Hav

I svenska vatten förekommer nio av art- och habitatdirektivets marina livsmiljötyper. Dessa täcker en stor del av de kustnära områdena, men inte så stora arealer av djupare bottnar. Samtliga av livsmiljötypernas utbredning bedöms som gynnsam. Däremot har den omfattande exploateringen längs med kusten lett till förluster av förekomstarealer både i marin atlantisk och i marin baltisk region, i synnerhet för estuarier och laguner. Även trålningen i Västerhavet har bidragit till förlust av areal. Arealen bedöms därmed som otillräcklig eller dålig för majoriteten av livsmiljötyperna. Endast sandbankar och rev i Östersjön bedöms ha gynnsam areal. På grund av avsaknaden av uppföljning av de ingående livsmiljötyperna finns inga uppgifter om hur stor areal som är i gott tillstånd. Därmed kan parametern strukturer och funktioner inte bedömas, och den rapporteras därmed som okänd för samtliga marina livsmiljötyper.

Framtidsutsikterna bedöms som otillfredsställande för alla livsmiljötyper, utom bubbelstrukturer som har dåliga framtidsutsikter. Orsakerna är hotet från eventuell etablering av vindkraftsparker, ändrade farleder och effekter av båttrafik och troféfiske. Även känsligheten hos livsmiljötypen för klimateffekter och utmaningarna med att återskapa förlorade områden har betydelse.

Sammantaget innebär detta att den samlade bedömningen för alla livsmiljötyper är att statusen är otillräcklig, utom för estuarier i atlantisk region, laguner i kontinental region, samt bubbelstrukturer i atlantisk region, där den samlade bedömningen är att statusen är dålig.      

Samtliga marina livsmiljötyper är i behov av minskad påverkan och ökade åtgärder. Arbetet med att minska övergödning och utsläpp av miljögifter bör fortsätta bland annat genom att minska utsläppen från sjötrafik (även olycksrelaterade oljeutsläpp). Att minska påverkan från ny och befintlig exploatering, samt att utöka områdesskyddet, bör också prioriteras.

Arbetet med att minska fiskets påverkan, särskilt genom olika typer av fiskeregleringar och en fortsatt utveckling av selektiva redskap och hållbara fiskemetoder, är också viktigt. Fortsatt arbete med att återfå livskraftiga fiskbestånd samt åtgärder för att främja livsmiljöers motståndskraft mot och möjligheter till att anpassa sig till effekter av ett förändrat klimat är också centralt.

För att motverka gränsöverskridande påverkan som till exempel övergödning och fiske krävs, förutom de nationella åtgärdsprogrammen, även internationellt samarbete och ytterligare åtgärder på EU-nivå om tillståndet i den svenska havsmiljön ska kunna förbättras.

Orsakerna till förändringarna av statusbedömningarna jämfört med rapporteringen 2019 varierar mellan de olika livsmiljötyperna men kan generellt sägas vara en kombination av bättre kunskap, miljöförändringar och rapporteringstekniska förändringar. Bättre kunskap i form av förbättrade kartunderlag, samt information om historiska och pågående habitatförluster har bidragit till förändringen. Vid 2019 års bedömning vägde även livsmiljöernas undertyper tyngre i den sammanlagda bedömningen, exempelvis minskningen av ålgräsängar och biogena rev.

Att parametern strukturer och funktioner nu bedömts som okänd påverkar också den samlade bedömningen, eftersom det i många fall var denna parameter som gav utslag vid 2019 års rapportering. I stället är det nu förekomstareal och framtidsutsikter som ger utslag i den samlade bedömningen. Detta kan ge sken av en statusförbättring, men det handlar om förändringar av bedömningsmetodiken, snarare än en förbättring av det faktiska tillståndet i havsmiljön.

Kunskapsläget för de marina livsmiljötyperna är bristfälligt då det saknas en biogeografisk uppföljning. Bedömningarna av strukturer och funktioner samt framtidsutsikter baseras främst på resultat från marin forskning och befintlig miljöövervakning. Bedömning av vattenkvalitet följer vattenförvaltningen. Underlaget för fysisk påverkan är framtaget av Metria och analyserat av SGU på biogeografisk nivå. Information från övrig miljömålsuppföljning och bedömningar från 2020 års rödlista har använts. Utöver publicerat material har även experter tillfrågats, och bedömningen har diskuterats inom en marin referensgrupp.

Natura 2000 i Sverige

Naturtyper (slu.se)