Stöd och information

Riktvärden för förorenad mark

Gifttunnor som dumpats i naturen
Granskad: ‎den ‎20‎ ‎augusti‎ ‎2025

Naturvårdsverkets generella riktvärden ger ett översiktligt stöd i bedömningen om en förorening i mark eller i massor kan innebära risk för människors hälsa eller miljön.

På sidan hittar du generella riktvärden för förorenad mark och vägledning för hur dessa kan användas samt Naturvårdsverkets beräkningsverktyg som har använts för att ta fram generella riktvärden och som kan användas för att beräkna platsspecifika riktvärden.

Riktvärden är ett av flera verktyg som kan behövas för att utreda möjliga risker med markföroreningar. De generella riktvärdena kan anpassas till platsspecifika förhållanden och antaganden med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsverktyg. Riktvärden uppdateras kontinuerligt som en naturlig process av att kunskapen ökar om olika föroreningars egenskaper. Ändringar av generella riktvärden och hur dessa beräknas är framåtsyftande och innebär inte nödvändigtvis att tidigare bedömningar måste ändras.

Sidan vänder sig till 

Tillsynsmyndigheter samt verksamhetsutövare och fastighetsägare som har ett avhjälpandeansvar.

Bra att veta 

Följande är uppdaterat:

  • Beräkningsverktyget har uppdaterats med nya referenshalter för dricksvatten avseende arsenik, kadmium och krom.
  • Generella riktvärden för kadmium och MKM-riktvärde för krom(VI).
  • Datablad för kadmium och arsenik.
  • Datablad för diuron har uppdaterats med avseende på summering av diuron och dess metaboliter.
  • Datablad för bly har fått en mindre uppdatering i stycket om akuttoxicitet.

Bakgrunden till Naturvårdsverkets riktvärden

De generella riktvärdena är ursprungligen framtagna för att möjliggöra förenklade riskbedömningar av förorenade områden, och som underlag för prioritering av åtgärder vid olika platser. De är ett av flera verktyg för att översiktligt bedöma risker med föroreningar i jord utifrån modelleringar som kan behöva kompletteras i en fördjupad riskbedömning.

I en förenklad riskbedömning av ett förorenat område används riktvärden för att bedöma om en förorening i jord kan medföra skador på människors hälsa eller miljön utifrån den rådande markanvändningen. Utifrån denna bedömning kan det röra sig om en föroreningsskada enligt 10 kapitlet miljöbalken. Det innebär i första hand att det finns en skyldighet för den som förorenat att utreda om riskerna med markföroreningen behöver reduceras utifrån ansvarets omfattning.

I frågor om återvinning av avfall i anläggningsändamål och masshantering ger riktvärdena vägledning och stöd för bedömning när massor är lämpliga att använda i anläggningsändamål med hänsyn till skydd för människors hälsa och miljön.

Generella och platsspecifika riktvärden är ett av flera verktyg för att bedöma huruvida en påvisad markförorening kan innebära en risk för människors hälsa eller miljön. Det kan därutöver krävas andra underlag för att avgöra om en markförorening innebära risker för människors hälsa och om dessa behöver reduceras.

Det är viktigt att beslutsfattare och den som tar fram beslutsunderlag med stöd av riktvärdena har god kännedom om hur de är beräknade och tar ansvar för att de är lämpliga för de beslut som ska fattas i det enskilda fallet.

Längre ner på sidan finns mer information om generella och platsspecifika riktvärden och hur de har beräknats. Dels i Rapport 5976, men också i de underlag som hör till de uppdateringar som gjorts.

Naturvårdsverkets generella riktvärden

De generella riktvärdena är framtagna med ett beräkningsverktyg som genom modelleringar och utifrån generella antaganden anger haltnivåer för markföroreningar, under vilka risker för människors hälsa och miljö normalt är låga och acceptabla.

