Beredskap
Naturvårdsverket är sedan oktober 2022 beredskapsmyndighet. Att vara beredskapsmyndighet innebär att den verksamhet vi bedriver bedöms ha särskild betydelse för samhällets civila beredskap.
Vi ingår i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten med ett särskilt utpekat ansvar för avfall och avlopp.
Tillsammans med övriga myndigheter inom sektorn har vi i uppdrag att planera för att Sveriges befolkning har tillgång till säker mat och säkert dricksvatten även vid kris eller höjd beredskap.
Aktuellt inom beredskap
Här kan du ta del av nyheter och pressmeddelanden, aktuella regeringsuppdrag och rapporter på temat beredskap.
Naturvårdsverkets roll som beredskapsmyndighet
Naturvårdverkets roll som beredskapsmyndighet innebär att vi är en del av samhällets civila beredskap. Att vara beredskapsmyndighet medför krav på att förebygga, motstå och hantera krissituationer.
Beredskapsarbetet handlar bland annat om att vidta åtgärder för att vi ska kunna arbeta även under störda förhållanden och för att stötta andra aktörer inom vårt ansvarsområde.
Vårt ansvar omfattar i första hand avlopps- och avfallsfrågor men vi analyserar också löpande om det finns ytterligare uppgifter för myndigheten att säkerställa vid kris eller krig i rollen som expertmyndighet inom miljöområdet. Exempel är arbetet med omställning till egen drivmedelsproduktion i syfte att minska fossila utsläpp, vilket ökar den nationella robustheten och stärker vår beredskap. Ett annat exempel är återvätning av våtmarker som bidrar till en reciliens mot skogsbränder.
Tjänsteman i beredskap (TiB)
Naturvårdsverket har en tjänsteman i beredskap (TiB) dygnet runt som kan ta emot larm och starta upp den inledande krishanteringen vid akuta allvarliga händelser.
Kontakta Naturvårdsverkets TiB på:
010-698 14 15
Privat-offentlig samverkan
Privat-offentlig samverkan är ett samverkansforum som syftar till att stärka det civila försvaret. Samverkan syftar bland annat till att utbyta kunskap och erfarenheter och föra dialog om gemensamma intressen.
Vatten och avlopp (VA-POS)
VA-POS ska bidra till att skapa förutsättningar för va-aktörerna att upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet genom att arbeta förebyggande för att säkra leveranskedjor och hantera uppkomna störningar inom området. Syftet är att stärka den fredstida krisberedskapen och det civila försvaret inom vatten- och avloppsområdet.
Inom VA-POS samlas de privata aktörer som levererar varor och tjänster till va-aktörerna och de offentliga aktörerna som arbetar för att driva och upprätthålla de viktiga samhällsfunktionerna vatten och avlopp.
VA-POS leds gemensamt av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket. Va-aktörerna representeras genom Svenskt Vatten och på den privata sidan finns branschorganisationer som Vattenindustrin.
Om du är intresserad av VA-POS och vill veta mer, kontakta oss via vår kundtjänst. Ange VA-POS i ämnesraden.
Om dina frågor främst rör dricksvatten, kontakta Livsmedelsverket
Beredskap inom dricksvattenförsörjning (livsmedelsverket.se)
Avfall (A-POS)
En privat-offentlig samverkan inom avfallsområdet är under uppstart våren 2025.
Om du vill veta mer om A-POS kontakta oss via vår kundtjänst. Ange A-POS i ämnesraden.
Pågående projekt
Risk- och försörjningsanalys samt åtgärder för ökad robusthet inom avfallshantering och energiförsörjning
Att avfallshanteringen fungerar tillfredsställande är viktigt för att skydda människors hälsa och miljön. En fungerande avfallshantering är även viktigt för att minska risken för sanitära olägenheter och smittspridning då brister i detta kan orsaka förorening av dricksvatten och mark vilket påverkar livsmedels- och dricksvattenförsörjningen. Det är även av största vikt att avfallshanteringen tillgodoser behovet av avfall för energiförsörjningen.
