Fyra av tio svenskar utsätts för ohälsosamma nivåer av luftföroreningar

Luftföroreningar kan kopplas till omkring 6 000 förtida dödsfall per år. Det visar en studie som har analyserat hur människor i Sverige exponeras för luftföroreningar och vilka hälsoeffekter det kan medföra. Ett framtidsscenario visar också att det totala antalet förtida dödsfall kan minska något till 2030. Samhällskostnaden för luftföroreningarnas hälsoeffekter uppskattas till cirka 215 miljarder kronor år 2023.

Studien som utförts av SMHI och Umeå universitet visar att många människor exponeras för halter av partiklar som ligger över Världshälsoorganisationens, WHO:s, rekommenderade riktvärden. Omkring 40 procent av Sveriges befolkning beräknas utsättas för halter av särskilt små partiklar (PM2,5) som överstiger WHO:s rekommendationer, både idag och i scenariot för 2030.

– Luftföroreningar påverkar människors hälsa även vid nivåer som många kanske inte tänker på i vardagen. För att minska hälsoriskerna behöver vi fortsätta arbeta både med utsläpp från avgaser och med de partiklar som bildas när däck, bromsar och vägar slits, säger Maria Ullerstam, enhetschef på luftenheten. 

Bland de hälsoutfall som kopplas till långvarig exponering finns uppskattningsvis 1100 fall av KOL, 720 fall av demens, 370 fall av diabetes, 250 fall av stroke, 210 fall av barnastma och 190 fall av hjärtinfarkt per år. Studien omfattar även följdeffekter på samhället och ekonomin, som hundratusentals dagar av sjukfrånvaro och tiotusentals dagar av skolfrånvaro.

Exponeringen för kvävedioxid, som framför allt kommer från trafikens avgaser, förväntas minska fram till 2030, främst till följd av minskade utsläpp från vägtrafiken. För partiklar är utvecklingen mer osäker. Partiklar kommer inte bara från avgaser utan bildas också när vägar, däck och bromsar slits. Det innebär att problemet med partiklar inte försvinner enbart genom att avgaserna minskar. Exponeringen för partiklar bedöms ligga kvar på ungefär samma nivå som idag om inga ytterligare åtgärder genomförs.