De generella riktvärdena tar hänsyn till flera spridnings- och exponeringsvägar och skyddsobjekt som kan påverkas av en markförorening. För att avgöra om föroreningar innebär risker som är motiverade att åtgärda kan det krävas ytterligare underlag. Exempelvis fler provtagningar och analyser av enskilda spridnings- och exponeringsvägar, skyddsobjekt eller andra analyser av hur föroreningarna kan spridas.

Det finns riktvärden för två generella markanvändningsscenarier: 

  • känslig markanvändning (KM)
  • mindre känslig markanvändning (MKM).

Vilka generella riktvärden som används vid riskbedömning beror på dess syfte och omständigheterna i det enskilda fallet. Riskbedömning av föroreningsskador bör normalt utgå från den rådande markanvändningen.

Tabell över generella riktvärden

Den senaste versionen av Naturvårdsverkets generella riktvärden, där riktvärdena för kadmium och krom (VI) uppdaterades i mars 2025:

Generella riktvärden för förorenad mark 2025 (pdf)

Generella riktvärden är uppdelade i enskilda exponerings- och spridningsvägar och skyddsobjekt och de så kallade envägskoncentrationerna ger en bild av vilka risker som en viss förorening innebär. Detta kan ge vägledning om vidare utredningsbehov som behövs för att stänga kunskapsluckor i den konceptuella modellen för området.

Envägskoncentrationer KM, version 2.3 (pdf)

Envägskoncentrationer MKM, version 2.3 (pdf)

Platsspecifika riktvärden

När de generella riktvärden inte bedöms representera förhållandena för det område där föroreningen finns bör istället platsspecifika riktvärden beräknas för riskbedömning. Detta kan göras med hjälp av beräkningsverktyget längre ner på sidan.

När platsspecifika riktvärden tas fram för att bedöma risker med en markförorening, justeras vissa antaganden i den konceptuella modell som ligger bakom beräkningarna. De justeringar som görs i modellen bör grunda sig på platsspecifika data och information om exempelvis

  • föroreningskällor
  • spridnings- och exponeringsvägar
  • skyddsobjekt.

Sådant underlag samlas in genom bakgrundsinventering och undersökningar med provtagning och test på den aktuella platsen. En mer komplex och förorenad plats behöver sannolikt mer dataunderlag för att kunna bedömas.

Tillsynsmyndigheten ska kunna ställa krav på den som beräknat platsspecifika riktvärden att transparent redovisa och motivera de ändringar och antaganden som gjorts, så att tillsynsmyndigheten kan granska och ta ställning till huruvida dessa är miljömässigt motiverade i det enskilda fallet. Det är därför viktigt att det är tydligt dokumenterat.

Riktvärden för bedömning av akuta risker och korttidsexponering

Vissa föroreningar kan innebära risker för akuta effekter då människor vid enstaka tillfällen exponeras för föroreningar i jord vid en viss halt. Detta gäller exempelvis arsenik och cyanid. För att bedöma sådana risker finns riktvärden med halter där akuta hälsoeffekter kan uppstå.

Andra föroreningar har lång uppehållstid i kroppen vilket innebär att exponering för jord med höga halter (korttidsexponering) vid enstaka tillfällen kan inteckna hela det tolerabla intaget och leda till långsiktiga risker. Detta gäller exempelvis kadmium, bly och dioxin.

Riktvärden avseende dessa risker gäller oavsett markanvändningsscenario och utgör en övre gräns vid beräkning av platsspecifika riktvärden.

Vid platsspecifik bedömning av risker relaterat till akuta effekter eller korttidsexponering är det viktigt att beakta förutsättningarna för att människor verkligen exponeras. Detta kan påverkas av djup till förorening, eller om den är täckt av exempelvis hårdgjorda ytor.

Bra att veta

  • Riktvärden för förorenad mark är ett stöd för att bedöma risken för en föroreningsskada enligt 10 kap. miljöbalken.
  • Naturvårdsverket bevakar kontinuerligt utvecklingen av ny kunskap om föroreningar och den påverkan dessa kan ha på de generella riktvärdena.
  • Ändringar av generella riktvärden och hur dessa beräknas är framåtsyftande och innebär inte nödvändigtvis att tidigare bedömningar måste ändras.

