Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken

I Sverige finns mer än 9 500 prioriterade förorenade områden med potentiellt mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa och miljön, så kallade riskklass 1 och 2-objekt. För områden där det finns en ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsförvärvare har tillsynen en viktig roll att tillse att objekten utreds vidare och vid behov åtgärdas. Denna egeninitierade tillsyn är dock över lag lågt prioriterad och sker inte i den utsträckning som behövs för att undanröja allvarliga risker och förhindra att föroreningar sprider sig och därmed förvärrar föroreningsskadorna. Resursbrist och otydlighet kring tillsynsområdets prioritet har lyfts som bakomliggande orsaker tillsammans med behov av vägledning.  

För närvarande pågår ett inventeringsarbete av PFAS-förorenade områden och förorenade sediment. Resultatet av detta inventeringsarbete kommer med stor sannolikhet innebära att fler förorenade områden bedöms som prioriterade. När nya riskklass 1 och 2-områden tillkommer för tillsynsmyndigheterna att arbeta vidare med kan framtagna handlingsplaner behöva uppdateras med denna nya information. Tillsynsmyndigheterna behöver även prioritera mellan sina prioriterade tillsynsobjekt och här kan det av Naturvårdsverket framtagna prioriteringsstödet för tillsyn användas.  

I början av 2025 saknar drygt hälften av alla tillsynsmyndigheter en handlingsplan för arbetet med förorenade områden, vilket nationellt anses vara otillräckligt. Det finns därför ett behov av att under 2026 fortsatt prioritera upprättandet av handlingsplaner för de tillsynsmyndigheter som ej har en sådan. 

Detta fokusområde är en fortsättning på ”Tillsyn av prioriterade förorenade områden med riskklass 1 och 2” som är ett av fokusområdena inom nuvarande strategiperiod (2022–2025). Inför kommande strategiperiod har de tillsynsmyndigheter som tagit fram en handlingsplan bättre förutsättningar för att arbeta egeninitierat med tillsyn av förorenade områden. Ett naturligt nästa steg är därför att bedriva tillsyn utifrån framtagen handlingsplan och att den sker i nödvändig utsträckning för att öka åtgärdstakten.  

Verksamheter kopplat till brandbekämpning, så som brandövningsplatser, brandstationer och släckplatser är vanliga orsaker till PFAS-föroreningar i mark och grundvatten med påverkan på människors hälsa, ekosystem och naturresurser. Särskilt gäller detta brandövningsplatser där användning av brandsläckningsskum med PFAS kan ha gett upphov till allvarliga föroreningsskador. Utan avhjälpandeåtgärder utgör dessa brandövningsplatser punktkällor för fortsatt spridning av PFAS vilket i sin tur riskerar att förorena vattentäkter eller andra särskilt känsliga objekt. Givet vad som är känt om PFAS och brandövningsplatser kan sådana områden typiskt sett betraktas som högt prioriterade områden, motsvarande riskklass 1. Tillsynen kan driva fram de utredningar som krävs för att avgöra om föroreningar utgör sådana risker som medför behov av spridningsminskande åtgärder.