Färre bin och fjärilar äventyrar ekosystem och Sveriges livsmedelsproduktion
2026-03-05 NYHET En tredjedel av Sveriges drygt 300 vildbiarter är allvarligt hotade och fjärilar visar samma nedåtgående trend. Nio åtgärder för att vända utvecklingen finns i förslaget på nationell plan för att restaurera svensk natur som fem myndigheter har tagit fram på uppdrag av regeringen.
– Pollinering är en av våra mest grundläggande ekosystemtjänster och direkt kopplad till vår egen livsmedelsförsörjning. Med färre pollinerande insekter blir det färre frukter och bär på både odlade grödor och vilda växter, säger Magnus Magnusson, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen
Närmare 85 procent av alla vilda blommande växtarter är helt eller delvis beroende av pollinatörer för sin fortplantning. Forskning visar också att pollinering bidrar till ökade och mer högkvalitativa skördar, vilket är avgörande både för jordbruket och för vilda bär som blåbär och lingon.
– Pollinatörerna minskar eftersom deras livsmiljöer försvinner till följd av bland annat förändrad markanvändning. När landskapet blir mer enhetligt med färre slåtter- och betesmarker, blomrika miljöer och mindre solbelyst grov död ved får pollinatörerna svårt att överleva, förklarar Magnus Magnusson.
Kraftledningsgator och banvallar kan bli bra livsmiljöer
Många av samhällets miljöer kopplade till vår infrastruktur kan, med rätt skötsel, erbjuda bra miljöer för bin, fjärilar och blomflugor.
– Många insatser handlar om hur vi anpassar skötsel av miljöer kring vår infrastruktur och våra städer. Platser som kraftledningsgator, banvallar, vägkanter, industriområden och motorcrossbanor är exempel på miljöer som kan erbjuda mat- och boplatser för pollinatörer, säger Ingrid Johansson-Horner, handläggare på Naturvårdsverket.
Extrema väderhändelser ökar behov av många arter
I ett förändrat klimat där extrema väderhändelser blir vanligare ökar behovet av mångfald bland pollinatörerna. När torka eller skyfall slår hårt mot vissa arter behöver andra arter kunna ta vid. Den varma och rekordtorra sommaren 2018 är ett bra exempel.
– Ett torkår slår hårt mot vissa pollinatörer i öppna landskap när växterna de behöver för sin fortplantning torkar och dör. Behovet av mer skuggiga och fuktiga habitat såsom skogliga miljöer kan bli viktigare när torkan slår som värst mot helt öppna miljöer och vissa arter, säger Magnus Magnusson.
Nio åtgärder för pollinatörer
- Hitta arbetssätt för att samordna skötsel av vägkanter, kraftledningsgator, järnvägsmiljöer och andra infrastrukturmiljöer som gynnar pollinatörer.
- Utreda möjligheten att införa ersättningar som uppmuntrar pollinatörvänlig skötsel av vägkanter längs enskilda vägar.
- Utreda om honungsbin utgör en risk för vilda pollinatörer (till exempel genom konkurrens om föda eller sjukdomsspridning).
- Ta fram vägledning för kommuner om hur parker, grönområden, trädgårdar, industriområden och andra urbana livsmiljöer kan skötas mer pollinatörvänligt.
- Inför miljöövervakning av hur pollinatörer exponeras för växtskyddsmedel.
- Inför nya och stärk befintliga åtgärdsprogram för hotade pollinatörer.
- Utred om markägare ska kunna slippa återbeskoga delar av hyggen där värdefulla öppna eller sandiga miljöer uppstår naturligt.
- Skogsstyrelsen tar fram rådgivning och utvecklar styrmedel för att bibehålla ljusöppna blomrika miljöer med skötsel, och skapa nya där det finns behov, i skogslandskapet.
- Förstärk ideellt arbete med pollinatörer och utred en gemensam plattform för medborgarforskning.
Många åtgärder som föreslås inom andra ekosystem i förslaget till plan för att restaurera svensk natur förväntas också ha positiva effekter för pollinatörer.
Bakgrund
För att vända den negativa trenden med minskad biologisk mångfald och livsmiljöer i dåligt skick har EU tagit ett samlat grepp genom att inrätta förordningen om restaurering av natur. Målet är en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald på land och till havs. EU:s medlemsländer ska inkomma med nationella planer för hur de ska nå målen i förordningen.
Förslaget på nationell restaureringsplan har tagits fram av Naturvårdsverket, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket, på uppdrag av regeringen.
Åtgärdsförslagen för att gynna pollinatörernas livsmiljöer utgör en del myndigheternas förslag på plan.
Kontakt
Magnus Magnusson, naturvårdsspecialist, Skogsstyrelsen, 010-172 15 06 magnus.magnusson@skogsstyrelsen.se
Ingrid Johansson Horner, handläggare, Naturvårdsverket, 076-115 17 68, ingrid.johansson-horner@naturvardsverket.se