Specifika riktvärden som nyligen uppdaterats

Livsmedelsverket (SLV) har beslutat att sänka dricksvattengränsvärdena för en rad ämnen, däribland kadmium, krom och arsenik (Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2022:12). Dricksvattengränsvärdena ingår i beräkningarna av riktvärden enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark, och justeringarna kan därmed påverka riktvärdesnivåerna. Riktvärdet för kadmium sänks från 12 mg/kg till 2,5 mg/kg för mindre känslig markanvändning (MKM) och från 0,8 mg/kg till 0,7 mg/kg för känslig markanvändning (KM). Riktvärdet för krom (VI) sänks från 10 till 8 mg/kg för MKM. Generella riktvärden för arsenik påverkas inte.

Livsmedelsverket har valt att besluta om ett strängare gränsvärde för kadmium än det som anges i dricksvattendirektivet. Skälet är att små barn överskrider det tolerabla intaget redan från kosten, vilket innebär att inget utrymme finns för ytterligare exponering via dricksvatten. SLV bedömer vidare att sänkningen inte kommer att få några större konsekvenser i form av krav på verksamhetsutövarna.

Beslutsunderlag för justerade riktvärden för förorenad mark – kadmium och sexvärt krom (pdf)

Bilaga 1: Resultaten av beräkningar av justerade riktvärden för förorenad mark (pdf)

Bilaga 2: Riktvärden och bakgrundshalter (pdf)

Riktvärdena och beräkningsmodellen uppdaterades den 1 november 2022, i enlighet med information i datablad för bly och beslutsunderlag för justering av generella riktvärden för bly.

Resultatet av översynen är att Naturvårdsverket bedömer att det inte är motiverat att justera riktvärdet för känslig markanvändning (KM) som fortsatt är 50 mg/kg. Detta då det inte bedöms praktiskt lämpligt att sänka riktvärdet utifrån vad som skulle kunna vara riskmässigt motiverat. Det bedöms inte heller finnas tillräckligt med underlag som visar att en sänkning skulle medföra en tydlig riskreduktion och positiva effekter för människors hälsa. Dock är det motiverat att beräkna platsspecifika riktvärden utifrån det nya sänkta toxikologiska referensvärdet. Riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) sänks dock från dagens 400 mg/kg till 180 mg/kg. Detta då det inte finns samma skäl att inte sänka som för riktvärdet för KM.

Det är värt att ha i beaktande att bly är ett utfasningsämne, vilket innebär att det är särskilt viktigt att minska användningen av och exponeringen för ämnet. Förekomst av bly bör hanteras med försiktighet och platsspecifika bedömningar kan vara nödvändiga så att överväganden om vad som är rimligt och möjligt att åstadkomma görs på bästa sätt i varje enskilt fall och med intentionen att minska människors exponering för bly. Naturvårdsverket bevakar fortlöpande kunskapsutvecklingen om förorenande ämnens toxicitet och skulle det framkomma ny data kan en förnyad översyn bli aktuell.

Så påverkas platsspecifika beräkningar för bly

Det generella riktvärdet för KM (50 mg/kg) är ett värde som beslutats efter praktiska och ekonomiska överväganden, och som inte motsvarar det värde beräkningsverktyget ger. Däremot anser vi att beräkningsverktyget, vid beräkning av platsspecifika riktvärden för bly, ska få beräkna utifrån den faktiska risken utan att begränsas av policybeslutet om 50 mg/kg. Därför kommer det lägsta platsspecifika riktvärdet (med korrigering för bakgrundshalt) att bli 20 mg/kg för bly, eftersom den nationella bakgrundshalten begränsar riktvärdet ”nedåt”. Klickar man ur begräsningen för bakgrundshalt kommer man att kunna få ett ännu lägre platsspecifikt riktvärde.

Beslutsunderlag för justering av generella riktvärden för bly (pdf)

Naturvårdsverket har genomfört en översyn av riktvärdena för förorenad mark för tetrakloretylen (PCE) och trikloretylen (TCE). Syftet med översynen har varit att utvärdera om Naturvårdsverkets riktvärden bör uppdateras, eller om de befintliga i tillräcklig utsträckning skyddar människors hälsa.

