda, får jagas om det behövs för att förebygga skada, om länsstyrelsen inte föreskrivit annat den 1 augusti till den särskilda älgjaktstidens början enligt bilaga 2 jaktförordningen (1987:905).
Var och när får man jaga kronhjort?
Kronhjort jagas främst inom skötselområden enligt en skötselplan som länsstyrelsen godkänt. I Skåne krävs dock ett särskilt tillstånd (licens) för att få jaga kronhjort inom kronhjortsområde, och jakten får bara bedrivas under tider som bestäms år från år av länsstyrelsen.
Skåne län, utanför kronhjortsområden
- Kronhjort den 8 oktober–31 januari
Skåne län, inom kronhjortsområden
- Inom kronhjortsområdena ska Länsstyrelsen besluta jakttiden till en eller flera perioder under tiden den 8 oktober–31 januari.
Kontakta Länsstyrelsen i Skåne län för exakta jakttider:
Övriga delar av landet, inom kronhjortsskötselområden
- Kronhjort, hjort den 8 oktober–31 januari.
- Kronhjort, hind och årskalv den 16 augusti–28 (29) februari. Under perioden den 16 augusti–30 september och 1 februari–28 (29) februari endast smyg- eller vaktjakt.
Övriga delar av landet, utanför kronhjortsskötselområdena
Utanför kronhjortsskötselområdena får man bara jaga årskalv, och enbart under följande tider:
- 16 augusti–31 januari (under perioden den 16 augusti–30 september endast smyg- eller vaktjakt).
Kronhjort får jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.
Vid jakt efter hjort ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.
Från den 1 oktober till 31 januari är det tillåtet att använda jakthund som är lämpad för jakt efter kronhjort.
För områden som länsstyrelsen har registrerat för jakt efter kronhjort ska jakträttshavaren anmäla jaktresultatet till länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång.
Om kronhjort fälls i andra fall än inom områden som länsstyrelsen har registrerat för jakt efter kronhjort ska jakträttshavaren anmäla detta till länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång eller, om djuret fälls under annan tid med stöd av särskilt tillstånd, inom två veckor efter det att djuret fälldes.
Jakt för att förebygga skador
- Årskalv av dov- och kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda, får jagas om det behövs för att förebygga skada den 1 juli–15 april.
- Årskalv av kronhjort får jagas om kronhjort orsakar stamskada på barrträd den 1 juli–15 april.
Jakt på övrigt klövvilt
Till de jaktbara svenska klövviltsarterna räknas älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, vildsvin och mufflonfår. Här beskrivs de regler för jakt som gäller för rådjur, dovhjort och mufflonfår.
Vilka regler gäller för jakt på rådjur, dovhjort och mufflonfår?
Jakt på rådjur och dovhjort sker under så kallad allmän jakttid vilket innebär att jakten bedrivs under angiven tid utan särskilt tillstånd och utan antalsbegränsning. Jakten ska anpassas efter tillgången på vilt.
Rådjur och dovhjort får jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.
Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.
Rådjur
Den allmänna jakttiden för rådjur är följande:
- 1 oktober–31 januari (alla djur).
- Råbock (hornbärande handjur) den 16 augusti–30 september och den 1 maj–15 juni endast smyg- eller vaktjakt.
- Kid (årsunge) den 1 september–30 september endast smyg- eller vaktjakt.
- Från och med den 1 oktober och fram till 31 januari är det tillåtet att använda jakthund som är lämpad för rådjursjakt.
Dovhjort
Den allmänna jakttiden för dovhjort är följande:
- 1 oktober–20 oktober och den 16 november–28 (29) februari (alla djur).
- Hornbärande handjur och kalv den 1 september–30 september endast smyg- eller vaktjakt.
- Hind (hondjur) och kalv den 21 oktober–15 november och under perioden den 1 mars–31 mars endast smyg- eller vaktjakt.
- Från och med den 1 oktober och fram till 31 januari är det tillåtet att använda jakthund som är lämpad för jakt på dovhjort.
Jakt för att förebygga skador:
- Årskalv av dov- och kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda, får jagas om det behövs för att förebygga skada den 1 juli–15 april.
Mufflon
Jakt för att förebygga skador:
- Mufflonfår får jagas för att förhindra skador orsakade av främmande viltarter den 1 juli–30 juni.