Regler för Klimatklivet

Här följer en kort sammanfattning av de vanligaste artiklarna i gruppundantagsförordningen som Klimatklivet tillämpar. Om stöd ska prövas enligt någon av artiklarna behöver stödet även vara förenligt med kapitel 1 i gruppundantagsförordningen.

Sammantaget gäller enligt många av artiklarna att de stödberättigade kostnaderna är de investeringskostnader som är direkt kopplade till klimatinvesteringen. I samtliga fall gäller också att åtgärder som följer av lagkrav eller villkor i beslut inte kan få stöd från Klimatklivet.

Artikel 36 kan tillämpas för stöd till miljöinvesteringar som höjer nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten. Investeringsmerkostnader som behövs för att gå längre än unionsnormer kan berättiga till stöd.

Investeringsstöd för allmänt tillgänglig infrastruktur för laddning eller tankning av utsläppsfria och utsläppssnåla vägfordon får ges enligt artikel 36a. Artikeln omfattar således publik elbilsladdning och tankinfrastruktur för vätgasfordon. Stöd enligt artikel 36a ska beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande utifrån tydliga, transparenta och icke-diskriminerande kriterier.

Behovet av stöd ska kontrolleras på förhand genom öppet offentligt samråd eller oberoende marknadsundersökning. Det gäller dock inte om det totala antalet fordon utgör mindre än 2 procent av landets registrerade fordon inom en och samma kategori.

Det innebär att behovet av stöd inte behöver undersökas för till exempel vätgasinfrastruktur.

Artikel 38 kan tillämpas för energibesparande åtgärder. Endast de kostnader som har ett direkt samband med högre energieffektivitet är stödberättigade. Artikel 39 gäller investeringsstöd för energieffektivitetsprojekt i byggnader, men är svår att tillämpa i Sverige. För investeringsstöd till energieffektiviseringsprojekt i byggnader kan istället artikel 38 tillämpas.

Artikel 41 tillämpas framför allt vid energikonvertering, det vill säga vid byte av energikälla för uppvärmning. Artikeln tillämpas också för stöd till produktion av förnybara fordonsbränslen. 

De stödberättigade kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att främja produktionen av energi från förnybara energikällor.

Observera att Klimatklivet inte får ge stöd  till investeringar som gäller elproduktion. Således kan stöd inte ges för solceller. Klimatklivet får endast ge stöd till elproduktion från biogas som har producerats genom rötning och omvandlas till el i en eller flera stationära motorer.

För etablering eller utbyggnad av fjärrvärmenät kan artikel 46 tillämpas. Möjligt stöd påverkas av beräknat rörelseresultat. Observera att klimatklivsförordningen inte medger stöd till verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel, med undantag för tillvaratagande av spillvärme. 

Artikel 47 kan tillämpas för investeringar för återvinning och återanvändning av avfall om avfallet annars skulle bortskaffas eller hanteras på ett mindre miljövänligt sätt. Det gäller avfall som produceras av andra, inte stödmottagarens eget avfall. Enligt artikeln krävs också att investeringen leder till en förbättring jämfört med den nyaste tekniken. Den som söker behöver därför visa att en lämplig tredje part har bedömt att åtgärden avser ny och obeprövad teknik.

I de fall det inte finns någon tillämplig artikel enligt GBER kan förordningen om försumbart stöd (EU) nr 1407/2013, den så kallade De minimis-förordningen, tillämpas. Artiklar i gruppundantagsförordningen som reglerar stöd till en specifik åtgärdstyp tillämpas i första hand framför De minimis.

Tröskelvärdet för stödbelopp som beviljas enligt denna förordning är lägre än enligt gruppundantagsförordningen. Det är däremot inte strikt reglerat vad stödet får gå till eller vilken procentuell andel stöd som får beviljas.

För att stöd enligt De minimis-förordningen ska kunna beviljas måste den sökande redovisa om försumbart stöd tagits emot tidigare. Det framgår alltid av ett beslut om stödet är just ett försumbart stöd. Observera att det inte är alla typer av stöd från staten som ska tas upp utan just försumbara stöd som beslutats enligt förordningen om försumbart stöd. Vid prövning enligt De minimis krävs därför en ifylld blankett för intyg om försumbart stöd som redovisar om er organisation, koncern eller ert företag inom de senaste tre åren mottagit försumbart stöd.

Information och intyg om försumbart stöd (pdf 127 kB)

Länsstyrelsen har en strategisk roll inom Klimatklivet, de informerar om stödet på regional nivå och stimulerar till regionala initiativ. Länsstyrelsen bevakar att ansökningar går i linje med regionala förutsättningar, planer, program och strategier. Genom hela processen stöttar länsstyrelsen den sökande, från ansökan till slutredovisning. 

Naturvårdsverket bedömer ansökningar och redovisningar inom Klimatklivet, med stöd av yttranden från länsstyrelsen. Det är Naturvårdsverket som fattar beslut och ansvarar för utbetalningar. Naturvårdsverket vägleder även länsstyrelserna i deras arbete.