Art- och habitatdirektivet, artikel 17

Fjäll

Fjäll
Granskad: ‎den ‎19‎ ‎augusti‎ ‎2025

Fjällens livsmiljötyper täcker stora mark- och vattenarealer, och ungefär hälften ligger inom skyddade områden. Bevarandestatusen bedöms som gynnsam för alla livsmiljötyper, utom för de arealsmässigt minskande glaciärerna.

Områdenas storlek och otillgänglighet är en utmaning som har lett till osäkerheter i skattningarna av förekomst, areal, strukturer och funktioner samt trender.

Bevarandestatus

De livsmiljötyper som ofta förknippas med fjällen är alpina rishedar, alpina videbuskmarker, alpina kalk- och silikatgräsmarker, alpina översilningskärr samt glaciärer. För alla livsmiljötyper utom glaciärerna bedöms samtliga ingående parametrar som gynnsamma med en stabil trend.

Fjällandskapet består av seminaturliga marker som har utvecklats genom ett extensivt och lågintensivt brukande över mycket lång tid. Trots att de har klassats som icke skötselskrävande behövs det ett extensivt bete från både ren och annan tamboskap i fjällen och de fjällnära områdena för att bibehålla dessa värden. Samtidigt finns det ett växande intresse för fjällen, från olika näringar som turism, vindkraft och mineralbrytning, som kan påverka framför allt renbetet. Följaktligen behöver de olika intressena som önskar använda fjällen samverka så att utveckling och nyttjande görs på ett hållbart sätt.

Livsmiljötypernas arealer inom Natura 2000-områden är till stor del baserade på schabloner, då områdenas storlek och otillgänglighet har gjort det svårt att verifiera siffrorna i fält. Uppskattningsvis ligger ungefär hälften av arealerna av dessa livsmiljötyper inom Natura 2000-nätverket. Eventuell påverkan och trender antas vara desamma inom skyddade områden som utanför.

Tabell: Fjäll, samlad bedömning 2019–2024
Fjäll, samlad bedömning 2019–2024. ALP = alpin, BOR = boreal.
Teckenförklaring

Öppna teckenförklaring i större format (jpg)

Trenden som visas är en sammanvägning av trenderna för utbredning, areal, samt strukturer och funktioner under rapporteringsperioden (2019–2024) eller närliggande tidsperiod.

Läs mer om begreppet gynnsam bevarandestatus

bedomningsgrunder-livsmiljotyper.png

Öppna illustration i större format (png)

Sammantaget bygger bedömningen av bevarandestatus på fyra faktorer och trender för dessa:

  • Livsmiljötypens utbredning.*
  • Livsmiljötypens areal.*
  • Livsmiljötypens strukturer och funktioner.
  • Livsmiljötypens framtidsutsikter, inklusive påverkansfaktorer, hot och bevarandeåtgärder.

* De erhållna värdena jämförs med referensvärden.

Referensvärden för livsmiljötyper och arter

Påverkan, hot och åtgärder

En förbättring av glaciärernas bevarandestatus, samt fortsatta frostprocesser för alpina översilningskärr, kräver att klimatförändringarna hejdas. Utöver nationella klimatåtgärder är det nödvändigt med internationellt samarbete.

För att bibehålla den gynnsamma bevarandestatusen i övriga livsmiljötyper i fjällen krävs ett fortsatt extensivt bete och att fjällområdena nyttjas på ett hållbart sätt.

Förändringar sedan senaste statusbedömningen 2019

Jämfört med 2019 är det inga skillnader i bedömningen av livsmiljötypernas bevarandestatus. Effekter av ett ändrat klimat i fjällen, som till exempel kan påverka växtperiodens längd, får inte tillräckligt stort genomslag under den tid som utvärderingsperioden omfattar. Det enda undantaget är glaciärerna, som sedan en tid tillbaka har börjat smälta och fortsatt smälter, vilket gjort att deras areal minskat. Värt att notera är att avsmältningen inte är linjär. Glaciärerna är tredimensionella, och en minskning av deras volym behöver inte påverka arealen på motsvarande sätt så länge inte hela stycken av dem smälter bort. Detta innebär att det kan ta tid innan förändringar blir märkbara. Exempelvis har utbredningen varit densamma sedan 2007, men i denna rapportering noteras en minskning. Konsekvensen av att glaciärernas volym krymper blir att även deras strukturer och funktioner samt framtidsutsikter blir klassade som dåliga.

Underlag

Arealer för fjällens livsmiljötyper är beräknade med hjälp av data från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS), MOTH (metodutveckling för övervakning av terrestra miljöer), fjällvegetationskartan, Natura naturtypskartan (NNK), Natura 2000-databasen, data från Lantmäteriet och information från länsstyrelserna samt underlag från arbetet med nya nationella marktäckedata (NMD).

Ny design av NILS inventeringar i fjällen ledde till en översyn av alla arealskattningar. För alpina rishedar, alpina videbuskmarker och alpina silikatgräsmarker i alpin region gjordes en samskattning med Riksskogstaxeringens inventering. Resultaten var samstämmiga och ersatte därför tidigare arealskattningar. För övriga livsmiljötyper överlappade osäkerheten med tidigare värden, och dessa lämnades därför oförändrade. Nya glaciärdata visade också en tydlig minskning och siffran justerades därefter.

Bedömningarna av strukturer och funktioner och framtidsutsikter baseras främst på resultat från NILS och befintlig miljöövervakning såsom svensk dagfjärilsövervakning, svensk fågeltaxering, övervakning av smågnagare och floraväkteriet. Rödlistebedömningar från 2020 har använts för utvärdering av de typiska arterna. Utöver publicerat material har även experter tillfrågats. Det pågår endast lite uppföljningsarbete i alpin region, och flera områden har inte karterats, så bedömning av framtidsutsikter och hotbild bygger i huvudsak på frånvaron av negativa rapporter.