Tillsynsvägledning

Buller från idrottsplatser

Gul fotboll i fotbollsmål
Granskad: ‎den ‎15‎ ‎februari‎ ‎2023

Här vägleder Naturvårdsverkets om hur man kan bedöma och begränsa bullerstörningar från idrottsplatser.

Idrott och annan fysisk aktivitet är viktigt för att människor ska må bra. För barn och unga är det särskilt viktigt att kunna utöva sin sport nära hemmet. Men när idrottsanläggningar som används intensivt ligger nära bostäder ökar också risken för bullerstörningar. Därför har Naturvårdsverket tagit fram en vägledning om buller från idrottsplatser som stöd för att kunna minska bullerstörningar samtidigt som goda möjligheter till idrottsutövning bibehålls.

Den här vägledningen vänder sig till

Till dig som arbetar med tillsyn på en tillsynsmyndighet.
Den kan även vara ett stöd för idrottsföreningar och arrangörer av evenemang på idrottsplatser.

Vägledning

I vägledningen finns stöd för hur olägenhetsbedömning enligt miljöbalken bör göras. Det finns även exempel på åtgärder som kan vidtas. Då det är många faktorer som bör vägas samman rekommenderar vi att vägledningen läses i sin helhet.

Vägledning om buller från idrottsplatser, 2022-11-28 (pdf 961 kB)

Sammanfattning

Huvuddragen i vägledningen kan sammanfattas med:

  • Riktvärden för industribuller bör inte användas för buller från idrottsutövning utomhus.
  • Bedömning av störning bör istället göras utifrån förutsättningarna på platsen bland annat avstånd till bostäder och antal samtidiga användare av anläggningen.
  • Om åtgärder behövs riktas de i första hand in på de extra störande ljuden såsom smällar av bollar i konstruktioner och högtalarutrop.
  • En högre acceptans bör finnas för rop, skratt, applåder och andra ljud från människor.
  • God dialog mellan kommun, förening och närboende är av största vikt för att minska risken för störningar.

Nya idrottsplatser - vägledning hos Boverket

Vägledning om hur buller från idrottsplatser bör hanteras vid planering av nya idrottsplatser eller då nya bostäder ska byggas vid befintliga idrottsplatser ges av Boverket.

Boovallen-målen, dom 2020

I en dom prövas Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommuns beslut att förelägga om försiktighetsmått avseende buller för den organiserade verksamheten vid Boovallen. Såväl Naturvårdsverket som Boverket och Folkhälsomyndigheten lämnade remissyttranden i målet. 

Mark- och miljööverdomstolens dom 16 december 2020 i mål nr M 7353-19.

Ärendet rörande klagomål på buller från Boovallen, en fotbollsplan i Nacka kommun, har pågått under en längre tid, överklagats flera gånger och till sist fått prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen. I domen prövas Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommuns beslut att förelägga om försiktighetsmått avseende buller för den organiserade verksamheten vid Boovallen. Såväl Naturvårdsverket som Boverket och Folkhälsomyndigheten lämnade remissyttranden i målet.

I domen uttalade sig Mark- och miljööverdomstolen om allmänna utgångspunkter för hur buller från idrottsplatser bör bedömas. Domstolen bedömde, i likhet med Naturvårdsverket, att det sällan är lämpligt att relatera bedömningen av om sådant buller vid bostäder utgör en olägenhet för människors hälsa till siffersatta riktvärden. Det är inte heller är lämpligt att tillämpa riktvärdena i Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller på buller från idrottsplatser, om det inte rör sig som teknisk utrustning eller liknande. I stället ansåg domstolen att en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska göras för att avgöra om olägenhet föreligger och vilka försiktighetsmått som i sådana fall är lämpliga. Domstolen framhöll även att det måste beaktas att det finns ett starkt allmänintresse av att idrottsverksamhet kan bedrivas inom rimliga avstånd från bostadsområden vid bedömningen av vilka krav på åtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga att ställa.

När det gäller bedömningen av situationen vid Boovallen ansåg Mark- och miljööverdomstolen att utredningen i målet gav stöd för att verksamheten är så pass intensiv att den ger upphov till olägenhet för människors hälsa. Domstolen fann att det med hänsyn till idrottsverksamhetens omfattning, karaktären och omfattningen på bullerstörningarna och förhållandena på platsen fanns skäl att föreskriva tidsbegränsningar för den organiserade verksamheten. Även belysningen vid anläggningen och användandet av högtalare bör begränsas. Däremot bedömde domstolen att det varken var en miljömässigt motiverad eller rimlig åtgärd att uppföra bullerskydd vid Boovallen.

Naturvårdsverkets yttrande till MÖD 2020-01-30 (pdf 169 kB)

Svea hovrätts dom 2020-12-16 (pdf 468 kB)

Tillsynsnytt

Nyhetsbrevet Tillsynsnytt är ett forum för information, idéer och erfarenhets­utbyte och riktar sig till dig som arbetar med tillämpning av miljölagstiftningens bestämmelser.

