Samlad kunskap från Hållbar Sanering
De kunskaper som tagits fram under 2003-2009 inom kunskapsprogrammet vill vi sprida till alla som arbetar med att avhjälpa föroreningsskador. Börja med att läsa den lättlästa broschyren ”Samlad kunskap från Hållbar sanering” som finns på denna sida, för att därefter gå vidare till de rapporter som tagits fram inom kunskapsprogrammet. Många av rapporterna är fortfarande aktuella även idag (2021), mer än tio år efter att programmet avslutats.
Alla rapporter från kunskapsprogrammet
Här har vi samlat resultatet av kunskapsprogrammet Hållbar Sanering – 56 publikationer varav 39 har myndigheterna som målgrupp. Plus en utvärdering av det genomförda programmet.
Undersökningsmetoder
Bioanalys av föroreningars biotillgänglighet – tillämpning i sanerade massor 5931
Föroreningsspridning – tillämpning och utvärdering av metoder. Huvudrapport 5834
Inventering av provtagningsstrategier för jord, grundvatten och porgas 5894
Kostnadseffektiv analysmetod för dioxiner 5628
Kurs i statistisk dataanalys och tolkning av resultat – tillämpning inom förorenad mark 5897
Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord 5932
Miljökontroll av omgivningspåverkan vid efterbehandlingsåtgärder 5803
Provtagningsstrategier för förorenad jord 5888
Riskbedömning
Bedömning av riskreduktion vid efterbehandling – fas 1 5540
Bedömning av riskreduktion vid efterbehandling - fas 2 5867
Biotillgänglighet som företeelse och vid riskbedömning av förorenade områden 5895
Datormodeller för föroreningsspridning - fas 1 5534
Datormodeller för föroreningsspridning - fas 2 5676
Exponeringsfaktorer vid riskbedömning – inventering av dataunderlag 5802
Funktions- och scenarioanalys – en metod att analysera risker i ett långtidsperspektiv 5814
Förbättrad riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment 5629
Förbättrade miljöriskbedömningar 5538
Fördjupade riskbedömningar – erfarenheter av riktvärdesberäkningar och användning av ny kunskap 5592
Hälsoriskbedömning av exponering relaterad till dioxinförorenad mark 5929
Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden 5859
Laktester för riskbedömning av förorenade områden (huvudrapport och underlagsrapport 1a) 5535
Laktester för riskbedömning av förorenade områden (underlagsrapport 2a och 2b) 5557
Laktester för riskbedömning av förorenade områden (underlagsrapport 3) 5558
Metallers mobilitet i mark 5536
Metodik för miljöriskbedömning av förorenade områden 5928
Metodik för miljöriskbedömning på utvalda förorenade områden - Tillämpning 5983
Modeller för spridning av metaller från mark till vatten 5741
Modeller för transport och spridning av föroreningar - fas 1 5541
Modeller för transport och spridning av föroreningar - fas 2 5692
Osäkerhet i riskbedömning och beslutsprocess 5804
Probabilistisk riskbedömning – fas 1 5532
Riskvärdering samt miljö- och samhällsekonomi
Företagsekonomisk redovisning av markföroreningar 5835
Grovanalys för riskvärdering av förorenade områden i tidigt skede – GRAF 5892
Kostnads – nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser 5836
Miljöprestanda och samhällsekonomi i saneringsmetoder 5793
Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling – metodutveckling och exempel på tillämpning 5891
Riskvärdering – metodik och erfarenhet 5615
Riskvärdering av förorenad mark – etiska och ekonomiska perspektiv 5539
Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi – beskrivning av metoder och exempel 5537
Riskkommunikation
Kriterier för effektiv riskkommunikation – sanering av förorenade områden 5887
Transparenta saneringsprojekt fas 1 5533
Transparenta saneringsprojekt fas 2 5740
Vem kan man lita på? Att kommunicera risker i samband med förorenade områden (del 1) 5664
Vem kan man lita på? Att kommunicera risker i samband med förorenade områden (del 2) 5664
Rapport: Samlad kunskap från Hållbar sanering
Det finns i dag cirka 80 000 potentiellt förorenade områden. Sanering av förorenade områden är ofta kostsamma projekt. En undersökning inom branschen 2003 visade att det fanns behov av mer kunskap. Med det som utgångspunkt startade Hållbar Sanering. Myndigheter, forskare och företag fick bidrag för att ta fram mer kunskap om efterbehandling av förorenade områden. Totalt avsattes drygt 40 miljoner kronor. Förhoppningen är nu att resultaten från programmet ska kunna bidra till såväl kostnads- som miljöeffektivare efterbehandling av förorenade områden.