I översynen har flera olika referensvärden jämförts med dem som tillämpas i Sverige vid riskbedömning av förorenade områden för närvarande. De värden som studerats i jämförelsen är framför allt US Environmental Protection Agencys (USEPA:s) reviderade värden, de värden som publicerats av Världshälsoorganisationen WHO och Concise International Chemical Assessment Documents (CICADs) samt bedömningar från europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) och den danska Miljøstyrelsen. Synpunkter på dessa värden har inhämtats från sakkunniga toxikologer.

Naturvårdsverkets slutsats är att de referensvärden som används i riktvärdesmodellen för förorenade områden idag skyddar människors hälsa och miljön i tillräckligt stor utsträckning. Skälet till detta ställningstagande är att det granskade underlaget inte ger tydliga skäl att bedöma att en sänkning av de toxikologiska referensvärden som används vid beräkning av riktvärden skulle medföra en positiv hälsoeffekt. De toxikologiska referensvärden som används i riktvärdesmodellen idag är i linje med, och till och med mer konservativt satta, än de som publicerats av ECHA. 

Översyn av toxikologiska referensvärden för PCE och TCE (pdf)

I slutet av 2018 publicerade EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ett nytt värde för tolerabelt veckointag (TVI) för dioxiner och dioxin-lika PCB. Det nya värdet är 2 pikogram TEQ/kg kroppsvikt och vecka, vilket är en sjundedel av det tidigare värdet.

För närvarande reviderar Naturvårdsverket inte våra generella riktvärden för dioxin (TCDD-ekvivalenter) i jord. Anledningen är att EFSA har rekommenderat att de toxikologiska ekvivaleringsfaktorerna (TEF), som beskriver hur toxiska dioxinlika ämnen är i förhållande till (2,3,7,8)-TCDD, ska utredas. FAO/WHO:s gemensamma expertkommitté för livsmedelstillsatser, JECFA, kommer att inleda utredningen under andra halvan av 2021, och arbetet bedöms ta ett par år. Det är först när den här utredningen är avslutad som vi kommer att ha tillräckligt med information för att veta om riktvärdena bör ses över. Livsmedelsverket avser inte heller att gå ut med några förändrade rekommendationer förrän detta är utrett.

Naturvårdsverket genomför, med stöd av bland annat Statens geotekniska institut (SGI), en konsekvensanalys för att ta ställning till en eventuell uppdatering av riktvärden för PFAS i jord.

I avvaktan på beslut om generella riktvärden för PFAS förordar Naturvårdsverket och SGI att de preliminära riktvärdena tillämpas.

Mer information om konsekvensanalys för förslag till riktvärden för PFAS

Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten (diva-portal.org)

Webbinarier om generella och platsspecifika riktvärden

Naturvårdsverket föreläser om aktuell vägledning inom och relaterat till förorenade områden, masshantering och statlig finansiering. Filmerna vänder sig till tillsynsmyndigheter och andra verksamma i branschen och går att se i efterhand på vår Youtube-kanal.

Beräkningsverktyg för platsspecifika riktvärden

Beräkningsverktyget kan användas för att ta fram platsspecifika riktvärden.

Beräkningsverktyget version 2.3 har uppdaterats med nya referenshalter för arsenik, kadmium och krom avseende skydd av grundvatten som naturresurs. Även andra mindre justeringar som inte har inverkan på beräkningarna har gjorts.

Beräkningsprogram av platsspecifika riktvärden, version 2.3 2025 (xlsm)

Rapport om riktvärden

Rapport 5976 beskriver vår riktvärdesmodell samt våra generella riktvärden för förorenad mark. Notera att Naturvårdsverket har uppdaterat beräkningsverktyget för generella riktvärden för förorenad mark 2022. 

Relaterad vägledning

Här hittar du komplement till Naturvårdsverkets vägledning om förorenade områden.