Stöd och information

Vägledning om LONA med inriktning ängs- och betesmarker

Betande kor på en äng
Granskad: 27 april 2026

Ordinarie LONA med inriktning ängs- och betesmarker införs 2026, som en del i regeringens särskilda satsning på åtgärder för restaurering av ängs- och betesmarker. På den här sidan hittar du vägledning om satsningen.

Syftet med vägledningen är att ge stöd till lokala aktörer och kommuner som vill söka LONA-bidrag och Länsstyrelsen som handlägger ansökningarna. Vägledningen tar upp vad man kan och inte kan få stöd för, vilka områden som är prioriterade, hur man fyller i LONA-tjänsten och några vanliga frågor och svar.

Sidan vänder sig till

Vägledningen vänder sig till dig som arbetar på en kommun eller länsstyrelsen. Den vänder sig även till lokala aktörer som är intresserade av att initiera eller driva LONA-projekt i samverkan med en kommun.

Bra att veta

Vägledningen publicerades i april 2026. Satsningen på ängs- och betesmarker inom LONA är fortfarande ny. Därför kan den här sidan komma att uppdateras.

Naturvårdsverket fördelar bidrag och vägleder länsstyrelserna, samordnar satsningen, följer upp och utvärderar.

Bakgrund

Ordinarie LONA med inriktning ängs- och betesmarker ingår som en del i regeringens särskilda satsning på åtgärder för restaurering av ängs- och betesmarker fram till 2027.

Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Naturvårdsverket (pdf)

Om vägledningen

Vägledningen på denna sida är ett komplement till LONA-vägledningen: 

Vägledning om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (pdf)

Vägledningen på denna sida bygger på Naturvårdsverkets bedömningar utifrån regleringsbrevet och Naturvårdsverkets beslut om fördelning av LONA-medel till Länsstyrelsen. Naturvårdsverket har även gjort prioriteringar utifrån EU:s restaureringsförordning.

EU-förordning för att restaurera natur

Vem kan söka LONA-bidrag?

Det är alltid kommunen som söker LONA-bidrag. Lokala aktörer, såsom markägare och föreningar kan initiera och driva projekt i samverkan med kommunen.

Läs mer på s. 6 i LONA-vägledningen.

Vad är bidragsberättigat?

Projekt som genomför restaureringsåtgärder i ängs- och betesmarker med höga naturvärden kan få stöd. Medel ska i första hand gå till fysiska åtgärder som bidrar till gott tillstånd för tio prioriterade livsmiljötyper i Art- och Habitatdirektivet:

Habitatkod Habitat Svenska kortnamn
1330 Salta strandängar Salta strandängar
1630 Havsstrandängar av Östersjötyp  Strandängar vid Östersjön 
6210 Kalkgräsmarker Kalkgräsmarker
6230 Artrika stagg-gräsmarker nedanför trädgränsen Stagg-gräsmarker 
6270 Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen Silikatgräsmarker
6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr Fuktängar
6510 Slåtterängar i låglandet Slåtterängar i låglandet
6520 Höglänta slåtterängar  Höglänta slåtterängar 
6530 Lövängar  Lövängar 
9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Trädklädda betesmark

Åtgärderna ska bidrag till att bevara, stärka, utveckla eller återställa höga naturvärden i ängs- och betesmarker med målet att gynna den biologiska mångfalden och uppfylla EU:s restaureringsförordning. Åtgärder för att bevara befintliga naturvärden är högre prioriterat än nyskapande av naturvärden

Bidrag kan bland annat fås för följande åtgärder:

  • Restaurering (1 § punkt 5 LONA-förordningen) – återställande av igenvuxna ängs- och betesmarker. Även nyskapande av naturmiljöer och återetablering av arter kan vara bidragsberättigat (åtgärderna får dock inte göras på bekostnad av befintliga naturvärden). 
  • Vård och förvaltning (1 § punkt 4 LONA-förordningen) – skötsel och förvaltning av ängs- och betesmarker.