Kort beskrivning av lagstiftningen

Om buller kan orsaka olägenhet för människors hälsa ska den som bedriver den bullrande verksamheten vidta de skyddsåtgärder som behövs. Definitionen av vad som räknas som olägenhet för människors hälsa finns i 9 kap. 3 § miljöbalken och där anges att det ska röra sig om en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

2 kap. 3 § miljöbalken (riksdagen.se)

9 kap. 3 § miljöbalken (riksdagen.se)

Olägenhet i bostäder och andra byggnader

9 kap. 9 § miljöbalken ställer krav på att bostäder och lokaler för allmänna ändamål inte ska ge upphov till olägenhet för människors hälsa. 

33 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anger att bostäder och byggnader för att hindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer ska ge skydd bland annat mot buller.

9 kap. 9 § miljöbalken (riksdagen.se)

33 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)

Folkhälsomyndigheten har vägledning om reglerna om hälsoskydd:

Särskilda regler om hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken (folkhalsomyndigheten.se)

Kunskapskravet innebär att alla som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot olägenhet.

För den som bedriver en verksamhet som bullrar gäller det därför att veta hur mycket verksamheten bullrar och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska bullret. Den som bedriver en verksamhet har även ett ansvar att fortlöpande kontrollera bullret från sin verksamhet och ha rutiner för att undvika onödigt buller.

En tillsynsmyndighet får även förelägga en verksamhetsutövare att ta fram de utredningar och underlag om buller från verksamheten som behövs för tillsynen. 

2 kap. 2 § miljöbalken (riksdagen.se) 

26 kap. 19, 21 och 22 §§ miljöbalken (riksdagen.se)

Det är den som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att man följer miljöbalkens regler, exempelvis att buller från verksamheten inte orsakar olägenhet för människors hälsa genom buller. 

2 kap. 1 § miljöbalken (riksdagen.se)

Alla som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska vidta försiktighetsmått, skyddsåtgärder och begränsningar som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att buller från verksamheten medför olägenhet för människors hälsa. Det följer av försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken.

Försiktighetsprincipen innebär att det räcker med att det finns en risk för olägenhet för människors hälsa för att det ska krävas åtgärder eller försiktighetsmått. Tillsynsmyndigheten kan ställa krav på skyddsåtgärder eller begränsningar om det konstateras att buller från en verksamhet utgör olägenhet för människors hälsa.

2 kap. 3 § miljöbalken (riksdagen.se)

26 kap. 9 § miljöbalken (riksdagen.se)

De allmänna hänsynsreglerna innebär att all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka hälsa eller miljön ska bedrivas på ett sådant sätt att man förebygger eller begränsar olägenheterna eller risk för olägenheter.

Hänsynsreglerna måste dock tillämpas så att inte orimliga krav ställs med hänsyn till den nytta som åtgärder och försiktighetsmått ger för miljön och människors hälsa, i förhållande till de kostnader som de innebär för den som bedriver en verksamhet.

2 kap. 7 § miljöbalken (riksdagen.se)

Naturvårdsverket vägledning om 2 kap. miljöbalken, hänsynsreglerna

För bostäder som är planlagda eller lovgivna efter den 2 januari 2015 ska det finnas beräkningar av omgivningsbuller. Till omgivningsbuller räknas buller från vägar, järnvägar, flygplatser, industriell verksamhet och tillståndspliktiga hamnar. Tillsynsmyndigheten kan inte ställa krav på den som har en verksamhet som alstrar omgivningsbuller att vidta skyddsåtgärder för att begränsa bullret vid nya bostäder om inte de faktiska bullernivåerna ligger över de beräknade värdena. Det beror på att det sedan 2015 finns en samordning av hur omgivningsbuller hanteras vid planering och byggande av bostäder enligt plan- och bygglagen (2010:900) och vid tillsyn enligt miljöbalken.

För bostäder som är planlagda eller lovgivna efter den 2 januari 2015 ska det därför finnas beräkningar av omgivningsbuller i planbeskrivningen till detaljplanen eller bygglovshandlingarna.

26 kap. 9 a § miljöbalken (riksdagen.se)

29 kap. 4 § miljöbalken (riksdagen.se)

4 kap. 33 a § plan- och bygglagen (riksdagen.se)

9 kap. 40 § plan- och bygglagen (riksdagen.se)

I förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, den så kallade trafikbullerförordningen, finns riktvärden för vilka bullernivåer som kan godtas vid planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. Riktvärdena gäller utomhus vid fasad och innehåller undantag som innebär att riktvärdena får överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot en tystare sida. Trafikbullerförordningens regler om buller från flygplatser ska även tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöbalken för flygplatsen.

Trafikbullerförordningen (riksdagen.se)