Mellan 2024-2026 jobbar vi med framtagande av en risk- och försörjningsanalys samt åtgärder för ökad robusthet inom avfallshantering och energiförsörjning. Syftet är att stärka samhällets samlade beredskap kopplat till avfall vid kris och höjd beredskap och bidra till att säkerställa kritiska beroenden mellan samhällets aktörer. Det handlar om Sveriges kapacitet att lagra eller behandla avfall samt försörja fjärrvärmen med avfall och hur vi kan öka robustheten för detta.
Inom projektet genomförs en kartläggning av avfallsflöden och beroenden inom dessa. Utifrån det görs en analys av risker och sårbarheter för att därefter ta fram förslag till åtgärder i en åtgärdsplan för att skapa en robust avfallshantering. Målsättning att respektive aktör implementerar dessa åtgärder i respektive beredskapsplan.
Utredning av alternativa lösningar vid störning i ordinarie avloppstjänst
Om det uppstår sanitetsproblem vid en fredstida kris eller höjd beredskap behöver detta åtgärdas så snart som möjligt för att skydda människors hälsa. Sanitet handlar både om tillgång på vatten av tillräckligt god kvalitet och om att kunna gå på toaletten utan att det riskerar att orsaka smittspridning. 90 % av Sveriges befolkning är beroende av att allmänna avloppssystem fungerar.
Uppstår det problem med avloppshanteringen i ett tätbebyggt område kan det få förödande konsekvenser om det inte snabbt går att ordna en alternativ lösning. Vilka lösningar som är de mest optimala kan variera beroende på situation, områdets förutsättningar och vilka verksamheter som bedrivs i området. Det är därför viktigt att kommuner planerar för alternativa lösningar om störning uppstår i avloppstjänsten.
Under 2025 och 2026 kommer Naturvårdsverket dels
- utreda alternativa lösningar till konventionella avloppstjänster när det uppstår störningar, samt när dessa lösningar kan vara lämpliga, dels
- ta fram en vägledning till stöd för kommunal avloppsplanering inför kris eller höjd beredskap och dels
- beskriva vem eller vilka som ansvarar för att avloppssystemet kan upprätthållas eller ersättas i situationer då vattentoaletter inte kan användas som vanligt, på grund av att avloppssystemet är ur funktion eller att det saknas vatten för att spola i toaletterna.
Projektet avser att stärka samhällets samlade beredskap vid kris och höjd beredskap och bidra till att säkerställa kritiska beroenden mellan samhällets aktörer.
Beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
I Sverige finns tio så kallade beredskapssektorer som genom samordnade insatser ska bidra till att stärka beredskapen inom områden som är viktiga för samhället. Naturvårdsverket ingår i sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten tillsammans med Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) och länsstyrelserna. Livsmedelsverket är sektorsansvarig myndighet.
Följande funktioner ingår i sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten:
- Primärproduktion
- Livsmedelstillverkning
- Livsmedelsdistribution
- Måltidsverksamhet
- Livsmedelssäkerhet inklusive dricksvatten
- Djurens hälso- och sjukvård
- Smittskydd – djur
- Dricksvattenförsörjning
- Avlopp
- Avfallshantering
Om beredskapssektorn för livsmedelsproduktion och dricksvatten (livsmedelsverket)
Nato och Sveriges beredskapsarbete
Sveriges Natomedlemskap stärker totalförsvaret och beredskapen inom livsmedels- och dricksvattenförsörjning, i samverkan med Natos Food and Agricultural Planning Group (FAGP). Sverige deltar fullt ut i Natos arbete och bidrar med erfarenheter från vårt totalförsvar till att utveckla Natoländernas gemensamma beredskap och civila försvar.
Natomedlemskapet och livsmedels- och dricksvattenområdet (livsmedelsverket.se)Sveriges medlemskap i Nato
Ta reda på mer om vad samarbetet med Nato innebär för Sverige och Naturvårdsverket.