Sveriges första nationella förteckning, med 34 arter, ger nya verktyg mot invasiva främmande arter
2026-05-15 PRESSMEDELANDE Idag träder en ny förordning i kraft och i samband med det Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter. Förteckningen som innehåller 34 arter gör det enklare att sätta in åtgärder mot arter som är problematiska i Sverige men som inte finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
Den nationella förteckningen är en del av en ny svensk förordning om invasiva främmande arter. Syftet är att stärka det förebyggande och praktiska arbetet i både land- och vattenmiljöer, med fokus på arter som bedöms vara särskilt problematiska i Sverige, men som inte omfattas av EU:s gemensamma förteckning.
För arterna på den nationella förteckningen gäller bland annat förbud mot att avsiktligt sprida, sälja, odla, transportera eller släppa ut arterna i miljön.
– Att den nationella förteckningen nu börjar gälla är ett viktigt steg för att stärka skyddet av biologisk mångfald. Den ger oss bättre möjligheter att agera tidigt och mer träffsäkert innan dessa arter hinner etablera sig i ännu större skala, säger Henrik Lange, nationell samordnare för landlevande invasiva främmande arter, Naturvårdsverket.
Nationell förteckning – ett komplement till EU:s motsvarighet
Den stora skillnaden mellan den nya nationella förteckningen och EU‑förteckningen är utgångspunkten för riskbedömningen.
EU:s förteckning baseras på risker ur ett unionsperspektiv, medan den nationella förteckningen är anpassad efter svenska ekologiska och geografiska förhållanden.
Det innebär att arter som kanske inte utgör ett allvarligt hot i andra delar av Europa, men som kan orsaka stor skada i Sverige, nu omfattas av reglering och åtgärder på nationell nivå.
– Urvalet till den nationella förteckningen bygger på riskbedömningar och analyser. Vi har utgått från Artdatabankens riskklassificering, gjort samhällsekonomiska analyser och samrått med experter och berörda aktörer för att identifiera de arter som utgör störst risk i Sverige, avslutar Lina Tomasson, nationell samordnare för vattenlevande invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.
Läs mer
Kontakt
För frågor om de landlevande arterna på förteckningen:
Henrik Lange, samordnare invasiva främmande landlevande arter, Artenheten, Naturvårdsverket, 010-698 15 60, henrik.lange@naturvardsverket.se
Maria Widemo, chef Artenheten Naturvårdsverket, 010-698 12 17, maria.widemo@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 076–495 50 41, press@naturvardsverket.se
För frågor om de vattenlevande arterna på förteckningen:
Lina Tomasson, samordnare invasiva främmande vattenlevande arter, Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 63 78, lina.tomasson@havochvatten.se
Presskontakt Havs- och vattenmyndigheten, 010-698 64 00, press@havochvatten.se
Arterna på den nationella förteckningen
Av de 34 arterna på den nationella förteckningen är nio arter landlevande och 25 arter vattenlevande. Ansvarig myndighet för de landlevande arterna är Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för de vattenlevande arterna.
Landlevande arter
• Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
• Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
• Vresros (Rosa rugosa)
• Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
• Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
• Strandkotula (Cotula coronopifolia)
• Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
• Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
• Höstgullris (Solidago gigantea)
Vattenlevande arter
• Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
• Silverruda (Carassius gibelio)
• Muksun (Coregonus muksun)
• Peledsik (Coregonus peled)
• Vattenpest (Elodea canadensis)
• Amerikansk hummer (Homarus americanus)
• Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
• Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
• 10 stycken arter av Väderfiskar (Misgurnus spp.)
• Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
• Sjögull (Nymphoides peltata)
• Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
• Knölskallelöja (Pimephales promelas)
• Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
• Apelsinläpp (Rapana venosa)
• Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)
Läs mer om de vattenlevande arterna (havochvatten.se)
Ny förordning träder i kraft 15 maj
Den nationella förteckningen är del av en ny, uppdaterad svensk förordning (2026:311) om invasiva främmande arter som träder i kraft den 15 maj 2026. För att stärka regelverket kring invasiva främmande arter inför införandet av den nationella förteckningen har Riksdagen fattat beslut om ändringar i miljöbalken och inregränslagen (1996:701).
Arterna på den nationella förteckningen kommer att omfattas av reglerna i förordningen om invasiva främmande arter, vilket innebär att de inte avsiktligen får:
• föras in i landet,
• hållas, inte heller i sluten förvaring,
• födas upp, inte heller i sluten förvaring,
• transporteras, utom till en anläggning i samband med utrotning,
• släppas ut på marknaden,
• användas eller utbytas,
• tillåtas reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
• släppas ut i miljön.
För arterna på den nationella förteckningen finns vissa undantag. Till exempel kommer det att vara möjligt för företag som importerar eller för in levande amerikansk hummer för kokning att söka tillstånd om undantag. Ett annat exempel på undantag är att företag som handlar med växtarter som tagits upp på förteckningen får behålla de lager som fanns före regleringen. De får även transportera växterna och sälja dem men endast utanför landet, fram till 15 maj 2027.
Vad betyder den nationella förteckningen i praktiken?
För privata fastighetsägare
För privata fastighetsägare och nyttjanderättshavare finns ett undantag från förbuden i den nationella förteckningen. Det innebär att arter på den nationella förteckningen får växa och föröka sig. Det är däremot inte tillåtet att odla arterna, alltså är det aktiva handlandet fortsatt förbjudet. Trots undantaget från förbudet att låta växa och föröka sig ska privata fastighetsägare och nyttjanderättshavare vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att förekomster av arter sprider sig från fastigheten. Det betyder att du som till exempel har en trädgård där det redan växer en art som finns på den nationella förteckningen inte måste ta bort den. Däremot behöver du se till att arten inte sprids. Det är inte heller tillåtet att plantera arter som finns med på den nationella förteckningen.
För statliga myndigheter
Statliga aktörer får ett förstärkt regelverk och ett tydligare mandat att prioritera, samordna och genomföra insatser mot invasiva främmande arter. Den nationella förteckningen underlättar planering av tidiga åtgärder och riktade insatser där riskerna bedöms vara som störst.
För kommuner och regioner
För kommuner och regioner, i egenskap av fastighetsägare/nyttjanderättshavare/förvaltare, skapar den nationella förteckningen en tydlighet kring vilka arter som ska prioriteras i lokalt och regionalt naturvårdsarbete samt i samverkan med andra aktörer.