Förvaltning av skyddade områden med hänsyn till klimat­förändringarna

Steg 2 handlar om att förstå hur klimatförändringar kan påverka det område som ska studeras. Den kunskapen är viktig för att kunna identifiera vilka sårbarheter som kan uppstå och vilka anpassningar som kan behövas.

Genom att titta på olika klimatscenarier kan man få en bild av möjliga framtida risker, till exempel översvämningar, skogsbränder, torka, extrem nederbörd och skadedjursangrepp. Detta gör det lättare att avgöra vilka anpassningar som kan behövas.

Eftersom kunskapen om hur klimatförändringarnas effekter kommer att påverka naturmiljön kan vara mycket osäker kan det vara klokt att utgå ifrån flera olika klimatscenarier när man planerar för den långsiktiga förvaltningen. Det innebär att man kan behöva ta fram olika strategier beroende på hur klimatet faktiskt utvecklas.

På SMHI:s webbplats finns verktyg för att analysera hur olika klimatindikatorer som nederbörd, havsnivå och växtsäsong kan komma att förändras i länet beroende på klimatscenario. I Naturvårdsverkets rapport om klimatförändringarnas påverkan på biologisk mångfald finns fördjupad information om klimatindikatorer med särskild betydelse för biologisk mångfald:

Klimatets effekter på biologisk mångfald i Sverige – En kunskapssammanställning med sårbarhetsanalys och förslag på indikatorer

I detta steg tar man också hänsyn till de tidsperspektiv som valdes i steg 1, till exempel utvecklingen på kort, medellång och lång sikt. Naturvårdsverket utgår i sitt arbete från klimatscenarierna RCP4.5 och RCP8.5 för perioden 2023–2100.

När man har tagit fram ett kunskapsunderlag kring hur klimatförändringarna väntas påverka området utifrån olika scenarier ska man undersöka vilken betydelse sådana förändringar har för området och dess bevarandevärden och upplevelsevärden. Utöver att ge stöd för vilka värden som kan påverkas ger analysen också kunskap kring varför, var och när risker kan väntas uppstå. Ett sådant underlag är avgörande för att i kommande steg kunna ta fram en handlingsplan för hanteringen av eventuella risker.

Sårbarhetsanalyser kan genomföras på många sätt. Den mest vedertagna metoden är att undersöka ett värdes känslighet för en förändring eller påverkan, till vilken grad värdet är utsatt för en sådan förändring samt hur anpassningsförmågan ser ut hos värdet för att möta förändringen.

Här förs analysen vidare utifrån de olika klimatscenarier och tidsperspektiv som valts i steg 2, med fokus på vilken betydelse klimatförändringarna kan få för området. Klimatscenarierna kan exempelvis innebära ökad nederbörd, temperaturförändringar, risk för perioder av torka, förändrade flöden och snötäcke, en längre växtsäsong eller en stigande havsnivå. I detta steg analyseras vilken betydelse sådana förändringar kan komma att få på olika naturtyper, arter eller anläggningar som ingår i det skyddade området. En viktig avgränsning i detta steg blir att rikta analysen mot områdets bevarandemål och bedöma hur de kan påverkas av klimatförändringar som identifierats i steg 2.

Betydelsen av klimatets förändring står i direkt koppling till de specifika förhållanden som råder inom området idag. Det vill säga: hur känsliga är de arter och naturtyper som finns inom området för att olika klimatfaktorer som nederbörd, vattentemperatur eller snötäcke förändras? För att kunna bedöma detta behövs förvaltarnas kunskap om vilka arter och livsmiljöer som finns i området – och vilka klimatförhållanden de är beroende av.

Som tidigare nämnt är det också viktigt att utgå ifrån olika scenarier för hur utvecklingen kan komma att se ut. Genom att analysera hur naturvärdena skulle påverkas vid olika klimatscenarier och för olika tidsperspektiv får man ett bra underlag för att diskutera olika potentiella hot. Ett sådant underlag blir särskilt viktigt när det kommer till att prioritera mellan olika risker i förvaltningen. Vissa risker kanske först väntas realiseras i mitten eller slutet av århundradet och kan därför prioriteras lägre i nuläget.

När sårbarheterna har identifierats är nästa steg att avgöra vilka risker i varje scenario som kan få störst konsekvenser för områdets mål. Det ger ett viktigt underlag för att kunna prioritera mellan olika risker och för att ta fram lämpliga anpassningsåtgärder.

Samtidigt är det viktigt att beakta att det kan finnas risker och förändringar där förvaltningens möjligheter att påverka utvecklingen är begränsade, vilket behöver vägas in i prioriteringen av insatser.

Ett möjligt angreppssätt för att värdera påverkan är att göra detta utifrån olika perspektiv och sedan väga samman dessa:

1. Omfattning – Den rumsliga andelen av bevarandevärdet/mål som påverkas inom det valda tidsspannet, förutsatt att de nuvarande omständigheterna och trenderna fortsätter.
2. Allvarlighet – Graden av skada på bevarandevärdet som rimligen kan förväntas inom det valda tidsspannet, förutsatt att de nuvarande omständigheterna och trenderna fortsätter.
3. Irreversibilitet – Möjligheten för att målet ska kunna återställas om effekterna av en påverkansfaktor upphör helt. 

Här kan du läsa mer om dessa perspektiv (se Step 1F):

Climate-smart conservation practice: Using the conservation standards to address climate change (pdf, conservationstandards.org)

Detta steg handlar om att identifiera en bredd av möjliga strategier och åtgärder för att hantera de klimatrelaterade risker och sårbarheter som identifierats i föregående steg. Det kan handla om befintliga åtgärder inom förvaltningen, anpassningar av dessa eller nya arbetssätt inom ramen för gällande beslut. Eftersom många av utmaningarna kopplade till klimatförändringar är relativt nya kan det vara relevant att pröva om nuvarande arbetssätt kan behöva utvecklas eller kompletteras. Samtidigt behöver åtgärderna vara förenliga med områdesskyddets syfte och de mandat som finns för förvaltningen. Det kan även vara aktuellt att identifiera åtgärder som kan bli aktuella först på längre sikt, i takt med att klimatförändringarnas effekter blir tydligare.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte behöver handla om att genomföra helt nya strategier eller åtgärder. I vissa områden kan existerande förvaltningsplaner och åtgärder mycket väl vara fortsatt relevanta för att nå målen eller så behövs enbart en modifiering.

När strategier och åtgärder är identifierade är det i nästa steg aktuellt att upprätta en arbetsplan och budget inför genomförandet av åtgärder och aktiviteter. I detta steg är det särskilt viktigt att stämma av förslagen bredare utanför arbetsgruppen för att handlingsplanen ska kunna få önskad effekt. 

Då klimatförändringarnas påverkan kan vara svår att förutspå är det extra viktigt att följa upp och analysera effekter av åtgärder som genomförts. Inom ramen för handlingsplanen är det därmed särskilt relevant att inkludera en uppföljningsplan. Den är viktig för att kunna utvärdera om åtgärderna fått önskad effekt och ta fram underlag för att kunna revidera planen vid behov. Det kan även finnas behov av att fundera kring effekter av uteblivna åtgärder.

I samband med att handlingsplanen ska implementeras är det önskvärt att planen kommuniceras brett och berörda parter involveras. Det kan också vara bra att sprida erfarenheter av klimatanpassningsåtgärderna och ta del av varandras exempel för att dra lärdom och revidera planer och strategier allteftersom ny kunskap tillkommer.