Exempel på åtgärder är bete, slåtter, röjning av buskar och träd, bortforsling av ris och virke, hamling av lövträd samt naturvårdsbränning.

Vad är inte bidragsberättigat?

Följande åtgärder är inte bidragsberättigade:

  • Kunskapsuppbyggnad (1 § punkt 1 LONA-förordningen), såsom inventeringar.
  • Framtagande av underlag (1 § punkt 2 LONA-förordningen) såsom kommunala naturvårdsprogram, åtgärdsprogram för biologisk mångfald, grönplaner, och underlag till bildande av kommunala natur- och kulturreservat.
  • Områdesskydd (1 § punkt 3 LONA-förordningen).
  • Vård och förvaltning (1 § punkt 4 LONA-förordningen) – åtgärder som syftar till att främja friluftsliv och liknande nyttjande av naturområden.
  • Restaurering av områden, naturtyper eller bestånd av arter (1 § punkt 5 LONA-förordningen) – nyskapande av naturmiljöer .
  • Information och folkbildning (1 § punkt 6 LONA-förordningen) – till exempel naturskoleverksamhet, natur- och kulturguidning, studiecirklar, informationstavlor och foldrar om natur- och kulturmiljövärden i kommunen eller friluftslivsguider till naturområden.

Redan pågående skötsel, till exempel årlig röjning eller gallring, är inte bidragsberättigat. Däremot är nya insatser bidragsberättigade. Det måste då röra sig om punktinsatser eller insatser under den begränsade projekttiden. Läs mer på s. 6 i LONA-vägledningen.

Kompletterande manual för LONA-tjänsten inkl. sammanställning av bidragsberättigade åtgärder

Läs hur du fyller i din ansökan i LONA-tjänsten i manualen för ängs- och betesmarksprojekt:

Kompletterande användarmanual för LONA-tjänsten – LONA ängs- och betesmarker (pdf)

Dokumentet är ett komplement till LONA-manualen: 

Manual för LONAdatabas (pdf)

Frågor och svar

Bidrag kan fås för många olika åtgärder, till exempel bete, slåtter, röjning av buskar och träd, bortforsling av ris och virke, hamling av lövträd samt naturvårdsbränning. 

Högst prioriterat är fysiska åtgärder som bidrar till gott tillstånd för tio prioriterade livsmiljötyper i Art- och Habitatdirektivet. Se lista med prioriterade livsmiljötyper under rubriken “Vad är bidragsberättigat?” ovan.

Satsningen pågår till och med 2027. Projekt bör därför avslutas senast 2027.

Det finns flera skillnader mellan de två stöden. Jämför dem nedan:

Stöd Ordinarie LONA med inriktning ängs- och betesmarker Ersättning för restaurering och vissa skötselåtgärder i ängs- och betesmarker
Vem kan söka? Kommuner. Lokala aktörer, såsom markägare och ideella föreningar, kan initiera och driva projekt i samverkan med kommunen. Företag som äger eller arrenderar mark där åtgärden ska utföras, eller som har medgivande från markägaren eller arrendatorn att utföra åtgärden. Statliga myndigheter och kommuner kan inte få ersättning.
Vad kan man söka för? Bidrag kan sökas för restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker. Medel ska i första hand gå till fysiska åtgärder som bidrar till gott tillstånd för tio prioriterade livsmiljötyper i Art- och Habitatdirektivet (se lista under "Vad är bidragsberättigat?" ovan). Bidrag kan sökas för restaurering av ängsmark, betesmark och tidigare hamlade lövträd. Återkommande hamling och nyhamling av lövträd och buskar. Bränning av ljunghed och gräsmark. Slåtter av myrar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.
Hur ansöker man? Ansökan skapas i Naturvårdsverkets e-tjänst “LONA-tjänsten”. Den formella ansökan måste sedan skickas till Länsstyrelsen via post eller e-post. Stödet söks i länsstyrelsernas e-tjänst ”Statligt stöd för skötsel och restaurering av slåtter- och betesmarker och hamlade träd”.