EU-förordningen om förpackningar (PPWR)

Företag som tillverkar eller importerar förpackningar i Sverige.

Tillverkare och importörer av förpackningar är skyldiga att se till att förpackningarna är utformade enligt hållbarhetskraven i artikel 5–11 i EU-förordningen om förpackningar innan de släpps ut på marknaden.

Överensstämmelse med hållbarhetskraven ska visas i teknisk dokumentation (se bilaga VII) som tillverkaren har skyldighet att ta fram. Den tekniska dokumentationen innehåller bland annat en beskrivning av förpackningen, olika material i komponenter, eventuella testrapporter och om någon standard har använts för att bedöma överensstämmelse med kraven i förordningen. När tillverkaren i teknisk dokumentation kan visa att en förpackning uppfyller kraven ska också en EU-försäkran om överensstämmelse upprättas. Du kan läsa mer om det här:

Tillverkare, importör eller distributör – det här gäller för dig

Naturvårdsverket är ansvarig marknadskontrollmyndighet för kontroll av reglerna i EU-förordningen om förpackningar. Ansvaret delas dock med andra myndigheter och även Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket är marknadskontrollmyndigheter för vissa av bestämmelserna. Kemikalieinspektionen ansvarar för kontroll av efterlevnad av kraven i artikel 5, vilket rör ämnen i förpackningar.

Sedan den 12 augusti 2026 finns det krav på den som släpper ut förpackning på marknaden att begränsa vissa ämnen i förpackningar. Enligt artikel 5 i EU-förordningen om förpackningar begränsas mängden PFAS som är tillåten i förpackningar som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Begränsningen av tungmetaller som är tillåtna i förpackningar och förpackningskomponenter och som tidigare reglerades i EU:s förpackningsdirektiv gäller fortsatt. Detta innebär att förpackningar som innehåller en koncentration av PFAS och tungmetaller som överstiger fastställda gränsvärden är förbjudna att släppas ut på EU:s marknad.

Nya regler för förpackningar och förpackningsavfall (kemi.se)

Förpackningar ska vara materialåtervinningsbara för att få släppas ut på marknaden. Detta krav gäller från 1 januari 2030, eller två år efter att de delegerade akter som anges i artikel 6.4 har antagits. Kravet utvidgas sedan med krav på återvinning i stor skala, vilket ska gälla från och med den 1 januari 2035 eller fem år från den dag då de genomförandeakter som antagits enligt artikel 6.5 träder i kraft, beroende på vilket som infaller senast.

Artikel 7 handlar om att alla plastdelar av förpackningar som släpps ut på marknaden ska innehålla en minimiandel innehåll av återvunnet material från plastavfall. Kravet börjar gälla 1 januari 2030, eller tre år efter att genomförandeakt har antagits. Till artikel 7 kommer akter att antas och kommissionen arbetar med att ta fram dessa. De kommer att gå ut på extern remiss under hösten 2026, via ”Have Your Say”:

Have Your Say on Europe and its policies (europa.eu)

Senast den 12 februari 2028 ska EU-kommissionen se över den tekniska utvecklingen och miljöprestandan för biobaserade plastförpackningar. Därefter kan kommissionen komma att lägga fram ett lagstiftningsförslag gällande biobaserade råvaror i plastförpackningar.

Självhäftande etiketter på frukt och grönsaker samt artiklar som faller in under punkten f) i definitionen av en förpackning (se nedan) ska vara komposterbara när de släpps ut på marknaden. Kravet börjar gälla den 12 februari 2028.

• f) en genomsläpplig te-, kaffe- eller annan dryckespåse eller mjuk enportionsenhet för efteranvändning som innesluter te, kaffe eller annan dryck och som är avsedd att användas och bortskaffas tillsammans med produkten.

Förpackningar som är komposterbara ska också brytas ner genom rötning. Det ska komma uppdaterade standarder kopplat till kravet för att underlätta vid bedömningen om förpackningens överensstämmelse med kraven.

Senast den 1 januari 2030 ska förpackningar som släpps ut på marknaden vara designade så att deras vikt och volym minskas till vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa deras funktionalitet. Under 2027 ska kommissionen komma med standardförfrågan så att standarder uppdateras till de nya kraven. Standarderna ska underlätta vid bedömningen om förpackningens överensstämmelse med kraven.

Den 11 februari 2025 gäller nya designkrav för återanvändbara förpackningar. En förpackning anses vara återanvändbar om den uppfyller samtliga krav:

1. Den har utformats, designats och släppts ut på marknaden i syfte att återanvändas flera gånger.
2. Den har utformats och designats för att klara så många rotationer som möjligt under normalt förutsägbara användningsförhållanden.
3. Den uppfyller de tillämpliga kraven gällande konsumenthälsa, säkerhet och hygien.
4. Den kan tömmas eller lossas utan att skadas på ett sådant sätt att dess vidare funktion och återanvändning förhindras.
5. Den kan tömmas, lossas, återfyllas eller lastas på nytt samtidigt som den förpackade produktens kvalitet och säkerhet bibehålls och det säkerställs att tillämpliga säkerhets- och hygienkrav, inbegripet krav på livsmedelssäkerhet, uppfylls.
6. Den kan rekonditioneras i enlighet med del B i bilaga VI och samtidigt bibehålla sin förmåga att uppfylla den avsedda funktionen.
7. Märkningar kan anbringas och information tillhandahållas om produktens egenskaper och om själva förpackningen, inklusive relevanta instruktioner och information för att säkerställa produktens säkerhet, lämpliga användning, spårbarhet och hållbarhetstid.
8. Den kan tömmas, lossas, återfyllas eller lastas på nytt utan hälso- och säkerhetsrisker för de som är ansvariga för detta.
9. Den uppfyller de specifika krav för materialåtervinningsbara förpackningar som anges i artikel 6, så att den kan materialåtervinnas när den blir avfall.

Gällande punkten b) ovan så ska EU-kommissionen fastställa ett minimiantal rotationer för återanvändbara förpackningar. Detta ska fastställas i en delegerad akt som ska antas den 12 februari 2027.