Tillsynsvägledning

Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken

En kvinnlig elektriker förklarar hur en maskindel fungerar för en kund i en fabrik

Fokusområden Stärka tillsynen

Granskad: ‎den ‎23‎ ‎juni‎ ‎2025

Här presenteras tillsynsstrategins fastställda fokusområden och mål samt aktiviteter för området Stärka tillsynsmyndigheternas förmåga att bedriva tillsyn.

Ny inom tillsyn

Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för den offentliga sektorn, miljöbalkstillsynen är inte undantagen. Under en tid har det varit få sökande till utbildningar inom miljö- och hälsoskydd. Cirka 80 procent av kommunerna uttrycker att det är svårt att hitta och anställa personal med rätt kompetens. Liknande signaler hörs från länsstyrelserna. Möjlighet att rekrytera personal med rätt kompetens kan sannolikt delvis relateras till myndighetens storlek och geografiska läge.  

Förutom allmän tillsynskompetens behöver tillsynspersonalen också specifika kunskaper kopplat till de tillsynsområden och verksamheter som myndigheten ansvarar för. Den tillsynsvägledning som centrala myndigheter har tagit fram är ofta kopplad till specifika regelverk. Mer kan dock göras för att ge ny tillsynspersonal en överblick av vad som är viktigast att känna till vid tillsyn av en viss typ av verksamhet, åtgärd eller bransch. Det kan bland annat innefatta sammanställningar av aktuella regelverk, guide till de vägledningar som finns, fakta om verksamhetstypen och rekommendationer om hur tillsynen bör bedrivas. Sådant introduktionsmaterial kan med fördel kompletteras med kortare utbildningar i form av inspelade webbinarier, e-utbildningar eller fysiska kurser. 

Ny inom tillsyn kan vara tillsynspersonal eller ledamot i nämnd. Alla tillsynsmyndigheter ansvarar för att tillse att myndigheten har tillgång till den kompetens som behövs för myndighetens tillsynsuppgifter. Aktuella kompetenskartläggningar är ett stöd i det arbetet.  Kommunal avtalssamverkan eller samverkan mellan länsstyrelser är ett sätt att stärka upp kompetens när det är svårt att tillse tillräckligt hög kompetens inom den egna myndigheten. 

  • Tillsynsmyndigheterna har bättre förutsättningar att introducera tillsynspersonal och samt fort- och vidareutbilda sin personal.  
  • Nya ledamöter i kommunala nämnder med ansvar för miljöbalkstillsyn har ökad kunskap om tillsynsrollen. 
  • Centrala tillsynsvägledande myndigheter kompletterar befintliga vägledningar med områdesvisa introduktionsmaterial för tillsynen. 
  • Tillsynsmyndigheterna arbetar med att strategiskt utveckla personalens kompetens och söka samverkan när nödvändig kompetens saknas inom myndigheten. 
  • Naturvårdsverket ersätter handboken Operativ tillsyn 2001:4 med ny vägledning, (2027).
  • Naturvårdsverket tar i samråd med tillsynsmyndigheter och centrala tillsynsvägledande myndigheter fram grundläggande introduktionsmaterial om tillsynsrollen riktad till nyanställd tillsynspersonal och nya nämndledamöter. Sker etappvis (2026–2029).
  • Centrala tillsynsvägledande myndigheter kompletterar vid behov sina befintliga bransch- och områdesvägledningar med en introduktion och sammanställning av det viktigaste som ny tillsynspersonal behöver känna till. Aktiviteten samordnas av Naturvårdsverket och sker etappvis (2026–2029).
  • Naturvårdsverket tar i samråd med centrala tillsynsvägledande myndigheter fram stöd för att genomföra kompetenskartläggning (2026). 
  • Kommuner och länsstyrelser tar egna initiativ till samverkan kring att introducera ny tillsynspersonal, till exempel genom att samordna introduktionsutbildningar, erbjuda handledning eller deltagande på inspektioner (2026–2029).
  • Kommuner genomför regelbundna kompetenskartläggningar. Genom avtalssamverkan eller på annat sätt säkerställer kommunerna tillgång till nödvändig kompetens ifall sådan saknas (2027–2029). 

