Sveriges klimatutsläpp minskade 2025 men avstånden till klimatmålen ökar
2026-06-17 PRESSMEDDELANDE Sveriges klimatutsläpp minskade med tre procent år 2025 jämfört med året innan. Det visar ny preliminär statistik från Naturvårdsverket, som idag samtidigt publicerar underlaget till regeringens klimatredovisning med bedömningar av hur Sverige ligger till gentemot klimatmålen. Naturvårdsverkets slutsats är att avståndet till klimatmålen ökar.
– Slutsatsen i årets underlag till klimatredovisning är att nuvarande styrmedel inte räcker och att ytterligare åtgärder krävs för att nå klimatmålen. Det är kort om tid kvar till 2030 och styrmedel behöver komma på plats snarast, särskilt inom transportsektorn, säger Stefan Nyström, chef för avdelningen för klimat och luft.
Utsläppen minskade 2025
De svenska klimatutsläppen uppgick 2025 till cirka 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter enligt preliminär statistik. Minskningen var 1,3 miljoner ton jämfört med 2024.
Inrikes transporter stod för den största utsläppsminskningen 2025 med 0,7 miljoner ton, vilket berodde på ökad inblandning av biodrivmedel och ökad elektrifiering jämfört med 2024. Industrins utsläpp minskade med 0,4 miljoner ton, vilket främst förklaras av lägre produktion. Även el- och fjärrvärmesektorn och arbetsmaskiner bidrog till minskningen. Jordbruk var den enda sektorn som hade ökade utsläpp, till stor del beroende på stora skördar 2025.
Sverige når inte klimatmålen med nuvarande styrmedel
Årets underlag till klimatredovisningen visar att dagens styrmedel inte räcker för att nå de svenska nationella klimatmålen. Sverige bedöms inte heller uppfylla sina EU-åtaganden enligt ansvarsfördelningsförordningen (ESR).
Åtagandet enligt ESR är en utsläppsbudget som fördelats mellan 2021 och 2030. Sverige byggde under åren 2021–2023 upp ett överskott i förhållande till utsläppsbudgeten. Från och med 2024 och fram till 2030 minskar överskottet och blir istället ett sammanlagt underskott på 13,1 miljoner ton till ESR-åtagandet enligt årets scenario.
Avståndet till ESR-åtagandet ökar jämfört med det scenario som Naturvårdsverket tog fram förra året. Den huvudsakliga förklaringen är att sänkningen av reduktionsplikten och drivmedelsskatterna medfört minskad inblandning av biobränsle, ökad trafik och en långsammare elektrifieringstakt för vägtrafik och arbetsmaskiner. En stor del av ökningen beror även på metodförbättringar i beräkningen av utsläpp från tung vägtrafik.
Under det senaste året har nya styrmedel införts, såsom elbilspremien och utökade satsningar på Klimatklivet. Samtidigt har det under året fattats beslut i EU som försvagat styrningen genom förändringar i det nya utsläppshandelssystemet ETS 2. Den samlade effekten av dessa förändringar bedöms bli liten.
För Sveriges EU-åtaganden inom skog och mark (LULUCF) visar preliminära bedömningar att förutsättningarna förbättrats till följd av minskad avverkning och högre tillväxt i skogen, vilket ökar upptaget av koldioxid. Det är dock fortsatt osäkert om Sverige kommer att klara åtagandena.
Bedömningarna bygger på scenarier som Naturvårdsverket tagit fram i samarbete med flera andra myndigheter. Alla analyser över framtida utveckling är förenade med betydande osäkerheter.
Mer information
Kontakt
För ytterligare information, kontakta:
Roger Sedin, chef Klimatmålsenheten, 010-698 17 58, roger.sedin@naturvardsverket.se
Anna Forsgren, handläggare Klimatmålsenheten, 010-698 11 18, anna.forsgren@naturvardsverket.se
Frida Löfström, handläggare Klimatmålsenheten, 010-698 11 74, frida.lofstrom@naturvardsverket.se
Stina Söderqvist, presskontakt, 010-698 13 00, 076-888 22 35, press@naturvardsverket.se