Förslag: Så kan Sverige minska livsmedelsavfallet

Sverige har arbetat mot livsmedelsavfall och matsvinn i över tio år. Och avfallet har minskat. Men det uppstår fortfarande 81 kilo livsmedelsavfall per person och år i butiker, restauranger och hushåll. Till 2030 behöver den siffran komma ned till 63 kilo.

Den största delen av avfallet kommer från hushållen. Men där är nästan tre fjärdedelar skal, ben och annat som inte går att äta. Därför är det inte rimligt att vänta sig en särskilt stor minskning. Det räcker alltså inte att endast hushållen slänger mindre – hela livsmedelskedjan måste bidra.

– Alla som hanterar mat kan göra skillnad, i produktionen, matbutiken och hemma i köket. Vi vill göra det lättare att göra rätt. Därför behövs tydliga regler, mer kunskap och bättre samarbete i hela livsmedelskedjan, säger Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket.

– Minskat matsvinn börjar redan på gården. Det är viktigt att vi fortsätter säkra en god kvalitet i produktionen och att livsmedlen bibehåller kvaliteten hela vägen fram till konsumtion. En positiv följd av de nya kraven är också att mer av restprodukterna från industrin ska tas tillvara, i första hand till mat men också som foder, säger Anna Olofsson, generaldirektör på Jordbruksverket.  

Det här föreslår myndigheterna:

• Ny förordning: Alla som hanterar livsmedel ska arbeta för att förebygga livsmedelsavfall. Mat ska i första hand användas som mat, till exempel genom bättre inköpsrutiner eller donation.
• Information till kunderna: Livsmedelsbutiker, restauranger och storkök ska informera om hur man tar vara på maten. Kravet gäller alla offentliga måltidsverksamheter och privata företag med minst tio anställda.
• Mer kunskap: Livsmedelsverket och kommunerna ska öka informationen till hushållen. Jordbruksverket ska underlätta för livsmedelsföretag att använda restprodukter som foder genom ökad information om regler och mer vägledning.
• Samarbete: Ett nytt branschforum ska samla aktörer från hela livsmedelskedjan.
• Stöd till företag: Myndigheterna ska utreda rådgivning och investeringsstöd för små och medelstora företag.
• Innovation: Mer pengar till forskning och innovation om hur livsmedelsavfall kan förebyggas och resursanvändningen kan bli bättre.

– Att förebygga avfall är centralt för ett resurseffektivt samhälle där vi nyttjar jordens resurser mer varsamt, minskar utsläppen och främjar biologisk mångfald. Två skarpa mål ger oss en gemensam riktning som hela samhället kan jobba för, säger Johan Kuylenstierna, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Myndigheterna lyfter dock att målen är utmanande och att det är osäkert om förslagen verkligen räcker hela vägen. De utesluter inte att det kan bli nödvändigt med nya uppdrag och utökade resurser om Sverige ska kunna leva upp till kraven från EU.

De nya reglerna föreslås gälla från juni 2027. Myndigheterna föreslår också att regeringen utreder regler och agerande som i dag kan orsaka matsvinn, behovet av en samlad matsvinnslag samt om en lägre temperatur i kylkedjan kan göra att maten håller längre.

• Livsmedelsavfall är definierat i lagstiftningen och är alla livsmedel som blir avfall, även oätliga delar som skal, ben och kaffesump.
• Matsvinn är ett mer generellt begrepp för när mat inte äts av människor.
• EU:s mål mäts i livsmedelsavfall. Myndigheterna föreslår att basår ska vara 2018 för målet som rör butiker, restauranger och hushåll och genomsnitt 2021–2023 för livsmedelsindustrins mål.

Läs skrivelsen: Förslag för minskat matsvinn vid genomförande av EU:s avfallsdirektiv   

För övergripande frågor:
Livsmedelsverkets presstjänst, 018-17 53 40 

För frågor om rapportering och statistik:
Christina Anderzen, handläggare, enheten för miljöanalys och avfallsstatistik
010-698 14 24
christina.anderzen@naturvardsverket.se

För frågor om måluppfyllelse och bedömning av genomförande:
Ida Björkefall, handläggare, resurseffektivitetsenheten
010-698 13 31
ida.bjorkefall@naturvardsverket.se

För frågor om regeringsuppdraget:
Johanna Enberg, projektledare, regeringsuppdragsenheten
010-698 16 09
johanna.enberg@naturvardsverket.se