Material kommer att läggas till efter hand.

Planera och genomföra inspektioner

En god tillsynsplanering utgår från ett riskbaserat synsätt och bygger på såväl tillsynsmyndighetens erfarenheter av genomförd tillsyn som att det finns gemensamma planeringsunderlag att utgå ifrån. De centrala tillsynsvägledande myndigheterna kan stärka planeringen genom att för vissa branscher/verksamheter/åtgärder ge rekommendationer om tillsynsintervall och fokus för kontrollen. Länsstyrelsen och kommunen bör utveckla ett samarbete kring planering av tillsynen. Detta gäller särskilt när bristande regelefterlevnad orsakar miljöproblem som påverkar flera kommuner eller län. 

Tillsynen ska bedrivas effektivt, riskbaserat och ha förmåga att upptäcka och avhjälpa bristande regelefterlevnad. En viktig del i tillsynen är att tillsynsmyndigheten själv söker att verifiera att reglerna efterlevs och att verksamhetsutövarens uppgifter stämmer. Fysiska inspektioner är därför ofta nödvändiga. För att inspektioner, föranmälda och oanmälda, ska ske likvärdigt över landet behövs en ensad bild av tillsynsuppdraget och tillsynsprocessen. Hur inspektionen genomförs kan skilja sig åt beroende på syftet med kontrollinsatsen och vad som är mest verkningsfullt för att upptäcka och åstadkomma regelefterlevnad beroende på typ av objekt, åtgärd eller bransch. Stöd för att planera och genomföra inspektioner behöver utvecklas. 

Tillsynens förutsättningar ändras över tid vilket innebär att tillsynsmetodiken behöver följa med i utvecklingen. Centrala och regionala tillsynsvägledande myndigheter bör verka för att metoder och erfarenheter som en enskild tillsynsmyndighet upparbetar i större utsträckning kommer andra tillsynsmyndigheter till del. 

  • Miljökvalitetsnormer för vatten samt risk för att miljöbrott sker får ett ökat genomslag i kommuner och länsstyrelsers planering av tillsynen.
  • Inspektioner och avvikelsehantering är mer verkningsfulla och likvärdiga över landet.
  • Nya tillsynsmetoder utvecklas snabbare och sprids mellan tillsynsmyndigheterna. 
  • Naturvårdsverket ersätter handboken Operativ tillsyn 2001:4 med ny vägledning (2027).
  • Centrala tillsynsvägledande myndigheter tar i samråd med tillsynsmyndigheter fram vägledning och genomför utbildningsinsatser om rekommenderade tillsynsintervall/nivåer för relevanta branscher och åtgärder, aktiviteten samordnas av Naturvårdsverket och sker etappvis (2027–2028).
  • Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten stödjer länsstyrelsernas arbete med regionala planeringsunderlag enligt nedan (2026–2027).
  • Länsstyrelserna stödjer utvecklingen av tillsynen i länet genom att ta fram och vägleda om följande regionala planeringsunderlag (2028–2029) 
    • Analys av tillsynsbehov inom respektive avrinningsområde med tillhörande kustområde det vill säga både yt- och grundvatten kopplat till att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas
    • Lägesbild om miljöbrottsligheten i länet 
  • Naturvårdsverket genomför årligen kunskapshöjande aktiviteter i samverkan med tillsynsvägledande myndigheter om tillsynsmetodik (2027–2029). 
  • Kommuner och länsstyrelsernas beaktar i tillsynsplaneringen rekommenderade tillsynsintervall och framtagna planeringsunderlag (2029).
  • Kommuner och länsstyrelser följer upp vald metod för inspektion och tar egna initiativ till att dela med sig av och utbyta erfarenheter med andra tillsynsmyndigheter (2026–2029). 

Material kommer att läggas till efter hand.

Bilaga till tillsynsplan

Denna bilaga kan kopplas till tillsynsplanen för att visa hur tillsynsmyndigheten har tagit hänsyn till den nationella strategin för tillsyn enligt miljöbalken i tillsynsplanen.  

Bilaga till tillsynsplan – Nationella strategin för miljöbalkstillsynen 2026-2029 (xlsx) 

Kontaktuppgifter